Är målstyrd företagsledning företagsdemokrati?
av Raine Björkholm Forum 1973-08, sida 06, 04.05.1973
Taggar: Teman: företagsledning
KAJAANI Oy
Balansräkning per 31. 12. 1972
Aktiva Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar Penningar och banktillgodohavanden .. 34.184,65 Kontofordringar 16.890.122,25 Värdepapper 562.038,00 17.488.324,90 Omsättningstillgångar Hel- och halvfabrikat … 6.546.419,64 Räå- och olllJängar 75.728.530,68 82.274.950,32 Anläggningstillgän; Skogs- och jordtastigheter 70.048.740,40 skogsfastighet ökning 1.711.259,83 198.243,63 71.563.756,60 41.913.871,82 4,138.150,29 2.014.800,00 1.047.077,89 3,603.622,22 39.388.522,20 80.480.915,54 14.493.653,79 45.346,29 8.714.643,57 86.214.580,47 20.350-1081 11 1.952.016,56 a 80.500,00 1.561.670,03 11.159.955,80 Nyanläggningar under uppförande lar oh okesrer 8.488.963,40 täckt med investeringsfond sisseesosserea sera 967.722,31 —7.521.241,09 Anskaffningsförskott för maskiner 1.167.099,70 Kurs- och indexdifferenser 356.200.84 avskrivning …csese0es> 178.100,31 178.100,33 Värdepapper . 4,709.989,77 ökning ….. 732.577,03 5.442.568,80 222.633.822,4 196.988,66
Transitoriska poster . mk 322.592.036,37
Passiva Främmande kapita 46,989.044,2 40.826.875,88 15.229,50 87.811.149,9 22.727.803,1 05.989.752,26 118. TIT.555,57 206.528.705,01
Värderingsposter Reservering för kreditförluster
Transitoriska poster
Eget kapital Aktiekapital Reservfond I
Reseryvfond II Dispositionsfond : Skattefond Vinstmedel Frän föregående är . Räkenskapsårets vins 108.241,80 7.716.437,5 1.333.225,39 . 2.581.340,98 3.914.566,37 108.238.702,0 mk 322,592,086,37
Ansvarsförbindelser Bolaget svarar ensamt för Gemensamt med andra …
mk — 3.736.095,00 mk 3.354,00
Resultaträkning 1. 1.—31. 12. 1972
Kostnader Ordinära kostnader Lö er . Sociala kostnader . Räntekostnader Skatter .« ov Avskrivningar . Kurs- och index Övriga ordinära kostnader .
Räkenskapsårets vins 2425319:87 74.051.088.93 2.581.340.9 mk 76.632.423,91
Intäkter Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen 70.998.184. a fäkter 490. 604.948. 4.,538.805,55 78.632.429,9 mk 78.632.429,9 mk 190.312,134,81
Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter 0
Ar målstyrd företagsledning företagsdemokrati?
Av ekon lic Raine Björkholm
Huruvida tillämpningen av rålstyrd företagsledning är eller inte företagsdemokrati, eller huruvida målstyrd företagsledning är ett substitut till företagsdemokrati, är frågor som några gånger diskuterats tom i offentliga massmedia i Finland. Liksom normalt är fallet vid dylika diskussioner, där båda begreppen målstyrd företagsledning och företagsdemokrati är synnerligen oklara och beroende av varje enskild persons tolkning, har man inte kommit till vare sig revolutionerande eller enhälliga resultat.
En holländsk koncern där man redan i flera år tillämpat målstyrd företagsledning, tog emellertid tjuren vid hornen och utförde nyligen en undersökning i ovannämnda sak. Undersökningen utfördes både i form av diskussioner och skriftligen. Vid det sistnämnda skulle de anställda besvara frågorna i två grupper med färdiga svarsalternativ. Den första gruppen innefattade klargörandet av företagsdemokratins mål, den andra gruppen klargörandet av vilka medel som skulle användas för att uppnå företagsdemokrati. Undersökningsresultatet var kanske något överraskande. Företagsdemokratins mål tolkades nämligen som stående mycket nära individen och speciellt dennes dagliga arbete. Beträffande detta arbete framgick önskemål om att själv få tänka, planera och be sluta samt få möjlighet att använda eget kunnande, egen kompe tens och att själv ta ansvar. Det kan nämnas att målet med formuleringen ”Lika rättigheter och beslutanderätt åt alla”, fick ett mycket svagt understöd (1,6 “/o). Beträffande medel för uppnående av företagsdemokrati, visade undersökningsresultatet två huvudvägar — tillämpning av målstyrd företagsledning inom hela koncernen (erhöll de flesta rösterna) — tillämpning av diskussions- och projektgrupper (med tyngdpunkt på kunskapsauktoritetsprincipen) Undersökningens resultat kän generellt sägas ha varit, att den målstyrda företagsledningen som redan tillämpades upplevdes som företagsdemokrati -bland de anställda. Resultatet antydde även, att företagsdemokrati inte bör vara ett självändamål, dvs. man bör inte sträva till medverkan för medverkans egen skull. Som resultat av diskussionerna kan speciellt nämnas, att det existerar ett informationsbehov. Det framgick även en vilja att åstadkomma bättre beslut genom en effektivare användning av de erfarenheter och det kunnande som redan finns inom koncernen. 0
Forum 8/1973