Utgiven i Forum nr 1984-06

Är plana tak en bluff?

av Bjarne Nyman Forum 1984-06, sida 10-11, 28.03.1984

Taggar: Teman: hus

FCÖRUN 6/84 6/84 F ) | I att det är så enkelt att arbeta med. Att själv föra upp väggarna till sitt hus med dessa element är ett arbete som praktiskt taget vem som helst klarar av. Och arbetet går dessutom ganska snabbt undan. Det är helt klart att det här byggelementet har sin givna marknad bland dem som själva bygger sitt egnahemshus. I samband med husproduktion i större skala torde de fabriksgjorda storelementen nog ännu framgångsrikt försvara sin ställning. Det är emellertid inte bara det enkla byggandet som gör detta element attraktivt; en vägg som är uppbyggd av dessa element har ett k-värde på omkring 0,18 W/m7/K vilket får anses vara mycket bra. Värdet fyller mer än väl gällande normer.

Det ovan beskrivna Palikka-elementet kan kanske betraktas som en vägvisare in

I De plana taken kom till vårt land delvis som en modeströmning från de sydliga delarna av Europa. De blev snabbt populära. Till och med när det gällde tillbyggnader av gamla bondgårdar med anrik forntid ansågs det riktigt att späda på med en platt låda.

Estetiskt? — Knappast.

På sextio- och sjuttiotalet uppstod också många av våra kommunplanerade egnahemsbyar med egnahemshusen kant i kant. Enligt byggnads- eller stadsplanen skulle husen förses med plana tak, allt för enhetlighetens skull. Bottenplanen som tidigare i stort sett hade varit rektangulär kunde nu ta mera avancerade former.

Också i dag påbjuds plana tak som den enda godtagbara lösningen i många tätbebyggda bostadsområden. Folk är arga, för nuförtiden är det ute med plana tak. Förutom på höghus, förstås.

Konstruktionsfel

Många egnahesmhusbyggare har blivit besvikna på de plana taken. Orsaken är läckage. Särskilt om vårarna strömmar vatten in i bostadsutrymmena. Men enligt byggnadsexperterna skyfflas skulden över på de plana taken i onödan.

— Plana tak som sådana är det inget fel på, säger byggmästare Sven-Erik Welander på ingenjörsbyrån Kaista & Sebbas. Plana tak håller lika bra som andra tak om de bygs på rätt sätt.

Med andra ord: Om ett plant tak läcker så är det fel på själva konstruktionen. Det faktum att taket befinner sig i mer eller mindre horisontalt läge spelar ingen roll i sammanhanget.

1 i framtiden. Fortfarande är fördomarna mot ”främmande” produkter såsom just plastprodukter mycket allmänna, men efterhand som byggarna vänjer sig vid tanken på att bo i ett hus av plast torde produkter av det här slaget också vinna terräng och produktutvecklingen ta fart på allvar. Plastmaterial är så till vida tacksamma att möjligheterna att variera deras utseende och former egentligen inte begränsas av annat än tillverkarens fantasi!

Fuktproblem?

Nu är det säkert många nybyggare som börjar bekymra sig för fuktskador. Att bygga huset utan konventionell fuktspärr mot väggarna verkar inte speciellt attraktivt

Modet växlar med tanke på att det under senare tid har talats och berättats en hel del om fuktskador i moderna hus. Det finns ju exempel på hus där badrummets väggar har börjat mögla inifrån redan efter några få år. Som orsak har man angivit, helt riktigt, brister i fuktspärren och ventilationen. Enligt byggexperterna är detta inte alls ett problem som beror på den nya tekniken och de tätare byggkonstruktionerna utan på slarv i byggskedet. Om man har en trävägg så måste den skyddas mot fukt och vidare bör dessa väggar alltid kunna andas så att eventuell fukt kan komma ut. Fuktproblemen har vanligen uppstått i samband med våtutrymmen och också i samband med Palikka-elementet bör våtutrymmena förses med ändamålsenlig fuktspärr. Den slutsats man kan dra av exper Plana tak bättr än sitt rykte

Det allvarligaste konstruktionsfelet en byggare kan göra då han planerar sitt platta tak är att förbise ventilationen mellan vattentaket och det underliggande isolerande taket. Ofta då vatten droppar in i bostaden är det nämligen inte fråga om läckage i vanlig bemärkelse utan om kondensvatten som under vinterns kalla rmånader frusit fast under vattentaket och som på våren droppar ner i lägenheten.

— Problemet med kondensvatten är inte karaktäristiskt bara för hus med plana tak, berättar byggnadsinspektör Gösta Karlsson i Kyrkslätt. Samma fenomen har också konstaterats i fråga om sadeltak. Om vindsutrymmena under ett sadeltak blir för täta samtidigt som fuktig varmluft kan tränga igenom mellantaket blir resultatet detsamma. Isbildning under vattentaket och ”läckage"liknande problem om vårarna.

Både byggmästare Welander och byggnadsinspektör Karlsson är övertygade om att takformen — och särskilt hysterin gentemot plana tak — framför allt är en modefråga. Riktigt konstruerade plana tak fungerar hur bra som helst.

