Återförsäkringen för utomlands

av Christian Sundgren Forum 1980-07, sida 20-23, 23.04.1980

Taggar: Personer: Stig Dunderfelt Teman: försäkringsbranschen

Återförsäkringen för utomlands

Försäkringsbranschens internationalisering har gått snabbt. Egna dotterbolag är modeflugan för de finländska försäkringsbolagen. Både stora och små söker sig ut. Senare delen av 70-talet har mångtaldigat antalet utlandsföretag. De hel- eller delägda försäkringsbolagen utomlands räknas snart till 30 med ett eget kapital på mer än 200 Mmk. Med utlandsexpansionen har också antalet risker ökat. Är utveckling en under kontroll e Om den ekonomiska tillväxten stampar på stället växer inte heller försäkringsmark naden. De finländska försäkringsobjekten är stora 1 förhållande till premieinkomsterna – marknaden sägs vara outjämnad. Bolagen är därför tvungna all köpa återförsäkringsskydd från utlandet för att klara riskerna.

De största företagen räknar lugnt med att erlägga sakskador upp till 10 miljoner mk på egen hand. Rör det sig om större objekt måste företagen köpa återförsäkringsskydd utomlands. Och slörre ersättningskrav blir det någon gång. Tänk bara om Nestes anläggningar står stilla någon månad eller om Finnjet sjunker med passagerare och allt!

Allt som allt räknar man med att den finländska marknaden sväljer 50 Mmk. Men skadorna kan som sagt stiga till mäångdubbla belopp.

Samtliga försäkringsbolags årliga brandförsäkringspremier är hälften mindre än största risk. För fartygskaskon är risken 3 gånger större och för avbrotisförsäkringen 10 gånger större än premieintäkterna.

— Ått växa hemma blir dyrt. Kakan är färdigt delad och varje ny smula man kommer över kostar. Det enda sättet att expandera är alt sälja försäkringsskydd till lägre premier än konkurrenterna. Det leder till marknadskrig i alla for 2 mer. De nya försäkringsobjekten är helt enkelt för få här i landet. Utomlands kommer man lättare över nya affärer, förklarar en VD i branschen den snabba utlandsexpansionen.

Utlandsetableringarna tillsvidare lönsamma

Om det är trångt hemma, så finns det gott om plats utomlands. Återförsäkringen är ett sält att sälja och köpa skydd och på så sätt utjämna riskerna.

— Det finns tre sätt komma över utlandsaffärer, menar Stig Dunderfelt på Industriförsäkring. — För det första får man återförsäkringsaffär i utbyte när man ger ut sin egen. Man säljer skydd åt den man köpt av. För det andra tar man in mer riskbetonad affär genom att bara sälja försäkringsskydd. Går det bra håvar man in premier och gör en vacker vinst. Går det illa får man punga ut med skadebelopp. Det gäller därför att bedöma riskerna i varje enskilt fall.

Och för det tredje etablerar man sig utomlands för att på så sätt förmedla hem återförsäkringspremier.

— Vi har allt mer gått in för den egna etableringen. Då finns man där försäkringsaffärerna rör sig. Den utländska expertis vi anställt ser till att vi kommer över så god affär som möjligt.

— Klart det kostar att etablera eget, men cash-flowen försnabbas och mäk laravgifterna slipper man. Vi har nu heleller delägda bolag i London, New York, Mexico City, Dubai och Dublin. I mars var vi med om att grunda ett återförsäkringsbolag i Paris. Snart öppnas ett kontor i Luxemburg.

Premier har det alltid strömmat in i landet. Men när försäkringsbolagen på 50-, 60- och i början av 70-talet tog emot den utländska affären av mäklare var den inte på långt när säker. Nu med det ökade antalet dotterföretag utomlands har utlandsaffären. som kommer hit, blivit mer “egen”. Premieströmmarna lämnar i Finland ett rejält överskott.

År 1979 säljer vi återförsäkring för 1 mrd mk medan importen beräknas till 500 Mmk. Det ser alltså fint ut. Men är det egna kunnandet så stort att man kan vara säker på den utländska affären? Premier är lätta att håva in, men hur går det när ersättningskraven ställs?

Den internationella försäkringsmarknaden i kris

På det internationella planet har försäkringsskadorna ökat till både storlek och antal. Därmed också riskerna. Katastrofer av olika slag har fått många internationella storbolag att tänka om. I dag knakar berömda Lloyd’s i fogarna bl a genom en misslyckad försäkring av ADB-leasing. Oljetankers som förliser och oljeriggar som kapsejsar gör inte heller livet lättare för Lloyd’s 18 500 medlemmar. Sedan Napoleon-krigen lär inte så många kända försäkringsnamn i London City vara konkurshotade.

Till bilden hör ytterligare allt mer raffinerade försäkringsbedrägerier (den ena tankern efter den andra förliser ju

Våra största försäkringsbolag räknar lugnt med att ersätta skador upp till 10 Mmk på egen gand. Rör det sig om större objekt måste företagen köpa återförsäkringsskydd från utlandet. Tänk bara om Finnjet skulle sjunka med passagerare och allt!

