Arbetsmarknaden - ett fält med många parter

av Filip Hamro-Drotz Forum 1976-11, sida 23-24, 23.06.1976

FORUM 11 + 76

Arbetsmarknaden ett fält med många parter

Kontorstjänstemännens kollektivavtal kan tillämpas på en ekonom +— fastän han hör till ekonomernas fackorganisation

SEFE.

Sådana faktorer som löntagarens titel, yrke, examen eller tillhörighet till ett fackförbund har inte någon som helst betydelse då man skall tillämpa avtal.

Det är uppgiftens natur och svårighetsgrad som är de avgörande.

Det här är praxis på arbetsmarknaden. Och denna praxis tillämpas dessutom oberoende av om löntagaren är organiserad eller inte. Här en översikt av arbetsmarknadens organisationer, där nya benämningar och bokstavsförkoriningar dykt upp på senaste tid: FHT, samarbetsavtal, basavtal, gemensamma rekommendationer.

NN” Arbetsmarknadsorganisationernas “samhälleliga betydelse har under de senaste åren kraftigt vuxit. Kunskapen om dessa organisationer och deras uppgifter är dock ofta bristfällig, vilket delvis beror på att organisationsverksamheten i Finland är relativt ung. Arbetsmarknadsorganisationerna = strävar till att bevaka sina medlemmars intressen, men deras verksamhet har också en vidsträckt social betydelse. Till de centralaste uppgifterna hör förverkligandet av en sund inkomstpolitik och skäliga arbetsförhållanden samt tryggandet av arbetsfreden. Till dessa uppgifter hör bla en rättvis fördelning av nationalprodukten. Under de senaste åren har man dock kunnat skönja en strävan att fördela mera än vad som faktiskt finns att dela på, Under de kommande åren vore det därför av största betydelse att frångå denna linje samt att arbetsmarknadsorganisationerna i sin verksamhet kunde säkra att produktiviteten hålls på en sådan nivå att bla den internationella konkurrenskraften = bibehålls.

Arbetsmarknadsfältets uppbyggnad

Löntagarna indelas traditionellt i två grupper e arbetar e tjänstemän.

I arbetsavtalsfrågor indelas tjänstemannasektorn därtill i tre kategorier e tekniska funktionäre e kontorstjänstemä e högre tjänstemän. Organisationsfältet är uppbyggt så att var och en av ovanstående löntagargrupper har sitt eget centralförbund. Företagen (arbetsgivarna) är å ena sidan organiserade i ekonomiska intresseorganisationer, tex det nybildade Industrins Centralförbund och å andra sidan i arbetsgivarförbund i enlighet med industrilinjeprincipen. Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund (AFC) representerar arbetsgivarna inom industrin. Arbetarna representeras av Finlands Fackföreningars Centralförbund (FFC) och tjänstemännen av Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund (FTFC), Tjänstemannaorganisationernas Centralförbund (TOC) samt Akava.

AVTALSFÄLTETS UPPBYGGNAD

TEKNISKA FUNKTIONÄRER

Diagram 1.

HÖGRE TJÄNSTEMÄN

ARBETARE

Industrins avtalssektioner

Vid förverkligandet av arbetsmarknadsorganisationernas målsättning är förhandlings- och avtalskontakterna av stor betydelse. I ett industriellt expanderande samhälle sker det ständiga förändringar, som måste beaktas då avtalssystemet utvecklas.

Inom industrin upprätthåller AFC för handlingsrelationer med FFC, TOC och '

FTEC, vilket betyder att avtalen görs upp enligt ovanstående löntagarindelning. Inom dessa sektorer är numera de primära arbetsvillkoren, såsom lönerna och arbetstiderna, fastslagna i kollektivavtal. Dessa för viss tid gällande avtal som ingås av förbunden, är samtidigt även avtal om arbetsfred. Alla

Vänd!

KONTORSTJÄNSTEMÄ arbetsstridsåtgärder, bla strejker, som riktar sig mot kollektivavtalet eller någon enskild bestämmelse i detta, är nämligen förbjudna i lag. Kollektivavtalen är sålunda av avgörande betydelse för tryggandet av den för samhällets utveckling så viktiga arbetsfreden. Under de senaste åren har en del fackorganisationer tyvärr uppvisat en uppenbar nonchalans mot denna princip.

