Arkitekturen: Bygg för funktionella och psykologiska behov!
av Ragnhild Artimo Forum 1987-20, sida 16-17, 17.12.1987
Taggar: Personer: Ola Hansson Teman: arkitektur
5; l ÅR EE A an VILI
HAAN NN NyNeNAIN AHTI
ARKITEKTUREN:
Bygg för funktionella och psykologiska behov Är modernismen död? Och vad kommer efter postmodernismer? År frågan överhuvudtage relevant? Eller är det fruktbarare att arkitekturen samhället? Ä fråga: Hur speglar arkitekturen inte enbar något som föds på arkitekternas ritbord rkitekturens principiellt mångfacette rade natur undergrävs av den nuvarande samhällsorganisationen. Det hävdar professor Ola Hansson. — Det finns en automatisk växelverkan mellan samhällsorganisationen och arkitekturens väsen, och arkitekturen förytligas och utarmas som följd av att samhället pressats in i alltför enkta formler. När de mafiösa intresseorganisationerna pressat in effektiva kilar mellan väljarna och den demokratiska representation som skall för 1 deras talan, har vanligt folk, som är miljöns faktiska brukare, avklippts från gestaltandet av denna miljö. Resultatet har blivit en arkitektur utan rötter — ett kosmetologiskt, narcissistiskt pysslande.
Arkitekt Ola Hansson, som har arkitektbyrå i huvudstaden, i ett Eira-hus från en mindre utarmad epok, har studerat dessa fenomen från ringside länge nog för att väl underbygga sin argumentering: på professionell och skrånivå som aktiv arkitekt med egen byrå sedan 1954, som professor vid bla Tammerfors tekniska högskola TTKK, som ordförande för TFiF:s arkitekigille, som fullmäktig i SAFA, och som expert och medborgare i Pro Eira och Pro Helsingfors, i Helsingfors stadsplaneringsnämnd och regionplanefullmäktige.
Ola Hansson har i sin egen verksamhet kommit att specialisera sig på offentliga byggnader, framför allt industribyggnader, kyrkor och bibliotek, men också högskolor. Just nu lägger han tillsammans med Hans Stenius sista hand vid detaljplanerna för ett nytt bibliotek i Mariehamn. Hansson är också arkitekten bakom fd huvudbibliotekets på Richardsgatan genomgripande renovering som blir klar nästa sommar.
Text: Ragnhild Artimo
Ola Hanssons och Hans Stenius nyaste pro jekt, Mariehamns blivande nya bibliotek.
Kyrkslätt bibliotek, interiör. (Ola Hansson 1982)
Diffusa roller, grumligt tänkand — Byggherrar är alltför ofta dilettanter! fyrar han av. Och motiverar — För att komma ifrån en själlös, utilitaristisk arkitektur, behöver vi ett pluralistiskt samhälle som har rum för mer än ett sätt att tänka, och där den vanliga människan har möjlighet att gelta i gestaltandet av den yttre miljön, säger professor Ola Hansson.
Hela byggande- och planeringsprocessen är idag helt disorganiserad. Byggherren — den som låter bygga — representeras i byggskedet av personer som varken har det kunnande eller levande intresse som idag skulle förutsättas. Byggnadsföretaget — som producerar byggnaden — ha 20/1987 FRUN inmutat markaffärer som en central del av verksamheten, och byggarna köper idag tomter och gamla byggnader opportunt, för att bygga på ell&r renovera, och sälja ut. Det är en självgenererande business som inte i nämndvärd grad beaktar användarbehov utan primärt är ett själlöst massbyggande — initierat, bevars, av ett existerande sug på marknaden. Arkitekten, detta triumvirats tredje part, har här ofta tilldelats (eller anammat) en underordnad roll som redskap för den politisk-ekonomiska apparaten. Det verkliga byggkunnandet blir en bisak som degenererar under trycket av å ena sidan de kortsiktiga profitbehoven — för det är fastigheterna som dirigerar dagens byggande — å andra sidan politiskt opportuna bevekelsegrunder.
Hansson konstaterar, att byggbranschen idag dessutom är svårt pressad bla på grund av trögare före på de utländska marknaderna: allt flera internationella projektplaner grusas för finländska företag för att bl a svenska, danska och tyska byggfirmor kan erbjuda både bättre och billigare.