Men givetvis finns det många faktorer som måste beaktas när det gäller plana tak, Förutom ventilationen mellan mellanoch vattentak gäller det att se till att isola Av BJARNE NYMA tionen på värmetaket är tillräckligt effektiv och att en ordentlig fuktspärr finns under isoleringen. Om samtliga — eller någon — av dessa faktorer undervärderas blir det ”läckage".

Plana tak är inte platta

I det plana takens barndom var taken ofta helt platta. Detta ledde till att regn- eller smältvatten blev stående på bitumenfilten, Om det blev frost frös vattnet, vilket

Plana tak blev en modelluga för ett par årtionden sedan. Men dessvärre var kunskapen om | hur dessa plana tak skulle konstrueras bristfällig. Konstruktionsfelen har lett till att folk idag byter ut sina plana tak mot sadeltak eller volmade tak. Ibland görs förändringarna en bart av den enkla orsaken att plana tak är ”ute ternas uttalanden är att några fukt- eller andra motsvarande problem inte uppstå om byggnadsarbetet utförs noggrannt och korrekt. Tyvärr förekommer det byggnads företag och enskilda byggare som i syft att spara pengar helt enkelt fuskar med ibland rätt så ödesdigert resultat för de som sedan köper huset,

Fuktskador har också uppträtt i renove rade gamla byggnader. En tid var det mycket populärt att spruta in plastskum väggarna i gamla hus. Nu saknar emellertid ofta gamla hus en god fuktspärr i väg gen, Tidigare har det här inte lett till någo problem eftersom den ursprungliga träväg gen i sig själv har varit så gles att den fuk som trängt in i väggen också har ventile rats ut därifrån innan skador har hunni emellertid radikalt minskat väggens ventilation vilket lett till att fukt som trängt in i vöäggen helt enkelt stannat kvar där med fuktskador på trämaterialet som följd.

Se upp för fuskverk!

Det är inte bara fuktskadorna som har vållat huvudbry. Också isoleringen har ibland varit föremål för kritiska kommentarer. Det är ett faktum att det ibland slarvats otillåtet mycket med just isoleringen och detta har gjort att en viss skepticism mot storelement har fått fotfäste. I själva verket har dessa bristfälligheter främst förekommit i hus som i stort sett byggts på platsen och ibland kan man fak uppstå. Det nya täta plastskummet har tiskt se byggen som står oövertäckta under

Förr i världen byggde folk sina egnahemshus enligt ”ritningen” på baksidan av en Työmies-ask. Då hörde det till saken att takkonstruktionen skulle ha det traditionella måttet 1/3, d v s kroppåsens höjd — takets lutning — var en tredjedel av basen.

På sextio- och sjuttiotalet blev plantaken populära, inte minst bland arkitekterna som då fick större frihet att bolla med bottenplanen och överlag med bostadsområdets estetik.

Sedan kom skrällen. De plana taken höll inte tätt.

Nu bygger folk sadeltak och volmade tak. Och många bygge om sina fungerande plana tak kunde leda till sprickbildningar i filten. Då blev det naturligtvis fråga om riktigt läckage.

— Nuförtiden görs de platta taken med lutningar på 1:20 eller 1:40, uppger SvenErik Welander. Vattenavrinningen utgör inget problem. Dessutom har byggnadsmaterialen förbättrats avsevärt. Isbildning på taken behöver inte längre betyda sprickor.

— Det viktigaste vid byggande idag är att man övervakar byggnadsarbetena ordentligt. Många problem beror på att de kanske alldeles i onödan.

har skett fusk i byggnadsarbetet, menar Welander.

Men plana tak kräver vård på samma sätt som andra tak. Om sluttningen på ett plant tak konstruerats så att vattenavrinningen sker i riktning mot takets mitt, gäller det att se till att avrinningshålen hålls öppna. I områden där lövträd behärskar miljön kan detta bli et problem.

— I värsta fall kan det innebära att taket blir en skridskobana till vintern, säger byggnadsinspektör Karlsson.

ett snöfall på vintern. Isoleringen i väggarna och på vinden blir inpyrda i snö och den fukt som uppkommer på våren och sommaren på grund av detta kan sedan ställa till med en hel del trassel. Ett enkelt sätt att kontrollera isoleringen i sitt eget hus är att iaktta väggarna utifrån på vintern. Om huset är byggt i tegel förekommer det ofta rimfrost på tegelväggarna. Om man då kan se frostfria ytor på sina väggar kan man befara att isoleringen på dessa ställen är bristfällig. Den här kontrollen kan bara göras i efterhand och den är därmed till ganska minimal nytta. Det är därför skäl att redan i byggnadsskedet kontrollera att allt är som det ska vara, för det är inte särskilt angenämt att senare riva upp väggarna i huset. OO

Tidigare byggde man sadeltak med lutningen 13. Ville man dessutom göra taken utstuderat vackra kunde de brytas som på bilden. Fotografiet föreställer en detalj av samlingslokalen Ljungheda i Kyrkslätt.

Platt så det förslår. Bilden är tagen i Hindersby, Kyrkslätt. Här pågick för en tid sedan en intensiv kamp mellan egnahemshusägare och myndigheterna. Flera ägare ville ändra sina plana tak. Myndigheterna vill bibehålla de plana taken för enhetlighetens skull. Egnahemshusägarna segrade.

11

Utgiven i Forum nr 1984-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."