I de finländska kollektivavtalen tillämpas industrilinjeprincipen. Detta innebär att alla de som arbetar vid samma fabrik oberoende av yrke underlyder branschens kollektivavtal. Avtalsfrågorna för industrins tekniska funktionärer och = kontorstjänstemän sköts genom förhandlingar mellan centralorganisationerna, medan = avtalsverksamheten på arbetstagarsidan huvudsakligen sker branschvis (tex metall, textil) på förbundsnivå. Bestämmelserna i kollektivavtal tillämpas på envar löntagare som hör till respektive löntagarkategori.

Förutom ovannämnda avtal har arbetsmarknadsorganisationerna inom indu INDUSTRINS AVTALSRELATIONER

ARBETARSEKTORN

ALLMÄNNA AVTAL

CENTRALISERADE KOLLEKTIVAVTALSUPPGÖRELSER

MEDLEMSFÖRBUND

Diagram 2.

KOLLEKTIVAVTAL

FS LLITITTTTSTTTTTETITTTEC LILLA Ltd : KOLLEKTIVAVTAL - | | = KOLLEKTIVAVTAL annen = = H

EDLEMS- Öenunaonnnansoninnasienin

M FÖRBUN strin ingått ett avtal angående specialfrågor av principiell betydelse såsom uppsägningsskydd, rationalisering, förtroendemännens = ställning, utbildning, information, företagshälsovård och ar betarskydd.

De högre tjänstemännen

I motsats till de övriga löntagargrupperna uppgörs inte kollektivavtal för de högre tjänstemännen, inom denna sektor upprätthålls en individuell arbetsavtalspolitik.

Hösten 1973 undertecknade. Centralorganisationerna för akademiker, Akava, ett samarbetsavtal med ingenjörsorganisationerna Ingenjörsförbundet samt Högskoleingenjörs- och Arkitektförbundet. Samarbetsavtalet var grunden till Förhandlingsdelegationen = för Tjänstemän, FHT. Ekonomernas förbund, SEFE, anslöt sig något senare till FHT, som därmed utgör grunden för de högte tjänstemännens arbetsmarknadsverksamhet. Här är det värt att no TJÄNSTEMANNASEKTORN

MEDLEMS-| FÖRBUND

LÖNEAVTAL

Högte.

FORUM 11 - 7 tera att FUT inte endast representerar medlemsförbundens personmedlemmar utan samtliga högre tjänstemän.

För ett par månader sedan uppgick ingenjörsorganisationerna i Akava och en motsvarande åtgärd torde man kunna vänta från SEFE:s sida.

I maj 1974 undertecknade AFC och FAT ett basavtal som avviker från sedvanlig kollektivavtalspraxis. Med detta avtal understryker parterna bl a betydelsen av en aktiv, sporrande och individuell ärbetsavtalspolitik i företagen då de högre tjänstemannens arbetsvillkor vidareutvecklas. I basavtalets anda har parterna bla utarbetat rekommendationer vilka tillkännagetts företagen samt de högre tjänstemännen.

Hur väljer man avtalsområde

Enligt gemensamt överenskommen och traditionell praxis avgörs den enskilde löntagarens placering i respektive löntagargrupp på basen av de uppgifter han utför. Med detta som grund bestämmes vilket kollektivavtal som tillämpas på personer eller huruvida en individuell arbetsavtalspolitik skall tillämpas. Detta betyder att tex sådana faktorer som löntagarens titel, yrke, examen eller tillhörighet till något fackförbund (eller fackförbunds medlemsförbund) inte har någon som helst betydelse vid bestämmandet av det avtal som skall tillämpas på ifrågavarande person. Uppgifternas natur och svårighetsgrad är det avgörande.

Utgående från detta kan tex kontorstjänstemännens kollektivavtal tillämpas på en ekonom (om han utför uppgifter inom detta kollektivavtals tillämpningsområde) fastän ekonomen hör till SEFE. På liknande sätt kan en person med endast grundutbildning höra till de högre tjänstemännens grupp.

(Filip Hamro-Drotz) O

Ni når öve 12000 beslutsiattar genom en annons i Forums Nordennummer den 25 augusti.

Ring (90) 666 791 eller (90) 658 144.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."