Arbetslös eller arbetssökande? Hitta nytt jobb är ett heltidsgöra

av Ragnhild Artimo Forum 1993-01, sida 15-17, 28.01.1993

Taggar: Teman: arbetslös

i alla händelser att fortsätta att satsa på högklassiga program som har något att ge, konkret. Diffarna är kräsna med vad de vill sätta sin tid på. Och den veritabla mardrömmen för arrangörer är ju att man med stor möda lyckats vidtala en megakändis i näringslivet att komma och tala, och saen är så gott som tom…

Förbundets ekonomi är hyfsad, i beaktande av det allmänna ekonomiska läget. DIFF har inte de galna åren hängett sig åt lättsinnigheter som nu skulle straffa sig, utan kan se framtiden an med tillförsikt även om dagens arbetslöshetssituation tär på de ekonomiska krafterna. Det centrala måste i alla lägen vara att använda medlen så att medlemmarna har optimal nytta av dem, säger Birgitta Eriksson.

Om DIFFs profilering utåt säger hon att förbundet kanske borde höras mera i samhället. Ta ställning, då det behövs. Men inte med en stämma som dränker andra röster; medlemmarna skall ha frihet att tänka själva, att dra åt eget håll — olika håll. Det är så en levande debatt pulserar. DIFF är medlemmarna, alla medlemmar.

Organisationsveteran

Birgitta Eriksson är väl rustad för utmaningarna i det nya förtroendeuppdraget. Hon var under studieåren styrelseordförande och kurator vid Åbo nation och har också varit engagerad I sjöscoutverksamhet — i likhet med ”heltidsdiffaren” Erik Karlberg, förbundets verksamhetsledare. DIFF har hon tillhört sedan 1987, de senaste två åren som sagt som styrelsemedlem och programutskottsordförande.

Gammal cirkushäst? Jo: i den bemärkelsen att ”jag trivs med att umgås med människor”. Och vilken rekommendation kunde väl vara bättre?

Till yrkesprofilen är Birgitta Eriksson maskiningenjör med produktionsteknik som huvudämne. Och inköpare på läkemedelsföretaget Orion-Farmos. Nej, hon köper inte in tabletter och liniment, utan produktionsmas ner för Orions egen läkemedelsproduktion. Från det tog hon en paus på tio månader senaste år för mindre teknisk produktion, och hemma kräver färska dottern Marika sin tribut av Birgittas icke föraktliga energi.

Öm utmaningen som DIFFs ordförande — första kvinnliga — säger hon att hon hoppas uppfylla alla de förväntningar medlemmarna har på henne, och ämnar jobba hårt för att sköta jobbet. Som kvinnlig ingenjör tycker hon sig i princip ha haft nytta av att tillhöra en minoritet (!) — som kvinnlig maskiningenjör kan det inte hjälpas att man märks i mängden. Det är en utmaning, det också. LJ

Arbetslös eller arbetssökande? HITTA NYTT JOBB AR ETT HELTIDSGÖRA

Ragnhild Artim — Det gäller att se sig själv som arbetssökande, inte arbetslös, sägei Pepe Rönnberg på Tetkteam

Skillnaden mellan att vara arbetslös och arbetssökande? Sistnämnda innebär en målinriktad verksamhet. Det är bristen på mål och verksamhet som är farligast för den som förlorat sitt jobb. Techteam är et ositivt initiativ som vill visa hur arbetslös an bryta sin isolation och hjälpa varandra till bättre beredskap att placera sig i ny uppdrag.

en som gömmer sig varken se eller blir sedd. Det är rege nummer ett att komma ihåg för den som förlorat sitt jobb. Om man ger efter för impulsen att isolera sig är risken stor att man förblir arbetslös.

— Det gäller att se sig själv inte som arbetslös utan som arbetssökande, säger Pepe Rönnberg. — Det är också mer dynamik i det ordet.

