Arbetslivet förändras – men hur?

av Rita Asplund Forum 2017-08, sida 19, 28.09.2017

Taggar: Teman: arbetslivet

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Arbetslivet förändras

Diskussionens vågor går höga om i vilke utsträckning den tekniska utvecklinge förändrat arbetsmarknadens strukturer och arbetslivets innehåll samt vilka förändringar vi kan förvänta oss under en överskådlig framtid. Därtill bollas det med ett flertal olika termer för att beskriva diverse aspekter av de tekniska framstegen: digitalisering, automatisering, robotisering, algoritmer och artificiell intelligens.

Åsikterna är många och inte sällan diametralt motsatta. Samma situation råder de facto inom forskningen: utbudet av teoretiska och empiriska resultat är fortsättningsvis rätt begränsat samtidigt som slutsatserna ofta är förvånansvärt olika och kritiken forskarna emellan ställvis svidande.

Mest kunskap har vi om digitaliseringens snabba utbredning. Den har kommit att dominera både privat- och yrkeslivet, en utveckling som varit möjlig tack vare snabbt sjunkande priser på digital teknik. Konsekvenserna på arbetsmarknaden har utretts en hel del och resultaten pekar på snabb digitalisering av rutinmässiga arbetsmoment. Vissa jobb har försvunnit helt såsom sekreterarjobb och många traditionella industrijobb.

Olika former av polarisering. Det intressanta är att merparten av de jobb som försvunnit kan klassas som medellönejobb. Följaktligen har medellönejobbens andel minskat medan låglönejobbens och i synnerhet de välbetalda jobbens andel ökat. Man talar om en polarisering av jobbtillväxten men är inte överens om styrkan av den här yrkesomstruktureringen. Konsekvenserna i termer av löne- och inkomstskillnader är föga utredda, En del forskare hävdar att medelklassen krymper medan andra menar att det uppstår nya medellönejobb som i sin tur kräver en tillräcklig anpassning av utbildnings möjligheterna för både unga och vuxna.

Betydligt mindre vetskap har vi om utbredningen och konsekvenserna avrobotiseringen. Internationell forskning visar att industrirobotar inte bara slukat stora mängder arbetsplat ser utan också haft en negativ effekt på genomsnittslönerna. Och det är inte enbart bilindustrin som drivit den här utvecklingen, Men resultaten får också mothugg: måtten på robotisering är alltför grova för att ge pålitliga resultat.

Många frågetecken, En annan megatrend som rönt stor upp märksamhet under de senaste åren är globaliseringen och speciellt så kallade globala värdekedjor, det vill säga att handeln mellan länder numera i allt större utsträckning sker i form av insatser i produktionsprocesser i stället för slutprodukter. Dessa globala värdekedjor för in många osäkerhetsmoment på arbetsmarknaden, Det blir allt svårare att veta vilka grupper som vinner och vilka som förlorar på utvecklingen. Dessutom kan effekten på arbetsmarknaden uppstå med ytterst kort varsel. Därtill har konsekvenserna i hög grad individualiserats i den meningen att det är små specifika grupper eller rent av enskilda individer som drabbas snarare än större löntagargrupper.

Enytterligare trend som är starkt på tapeten gäller det som allmänt kallas delningsekonomi. Den hajp som delningsekonomin upplever just nu möjliggörs av innovativt utnyttjande av informationsteknologi och i all synnerhet internet, Man delar, lånar, byter och hyr ut prylar och tjänster. Strömmen av delningsidéer förefaller vara outsinlig, bara fantasin sätter gränser. Tillsvidare är delningsekonomin ändå rätt anspråkslös till omfånget men vi har antagligen bara sett början på en ny megatrend. Som dessutom kan komma att ha betydande samhällskonsekvenser (till exempel skatter) samtidigt som den redan nu väcker en hel del juridiska spörsmål. Ur arbetsmarknadsperspektiv sett blir man tvungen att ta itu med frågor relaterade till bland annat arbetslagstiftning och arbetsmiljö.

En sak är säker. Det är knappast en överdrift att hävda att arbetsmarknaden pressas hårt av globala megatrender somteknik och globalisering och nya fenomen som delningsekonomin, Därtill kommer en ogynnsam demografisk utveckling och i samband med detta eldfängda frågor såsom behovet av invandring.

En sak är säker: arbetslivet förändras. Nu gäller det att ta vara på de positiva elementen i utvecklingen och motarbeta dess negativa sidor. Här vore det högst motiverat med en gemensam nordisk satsning mot bakgrund av att utmaningarna är desamma och arbetslivet förhållandevis likartat.

Tanken om ständig förändring och uppfattningen att ingenting är bestående yttrades redan kring 500-talet f. Kr. Uttalandena ”Allt flyter” och ”Man kan inte två gånger kliva ner isamma flod” har tillskrivits Herakleitos. m

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 82017