Aspo Oy

av Peter Nordling Forum 1984-09, sida 12-13, 16.05.1984

Taggar: Bolag: Aspo Oy Personer: Henrik B. Nyberg Teman: företag

F RU

Konkurensen mellan landets stålgrossister är stenhård. Trots de har Aspos stålgrossistverksamhet vuxit. Detta tack vare försprång Ii kunnandet.

I Aspo Oy är idag ett stabilt företag. Kursen för bolagets aktier, som noteras på fondbörsens mäklarlista, har konstant stigit. Kusen är idag ca fyra gånger högre än det nominella värdet. Någon orsak att ansöka om medlemskap i börsen finner Nyberg inte. — Aspo tycks vara ett tillräckligt intressant bolag ändå.

Blickar man tillbaka på bokslutet för senaste räkenskapsperiod slås man dock av att vinsten är knappt hälften av den under föregående räkenskapsperiod. Efter avskrivningar var vinsten 24,8 Mmk mot 51,7 Mmk under föregående period. Driftsbidraget minskade från nästan 52 Mmk till drygt 40 Mmk. Omsättningen sjönk från 994 Mrok till 961,3 Mmk, medan föregående bokslut uppvisar en ökning på drygt 20 procent. Tillbakagången beror främst på den sjunkande oljekonsumtionen och på tidtabellen för bolagets projektexport.

Henrik B. Nyberg verkar inte oroad över utvecklingen. Han konstaterar att bolaget får lägga om tyngdpunkten i verksamheten från bränsle och råvaror till specialvaror. Han nämner också att bolget genomgår en fortlöpande förändringsprocess som redan pågått ca 20 år, -— Det är viktigt att lära sig av förändringar och vi har en positiv inställning till dem, säger han.

Handelsbolag med anor

Aspo Oy är egentligen ett gammalt handelsbolag med anor från 1920-talet. Bakom företaget står moderbolaget Bränsleandelslaget som är grundat år 1929. Under 30 års tid handlade andelslaget enbart med kol och kox, — Men redan under den tiden insåg man behovet av att diversifiera och 1955 inköptes företaget G.H.H. (Gute Hoffnungs Hytte), som grundades år 1923 av tyskar i Finland, berättar Henrik Nyberg.

12

Specialisering och kunskap

Av PETER NORDLIN hörnstenar för Aspo Oy

Produkter som är skräddarsydda enligt kundens önskemål. Långt gången specialisering. Självständiga enheter som kan utveckla sitt eget kunnande för att bli överlägsna i respektive bransch. Det här är en del av Aspo Oy:s basfilosofi. Enligt VD Henrik B. Nyberg finns det ingen orsak att tvivla på att receptet är de rätta.

På 1950-talet började det dåvarande handelsbolaget med både oljehantering och stålhandel. År 1976 befanns namnet GHH vara opraktiskt och ändrades till Aspo Oy, en förkortning av Asunto-osakeyhtiöiden polttoaineosuuskunta. Något tidigare tog företaget steget in i elektronikbranschen genom att köpa aktiestocken i Oy Paramic Ah.

Idag är Aspos verksamhet indelad i fyra verksamhetsområden, nämligen energi och kemi, metallindustri, engineering och elektronik. Förutom Aspo Oy hör också rederiet Eteläsuomen Laiva Oy till Aspokoncernen.

Sämre för kol och olja

Trots att Aspo Oy under årens lopp get sig in på nya verksamhetsformer är omsättningen fortfarande störst för bränsleoch kemikalieenheten. Under senaste bokföringsperiod var omsättningen för de här produkterna drygt 419 Mmk, vilket är 2,6 procent mindre än under föregående räkenskapsperiod. Enligt Henrik B. Nyberg har omsättningen för den här sektorn inte minskat under de senaste 20 åren Utvecklingen är emellertid knappast förvånande med tanke på att handeln med både kol och olja överlag har minskat kraftigt. Nyberg konstaterar att man räknade med att Aspos expanderande enheter, elektroniken, och metallindustrin skulle kompensera nedgången för bränslena. Han medger dock att man räknade fel på den här punkten. Projekthandeln inom engineeringgruppen noterada nämligen e minskning på 31.4 procent till drygt 94 Mik.

Stark stålindustri

Nyberg betonar att Aspos stålgrossistverksamhet har en stark ställning även om stålbranschen haft några dåliga år Bokslutet uppvisar att omsättningen ökat med 4,1 procent till 395,4 Mmk. Aspo svarar för ca 20 procent av den inhemska stålgrossisthandeln i de produktgrupper man ägnar sig åt.

Nyberg konstaterar att de finska kunderna har varit konservativ. Stålverken har enligt hans mening velat stå för hela förädlingen. T ex i Sverige har man däremot haft en större benägenhet att ty sig till underleverantörer och skaffa sådant som inte är avgörande för den egna produktionen utifrån.

— Orsaken till att Aspo lyckats öka sin omsättning trots konkurrens från andra inhemska bolag, såsom Kesko Oy och Starckjohann’Telko Oy är, säger Nyberg, att vi har satsat på en speciell nisch nämligen förbehandling av stål, rostfritt stål och aluminium, — Konkurrensen är visserligen stenhård. Men tack vare att vi var först i branschen i Finland har vi lyckats skapa ett försprång vad kunnandet beträffar, förklarar Nyberg.