Pepe Rönnberg är informationsansvarig vid Techteam, DIFFEs, TFiFs och Niords gemensamma initiativ för att hjälpa arbetssökande ekonomer, diplomingenjörer och ingenjörer att återerövra en plattform i arbetslivet. Han är ingenjör och har jobbat fram för allt med miljövård, och är själv arbetssökande sedan i höstas. Techteams synligaste projekt, tremånadersprogrammet Nya vägar, körde igång i oktober med 50 deltagare. — Nya vägar kan klassas som ett newplacementprogram uppbyggt som en målinriktad kurs, säger Kathe Ramm-Schmidt, Techteams verksamhetsledare och enda anställda. Hon är diplomekonom till utbildningen. Programmet har bestått av tiotals kurser, seminarier och paneldiskussioner kring teman och ämnesområden med anknytning till deltagarnas yrkesförkovran, upprätthållande av professionella färdigheter samt arbetssökvän 15

Kathe Ramm-Schmidt anser att man måste vara öppen för helt nya lösningar — då kan det gå lättare att återplacera sig i arbetslivet.

ningsteknik och utvecklande av företagsidéer och koncept.

— Ett viktigt inslag i Nya vägar är också självaktivering och upprätthållandet av den egna fysiska och psykiska konditionen.

Eget initiativ, egna krafter

Programinslagen i Nya vägar har till merparten varit producerade av deltagarna själv vilka representerar ett brett spektrum yrkeskunskap, erfarenhet och branschinsikter. Idén med Techteam har ju varit att arbetssökande skall bryta sin eventuella isolering (många av deltagarna har varit utan jobb länge, och också länge ”legat lågt”) och tackla sin situation genom att utbyta erfarenheter med andra i samma båt och inom ramen för kursprogrammet kontribuera med sitt eget yrkeskunnande och sina erfarenheter.

Det är samtidigt ett sätt att varsebli hur mycket värdefull kunskap man samlat på sig i arbetslivet. också om man förlorat sin anställning, konstatetar Lasse Engström, Techteams projektledare och ”VD”, diplomingenjör och arbetssökande sedan våren 1992 — före det jobbade han med utrikeshandel och export.

Techteam är alltså en öppen organisation med initiativrötter i Tekniska Föreningen i Finland, TFiF, Driftingenjörsförbundet i Finland, DIFF, och Ekonomföreningen Niord. På dessas initiativ och i samarbete med Nylands arbetskraftsdistrikt och Sibbo arbetskraftsbyrå drogs programmet Nya vägar igång. Kursens budget på drygt 300 000 mark betalas dels av föreningarna, dels av arbetsministeriet. Kursdeltagarna har under kurstiden fått dagpeng genom att Nya vägar godkänts av arbetskraftsmyndigheterna. Gärna, får man anta, ty kostna 1 derna för Nya vägar per deltagare och tre månader har varit cirka 6 500 mark.

Arbetsgrupper för effektiv verksamhe 50 personer låter som en grupp i största laget med tanke på effektiv verksamhet. Det har man tacklat genom uppdelning i fyra avdelningar med de färgstarka namnen Y-not, X-act, Zorro och Whisky, som alla haft specialiserade uppgifter och ”avdelningschefer” som lett arbetet.

— Kursinnehållet har bestått av inslag som anknyter till karriär och jobbsökningsprocessen, ca 40 procent, till företagsverksamhet och utveckling av affärsidéer, 25 procent, till upprätthållandet av den egna yrkeskompetensen, 20 procent och till självaktivering och upprätthållandet av den egna fysiska och psykiska konditionen, 15 procent, sammanfattar Kathe RammSchmidt.