Polarisering — förenkling
Vid arkitektdagarna i Uleåborg i höst framtonades en stark polarisering mellan två huvudriktningar inom den finska arkitekturen idag: å ena sidan modernismen/Modern Movement med rötter i 30-talsfunktionalismen, å andra sidan postmodernismen. Definitionen på denna varierar, termen kan avse alla formlösningar som ersätter en urvattnad modernism, men också innefatta nyklassicism och ett i grunden klassiskt
FRAMTIUSFÖRU formspråk i nytappning — speciellt” USA förekommer denna riktning.
— Denna strikta ett-två-indelning är alltför förenklad, säger Hansson.
Han klassificerar postmodernismen som ”kvasinyskapande”, och tvekar inte att avpollettera Modern Movement som ”att leka avante garde med ett 50 år gammalt formspråk”. (Polemiserande brev adresseras direkt till honom själv! — | Finland har parallellt med postmodernismen också utvecklats den sk uleåborgska skolan (Oulun koulu — se Forum 9/86), en nationellfregional arkitektur som återvänt till sina rötter och till byggande på platsen — och understundom förfaller till ytlig dekorationskonst. En fjärde skola är sedan Relma Pietilä som utvecklat ett alldeles eget formspråk.
Att tänka inifrån ut
Vad såväl byggnadsfabricerandet som den formalestetistiska principdebatten missat är att byggnaden är en förlängning av användaren/människan — inte tvärtom.
— Arkitekturen bör växa fram ur människornas psykiska och fysiska behov I djupare bemärkelse — ”inte av bröd allena”. Och de behov som initierat en byggnad skall återspeglas i den: byggnaden skall ”berätta” för betraktaren eller besökaren vilken dess roll, uppgift och funktion är. Arkitektens uppgift är att beakta alla dimensioner — den fysiska och psykiska, sociala och historiska aspekten, och regionala synpunkter etc. Dessutom bör arkitekten vara förtrogen med mimik, gestaltpsykologi och sym boler — mycket tyder på att symbolspråket upplever en renässans. Vad är de s k sadelaken annat än en arketyp för skyddande knäppta händer? Ola Hansson säger att en god arkitekt måste vara en god vardagspsykolog. — För att skapa byggnader som kommunicerar med sina användare, måste man örstå vad människor innerst inne ville och vad de tycker om. Det är inte nog med att bläddra i internationella arkitekturmagasin: arkitekten måste ”återvända till torvan”, se, lyssna, analysera, och i sitt arbete utgå från de egna och den egna miljöns förutsättningar. Arkitektur är brukskonst i ordets dubbla, odelbara betydelse. Ta bort ”bruks”, och begreppet ”konst” torkar ihop till ingenting. Vårt samhälte och vår arkitektur befinner sig enligt Hansson i dag i en sällsam situation. — Ett mångskiftande pluralistiskt samhälle förefaller rimligen uppnåbart, liksom en mångskiftande nyanserad arkitektur. Tvekar vi själva — eller hindrar vår rigida samhällsorganisation oss att sträcka ut armarna och grabba tag i något som förefaller så bra? Håller tillfället på att glida oss ur händerna? En verkligt levande arkitektur fordrar också att arkitekterna inom byggande, planering och projektorganisation axlar ett mycket bredare ansvar än idag. Ett brett och djupt ansvar på det sätt som t ex arkitekterna i Danmark och Holland har gjort. Dessa länder har passerat Finland på arkitekturens vädjebana, och detta just för att arkitekterna där bär ett långt större ansvar. LJ
LEVE NÄRINGSLIVET
Baltic Bankers Limited Oy Ab är ett oberoende och solitt investmentbankingföretag, som erbjuder finländskt näringsliv även internationellt orienterade investeringstjänster.
Kapitalmarknadstjänster
Värdepappershandel
Investmen finansiell rådgivning, uppläggning och genomförande av emissioner, börsintroduktioner samt företagsöverlåtelse handel med och förmedling av aktier, masskul debrev och penningmarknadsinstrumen aktiv portfölj- och förmögenhetsförvaltnin managementtjänster
BALTIC BANKERS LIMITED OY AB
Södra kajen 4 B. 00130 Helsingfors. tel. (90) 177 656, telex 125533, telefax 636 682
