Arbetslöshet och levnadsstandard

av H C Blomqvist Forum 1978-01, sida 36, 25.01.1978

I ett läge som dagens, då man kan befara att antalet arbetslösa stiger till närmare 200 000 under vintern, förefaller en diskussion av arbetslöshetens konsekvenser särskilt aktuell. Problemet kan naturligtvis granskas ur olika synvinklar, men jag skall här studera det utgående från den enskilda individens perspektiv. Detta kan vara intressant, tex av den orsaken att de arbetslösas föregivet dåliga situation allmänt används som det kanske främsta argumentet då man talar för sysselsättningsfrämjande åtgärder.

WW)” Samtidigt hävdas det emellertid, om också knappast i samma kretsar, att förekomsten av skattefria arbetslöshetsersättningar medför att arbetsviljan inte är vad den borde vara, och att dessa ersättningar dessutom medverkar till att arbetstagarparten kan fatta beslut om produktionen utan att ta någon större hänsyn till den inverkan på sysselsättningen som besluten medför.

Jag kommer nedan att studera vilken effekt arbetslöshetsperioder av olika längd har för personer i olika inkomstklasser, då man beaktar enbart vad som händer med den disponibla nettoinkomsten efter skatt. För att så långt som möjligt undvika komplikationer, antar jag att personerna i de exempel som konstrueras nedan är ensamstående, saknar försörjningsplikt och inte har beskattningsbar förmögenhet eller kapitalinkomster. Anta vidare att de inte har andra avdrag än löneinkomstavdraget (300 mk) samt arbetsinkomstavdrag (25 procent av förvärvsinkomsten eller högst 5 800 mk). De skatteskalor som gäller för innevarande år kommer att användas, medan kommunalskatten med bihang antas vara 20 procent. Vidare antas att ”försökskaninerna” är medlemmar i en arbetslöshetskassa, vilket berätligar dem till ett arbetslöshetsunderstöd på 37 mk per arbetsdag efter en karenstid på 5 arbetsdagar. Beräkningarna är gjorda så, att en arbetsmånad motsvarar 22 arbetsdagar, vilket utgör ett genomsnitt över året. (Jag bortser från att arbetslöshetskassans medlemsavgifter i likhet med fackföreningsavgifter i allmänhet är avdragbara i beskattningen. Detta förenklar beräkning 3 arna utan att ha någon effekt av betydelse på slutresultatet.) Årslönerna har beräknats så att de innehåller full semesterpremie.

I fortsättningen skall jag granska fyra personer, låt oss kalla dem A, B, C och D, som har en bruttomånadslön på 2 000, 3 000, 5 000 respektive 7 000 mk. Vad kommer att hända med deras nettoinkomst efter skatt då de är arbetslösa två veckor, en månad, respektive två månader? Resultaten framgår av tabellerna 1—4. Redan en flyktig blick på tabellerna ger vid handen, att förlusten av disponibel nettoinkomst blir ganska liten för de ovan studerade arbetslös Tabell 1. Inkomster utan arbets löshet årslön! (beskattnings- netto bar ink.) skatt inkomst

A 25 000 5928 19072 (18 900)

B 37 500 12010 25 490 (31 400 c 62 500 25 624 36 876 (56 400)

D 87 500 40 832 46 568 (81 400 1) inkluderar semesterpremie

Tabell 3. Inkomster med en arbetslöshetsperiod på en månad årslön + arbetslöshetsers. (beskattnings- nettobar ink.) skatt inkomst A 23 000 + 629 5015 18614 (16 950) B 34 500 + 529 10 540 24 589 (28 400) c 57 500 + 629 22 724 35 405 (51 400) D 80 500 + 629 36 352 44 777 (74 400 hetsperioderna, trots att ingen inkomstklass eller arbetslöshetsperiod kommer att medföra direkt ”vinst” åt arbetstagaren. Vid en arbetslöshetsperiod så lång som två månader förlorar denna bara drygt 5 procent av den disponibla nettoinkomst han hade haft utan denna arbetslöshetsperiod. Motsvarande siffra för den högsta inkomstklassen är något större, ca 8 procent. Dessa siffror är av den storleksordningen, att de lika väl kunde vara följden av en mängd andra orsaker till inkomstvariationer. Orsaken till att bortfallet i disponibel nettoinkomst blir så litet är givetvis vårt skattesystems uppbyggnad, i kombination med det faktum att arbetslöshetsunderstöden inte är beskattningsbar inkomst. Marginalskattesatsen redan i den lägsta av våra fyra inkomstklasser är nästan 50 procent och i den högsta långt över 60 procent. Följden av detta är att bortfallet av t ex en månads löneinkomst minskar nettoinkomsten efter skatt med på sin höjd hälften av bruttolönens belopp, samtidigt som

Forts sid 41

Tabell 2. Inkomster med en arbetslöshetsperiod på 2 veckor årslön + arbetslöshetsers. (beskattnings- nettobar ink.) skatt inkomst A 24 000 + 185 5 448 18 737 (17 900) B 36 000 + 185 11 275 24910 (29 900) c 60 000 + 185 24 174 36011 (53 900) D 84 D00 + 185 38 592 45 593 (77 900) Tabell 4. Inkomster med en arbetslöshetsperiod på 2 månader årslön + arbetslöshetsers. (beskattnings- nettobar ink.) skatt inkomst A 21 000 + 1443 4370 18073 (15 450) HB 31 500 + 1443 9070 23 873 (25 400) c 52 500 + 1443 — 19824 34 119 (46 400) D 73 500 + 1443 32 004 42 939 (67 400) FORUM 1/78

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."