Exempel på inslag i Nya vägars programverksamhet är praktisk jobbsökning, networking, ansökningar och curriculum vitae — observera att dessa måste skräddarsys var gång efter det jobb man söker! — kursdagar kring PC-teknik (oerhört viktigt och alltjämt en svårforcerad tröskel för alltför — många), kommunikation, transaktionsanalys, mindmapping — Kom ihåg att bara en bråkdel av lediga jobb når platsannonserna, säger Lasse Engström. — Det gäller att lista det egna kontaktnätet och marknadsföra sig på heltid. Den som gömmer sig blir glömd,

Excel, WP, nya PC-tillämpningar, finansiering, bokföring, att bilda bolag, skattefrågor, lönsamhetsrapportering, marknadsföring, teknisk handel, standard och kvalitet, stresstest…

Techteam har också en servicekontaktyta utåt, till företagsvärlden, i form av att man erbjuder tjänster inom de kunskapsområden deltagarna representerar. Dessa uppdrag kan vata av kortare eller längre karaktär, och har gett deltagarna en konkret chans till yrkesutövning. Naturligtvis är idén att dessa kontakter kanske skall leda till fastare fortsatt samarbete.

Tufft läge kräver sluga tag

Det är magert med arbetsplatser, om man ser till annonserna 1 söndagstidningarna, och också till de arbetsplatser som aviseras av Arbetskraftsbyrån. Men för den skull får man inte slå sig till ro med att det inte finns några jobb och slå av på jobbsökningen. För att återplacera sig i arbetslivet måste man vara högaktiv, och det räcker inte alls att bara klippa platsannonser och ramla in på Byrån en gång i veckan. Det gäller att vara slug — slugare än sina medtävlare.

— Det gäller att spana in jobben innan de kommer upp på allmänna anslagstavlor av något slag, säger Pepe Rönnberg. — För idag är det bara någon bråkdels promille av alla jobb som någonsin når Byrån, för att inte tala om platsannonserna i tidningarna. Vad kan man göra? Jo: tänka efter, lista sin egen kontaktyta i arbetslivet. Då man sätter alla tänkbara kontakte till pappers blir det en hel del. Så gäller det att aktivera detta nätverk, ringa runt, eller skriva, göra det känt i så vida kretsar det bara är möjligt att man är zu haben, och vad man kan erbjuda i kunskaper och kompetenser. Den som landar ett nytt jobb idag gör det säkrast genom sådana kanaler. För då kommer man med i beräkningen i rätt skede, inte tillsammans med många hundra annonssvarare.

En annan sak att beakta är också: har man varit på rätt jobb, hittills — Det är inte så absurt som det låter, säger Kathe Ramm-Schmidt. — Inte sällan har slumpen avgjort hur man placerat sig i arbetslivet tidigare, och det kan mycket väl hända att man har kompetens och fallenhet för något alldeles annat och kanske intressantare än det man sysslade med på senaste jobbet. Man måste se öppet och nyfiket på sina egna möjligheter, så att man inte av ren slentrian stänger sig ute från nya chanser.

Och man bör ha psykologisk beredskap att flytta både uppåt, nedåt och i sidled. Ju smalare man begränsar sin tilltänkta befattningsbeskrivning, dess smalare är chanserna att få jobb. Marknadsföringen av sig själv är också viktig.

— I Finland har vi inte riktigt en sådan tradition, jämfört med t.ex. USA, säger Lasse Engström. — Men för att alls synas och bli beaktad i dagens läge måste man vara medveten om vad man har att erbjuda — och erbjuda det, högljutt. Hittills har det i kretsarna med akademisk utbildning varit säljarens marknad, för arbetskraften. Men den tiden kommer kanske aldrig igen. Det är en ny sits, och den kräver ny strategi.

Kathe Ramm-Schmidt säger att det varit oerhört positivt att se hur redan dessa veckor i Techteams verksamhet Öppnat upp deltagarna, gett dem mera självförtroende och initiativkraft.

Många var då de kom med skygga och inknutna. Redan den sociala kontakten med alla deltagarna, som ju sitter i samma båt, har klart gjort det lättare för dem att tala om problemen, och se på sig själv och sitt liv som möjligheter, inte återvändsgränder.