Nyberg framhåller att det i metallbranschen också gäller att ha en snabb produktion så att mean undviker stora råvarulager.

Förbehandlingen går ut på att Aspo klipper och skär metallplåtarna helt enligt kundernas önskemål, ett arbete som stålverken utför endast åt de största kunderna. Verksamheten äger rum i så kallade stilservicecentra i Järvenpää, Seinäjoki och Tammerfors. Den inleddes i mitten av 1970-talet i Helsingfors. Sedan dess har bolaget investerat ca 50 Mmk i maskiner och byggnader.

Enligt Nyberg är det huvudsakligen frågan om loka! business för inhemskt bruk, eftersom det finns liknande anläggningar i så gott som alla industriländer. Råvaran är nästan uteslutande av inhemsk produktion.

Sålde fabrik i stället för stål

Tack vare verksamheten i metallbranschen kom Aspo något överraskande in på projektexporten. — Egentligen ville vi sälja förbehandlat stål åt en organisation i Sovjetunionen då vi hade stor kapacitet vid anläggningen i Järvenpää. Men det visade sig att den tilltänkta kunden ville ha, inte bara en, utan två kompletta anläggningar, berättar Nyberg.

Aspo tvekade inte att göra affär och inom kort tas de två första stilservicecentren i bruk i Sovjetunionen. Efter detta har Aspo sålt två pråmvarv och två mekaniska verkstäder till Sovjetunionen. Åtminstone en motsvarande affär har Aspo ännu i kikaren. Men mera än att det gäller metallbearbetningsindustrin avslöjar Nyberg inte.

I övrigt gäller engineeringgruppens verksamhet huvudsakligen verktygsmaskiner. Aspo representerar främst japanska och västtyska tillverkare. Från början omfattade exporten endast enstaka maskiner. Småningom blev leveranserna allt mer sofistikerade och idag kombinerar man flera maskiner, robotar och manipulatorer, enligt kundernas behov till ett slags obemannade celler.

Metrohärvan gav reklam

Som elektronikleverantör blev Aspo känt för ca tre år sedan i samband med leveransen av videoövervakningssystemet till metron i Helsingfors. — Aspo fick visserligen betydande gratisreklam i massmedia, men själva affären på drygt fem miljoner

ASpo Oy:s resultat var något sämre för fjolåret än för året innan. Då försäljningen av råvaror minskar bör bolaget i stället satsa på specialvaror, anser VD Henrik B. Nyberg.

9/84 F RU mark var i och för sig inte speciellt givande, kommenterar Henrik B. Nyberg.

Elektronikenheten, som dels är baserad på komponenttillverkning, dels på tillverkning av omfattande övervakningssystem har vuxit påfallande snabbt sedan verksamheten inleddes med köpet av Oy Paramic Ab år 1972. Under senaste bokföringsperiod växte elektronikenheten mest. Omsättningen ökade med över 13 procent till 52,4 Mmk. Räknar man med företagsköpen blir tillväxtprocenten 36,5. Av Aspos totalomsättning är elektronikens andel dock endast 6 procent.

Under de tolv verksamhetsåren har enheten vuxit främst genom företagsköp. Efter Paramicaffären har Aspo köpt upp Finnvideo Oy, Oy Televa Ab:s produktlinje för passagekontroll (Timecon) och det svenska 2K Videosystems Ab 1 Solna, som nu går under namnet Aspo Elektronik Ab.

Egen produktutveckling

Henrik B. Nyberg betonar att produktionen numera baserar sig uteslutande på eget kunnande. Någon licenstillverkning förekommer inte. Allt bygger på egen produktutveckling, — Företaget har varit tvunget att utveckla elektronikenheten för att stå sig i konkurrensen, säger han.

Under år 1983 satsade elektronikenheten 11 procent av omsättningen eller 6 Mmk i produktutveckling. Detta är enligt Nyberg inte speciellt mycket, men det ger i varje fall belägg för att uvecklingsarbetet är eget.

Efter att ha startat med överfyllningsskydd för oljecisterner tillverkar elektronikfabriken i Esbo idag endast stora kundanpassade övervakningssytem för vilka kraven är höga. Till kundkretsen bör bl a Finlands Bank och dess sedeltryckeri, atomkraftverken och riksdagshuset. Till strategin hör också att anläggningen skall vara såld innan tillverkningen inleds. Samma strategi tillämpas också vid komponentfabriken i Uleåborg.

Skall expandera

I fråga om övervakningssystemen Aspo, enligt Nyberg, klar marknadsledare i hemlandet. På den internationella marknaden är andelen dock obetydlig. Några siffror vill Nyberg inte uppge därför att en exakt beräkning är svår att göra då definitionerna varierar.

Nu har Aspo för avsikt att öka andelarna utomlands. — I det första skedet satsar vi på ökad export till Sverige och det övriga skandinavien, som bör räknas som vår hemmamarknad. Därefter strävar vi till at etablera oss i ett land i sänder, förklarar Nyberg och betonar vikten av att varje enhet inom bolaget skall få utveckla sig själv i enlighet med rådande förhållanden.