Arbetsmiljöbegreppet måste omfatta även den psykiska miljön

Taggar: Teman: arbete

Arbetsmiljöbegreppet måste omfatta äve den psykiska mil

Arbete är något vi ägnar oss åt som regel minst en tredjedel av dygnet. Ändå är det först nu, som diskussionen om förhållandena i arbetslivet kommit riktigt i gång. Arbetsmliljöfrågorna uppmärksamma: des kanske allra tidigast. Inledningsvis gällde debatten framförallt den fysiska miljön. Men nu också den psykiska: från alltfler håll sägs att arbetsmiljöbegreppet måste vidgas också till att omfatta förhållandet människa — teknik och relationer mellan människor.

Människans grundläggande behov av gemenskap, av att lära och utvecklas genom att pröva och utnyttja sina resurser, fungera självständigt och ta ansvar — alla dessa behov måste också få komma till utlopp i hennes arbete. Ger inte arbetet tillfälle till sådan stimulans — och förbrukar det samtidigt mycket - fysisk och psykisk energi — då känns det meningslöst. Fritiden kan knappast kompensera de negativa upplevelserna. En positiv arbetsmiljö kan däremot åstadkomma en utveckling där den enskildes hela person berikas. De tekniska och administrativa förändringar som skett under de senaste 50 åren i syfte att öka produktion och produktivitet har på många sätt inneburit positiva förändringar för den enskilde och gruppen. Maskiner har tagit över många krävande arbeten och därmed också minskat den alltför tidiga förslitningen.

Nya yrken — nya utvecklingsmöjligheter

Nya yrken har kommit till med nya ut’vecklingsmöjligheter. Samtidigt = har andra problem kommit i stället: monotoni, minskade möjligheter till överblick och helhetsupplevelser, ökad bundenhet och kontroll, och social isolering.

18

Kraven på ökad information, samråd och medinflytande påverkar hela arbetslivet i dag. Man diskuterar fysisk arbetsmiljö, anställningstrygghet, relationerna mellan parterna i företaget, formerna för konfliktutjämning och samarbete och inte minst företagens organisation och administrativa system.

På en rad punkter inom det här stora fältet arbetar idag i Sverige PA-rådet, som har Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) till huvudman men i styrelse och rådgivande församling dessutom stöds av arbetstagarorganisationer och statliga organ. Verksamheten går längs två huvudlinjer: forskning och konsultation.

Ökad statlig satsning

Men resurserna för den beteendevetenskapliga forskningen har visat sig vara otillräckliga, och en ökad statlig satsning är att vänta. Experter från olika Svenska arbetsmarknadsorganisationer, SAF, LO, TCO och SACO, de båda senare tjänstemannaorganisationer har formulerat en rad konkreta problemområden e Mer exakt kunskap behövs om vad som karakteriserar olika slags arbetsmiljöer.

e Kartlägg påfrestningarna på individer vid förändringsprocesse e Studera psykiska påfrestningar inom olika yrken.

e Kartlägg sambandet mellan arbetssituation och individens totala livslängd. T ex: Hur samspelar arbetstid och fritid + Ungdomars väg in i arbetslivet och förhållandena för den som har speciella problem på arbetsmarknaden behöver studeras.

e Arbetsutveckling, = befattningsutveckling, organisationsutveckling och individutveckling är viktiga områden.

e De anställdas inflytande i företagen. e Forskningen bör engagera sig i d fackliga organisationernas roll i utvecklingen av företagsdemokratin och möj jö ligheterna att smälta samman instrumenten för arbetstagarinflytande med företagens övriga administrativa system-och organisation.

e Lönesystemens utformning, förändring och konsekvenser.

Nytt institut för forskning och information

För att lösa de här problemen finns ett förslag att svenska staten och SAF tillsammans bildar ett: särskilt institut för forskning och information. Basen skulle bildas av PA-rådets nuvarande forsknings-, dokumentations- och informationsverksamhet. Forskningen ska vara praktiskt inriktad, det är man noga med. Det betyder att man tar tillvara erfarenheterna från PA-rådets konsultation på det rent praktiska planet ute i de svenska företagen. Ul

I TIMES ESSÄ av den 29 juli graderas inflationen på följande sätt: skillnaden mellan 6 procents. och 12 procents inflation motsvarar skillnaden mellan ohämmat socialt drickande och odugliggörande alkoholism.

Undras vad Time skulle kalla det vi upplever i Finland… Delirium tremens? Oo

Forum 13/74