Techteam har ansökt om medel för fortsatt verksamhet. Dels — om pengar beviljas från arbetskraftsmyndighetshåll — är målet att med den första — deltagarkullen upprätthålla verksamhet på en nedtrappad nivå, men så att nätverket bibehålls, dels att köra igång nya projekt för att kunna hjälpa nya arbetssökande ekonomer, diplomingenjörer och ingenjörer. €

Det är ovanligt att ledande storföretag under myndighetsövervakning i Finland råkar i öppen konflikt med denna övervakande myndighet, men så har nu skett med pensionsförsäkringsjätten Pensions-Varma och den övervakande myndigheten, Social- och

Hälsovårdsministeriet.

storgrä inom pensionsförsäkringen

Janne Salone onflikten härrör sig ur PenJE önskan att samordna sin verksamhet med Pensions-Sampo, tidigare dotterbolag till Sampo-försäkringskoncernen. Pensions-Varmas och = PensionsSampos huvudägares ursprungliga tanke var att fusionera bolagen, men detta stötte på ministeriets veto, som kom strax efter att Helsingin Sanomats redaktörer utdömt fusionsplanen som konkurrensbegränsande, trots att konkurrensen inom pensionsförsäk | ringen inte är en prioritet jämfört med målsättningen att trygga pensions pengarna. T.ex. i Sverige är ju pensionsförsäkringen faktiskt ett statligt monopol (AP-fonderna).

Därefter uttryckte Pensions-Varma en önskan att bli delägare i PensionsSampo inom ramen för ett konsortium med övriga delägare, bland dem Kymmene-koncernens dotterbolag Schauman Wood. Återigen utdömde Helsingin Sanomats redaktörer idén, och förkastade Schauman Wood som ägare med motiveringen att det är ett dotterbolag till en industrikoncern som har ett direkt intresse i pensionsförsäkringen som en finansieringskälla.

Redaktörerna glömde dock bort att inte minst de största ägarna av Pensions-Varma uttryckligen är industriföretag, och här har de knappast visat sig vara sämre ägare än någon annan.

Ministeriet också på tvären

Endast någon dag efter Helsingin Sanomats dom följde ministeriets veto. Inom ministeriet läses Helsingin Sanomat tydligen mycket noggrant.

Efter ministeriets veto inträdde ändå ett aktieägarkonsortium som ägare i Pensions-Sampo, fullkomligt lagligt eftersom var och en av delägarna innehade mindre än 10 2 av aktiekapitalet.

Helsingin Sanomat och ministerie var enhälliga i sina domar över konsortiets förfarande.

Mot denna bakgrund kan väl Helsingin Sanomats skriverier i frågan närmast uppfattas som partsinlagor.

I Finland börjar vi också tydligen befinna oss i den bisarra situationen att myndigheterna i sin myndighetsutövning börjar låta sig vägledas av Helsingin Sanomat. Tidningen börjar få ett inflytande över de offentliga beslutsfattarna som påminner om det som Pravda hade under en lång tid. Kanske detta rentav är en långt allvarligare fråga än den marginella koncentreringen av pensionsförsäkringsverksamheten som en fusion mellan Pensions-Varma och Pensions-Sampo hade inneburit?

Socialisering?

Social- och = hälsovårdsministeriets kanslichef Heikki S. von Herzen, med borgerlig bakgrund, har nu föreslagit att pensionsförsäkringen i Finland kanske borde socialiseras, eftersom koncentrationen inom pensionsförsäkringen — den som icke har tillåtits äga rum — möjligen väcker krav från EG-:s sida att utländska försäkringsbolag skall kunna konkurrera i Finland om pensionsförsäkringen.

Till detta kan endast sägas att ifall EG framför sådana krav som villkor för ett EG-medlemskap, samtidigt som våra försäkringsbolag är utan möjligheter att konkurrera om pensionsförsäkringen inom EG, betyder detta enbart att vi har dåliga förhandlare ifall sådana krav inte kan avstyras.

Sådana eventuella krav från EG:s sida kan också leda till att stora delar av industrin och näringslivet ansluter sig till EG-motståndarlägret. Industrins intressen tillgodoses i huvudsak redan genom EES-avtalet. L 17