FORUM 7/8 — Vi har alltmer gått in för den egna etableringen. Då finns man där försä kringsaffärerna rör sig, säger Stig Dunderfelt på Industriförsäkring.

utanför Afrikas kust). Likaså visar det sig ofta att samarbetspartnern inte står för det han lovat och konkurrensen pressar ner premierna till en olönsam nivå. Alltför många bjuder i dag ut sina försäktingstjänster på de internationella marknaderna.

Gentlemännen i London säges därför vara nära att frångå sin direktersättningsprincip. Man frågar sig alltså om det är rätt tidpunkt för de finländska försäkringsbolagen alt genom utlandsetableringar öka den utländska affären?

Etableringarna ökar riskerna men ger know how Hur skall den inhemska försäkringslagaren veta alt inte utlandsetableringen försämrar företagens soliditet och därmed hans försäkringsskydd? Skandalerna på den internationell marknaden avskräcker. Även konkurser har förekommit — Åltt investera utomlands innebär naturligtvis risker. Inte bara försäkringsrisken utan också själva företagarrisken. Men genom dotterbolagen räknar vi med att komma över bättre affärer och därmed minskar försäkringsrisken. Vi tar aldrig lika stora enskilda risker utomlands som hemma — för säkerhets skull, säger Stig Dunderfelt.

— Investeringarna rör sig inte om några enorma belopp, omkr 200 Mmk för alla försäkringsbolag tillsammans.

FORUM 7/80

Det motsvarar en procent av totalinvesteringarna. Vi utgår dessutom ifrån att utlandsinvesteringen efter några år skall ge bättre avkastning än hemma för att kompensera de risker som alltid förekommer, försäkrar han.

Med expansionen utomlands och den ökande utlandsaffären utjämnar bolagen sina totala risker. Men man hämtar också hem nya risker. Redan nu betalar bolagen för orkaner i USA och Australien samt för förlista oljetankers, bla Amoco Cadiz. Carer-bojkotten av OS i Moskva kommer också att le a till ersättningskrav för de finländska bolagen om OS-spelen inte får televisieras i USA.

— Det stämmer att utlandsaffären samtidigt innebär nya ersättningskrav. Men vi får betalt för riskerna och hemma är premienivån pressad, för att inte tala om våra egna risker som är stora de också. Tillsvidare har utlandsaffären hämtat pengar till landet. Det har varit fördelaktigt för hela det finländska näringslivet.

Men hur mycket utländsk affär skall man sträva efter med alla nyetableringar? Egna dotterbolag är ju rena modeflugan — alla skall ge sig ut. När blir det för riskfyllt — År 1978 var utlandsaffärens andel av den inhemska direktförsäkringen 36 ?6. Andelen växer snabbt. Håller trenden kommer utlandsaffärens premieintäkter att vara lika stora som den inhemska affären år 1983. Det är nog för mycket. Bolagen är inte direkt omogna för det, men en reassuranskultur som skulle motsvara den här expansionen har vi nog inte, varnar Dunderfelt.

Renommeén får inte äventyras

De stora försäkringsbolagen börjar redan ha erfarenhet av utlandsaffärer och de internationella försäkringsmarknadernas tradition. Men nu när utlandsetableringarna har blivit rena modeflugan undrar man om kunnandet räcker till för expansionen på alla håll.

En finländsk försäkrare är trots allt en ”outsider” och kan lätt åka på en dålig affär. Med den lågkonjunktur som råder vimlar det av spekulativa affärer. Det tippas redan nu att den snabba expansionen kommer att leda till svårigheter för enskilda företag. Inom branschen uttrycker man sig försiktigare ”Det är i första hand konkursrisker det gäller. Men i den här branschen får det inte skrattas åt en. Renommén är viktig för att man alls skall komma över goda affärer. De finska bolagen ha hittills haft ett gott rykte. Det är viktigt att ingen i sin etableringsiver förstör det ryktet. Det har varken stor eller liten råd med”, lyder en försäkringsdirektörs kommentar.

Skatteparadisen lockar

Industrin söker med sina utlandsföretag de låga tillverkningskostnaderna, de billiga råvarorna. Bankerna är ute efter kapitalmarknader och utnyttjar också gärna de skattefördelar som står till buds utomlands i de sk skatteparadisen. Motivet för försäkringsbolagens etableringar i dem är jakten efter nya återförsäkringsmarknader. Det framhåller VD Erkki Pesonen (Kansa). Hans företag var först med att etablera sig i Bermuda.

—- Vi etablerade oss i Bermuda för att göra vinster. Ju större vinster utomlands, dess större möjligheter erbjuda förmånliga försäkringstjänster i hemlandet.

Det har gått bra för Kansa i Bermu Finnish Industry Insurance (UK) Company Limiteds lokaliteter är inrymda i Plantation House i London.

2 da. Aktiekapitalet fyrdubblades senaste år och ytterligare expansioner i Eatineller Centralamerika är att vänta. Det var de stora amerikanska industriföretagens egna försäkringsbolag, sk captives, som av skatteskäl etablerat sig I Bermuda som också lockade Kansa dit. Numera finns också Pohjola och Sampo med på denna expanderande återförsäkringsmarknad med egna dotterbolag.

—– Av skatteskäl är vi inte i Bermuda. För att undvika alla misstankar har vi tagit hem till Finland all vinst från rörelsen där, understryker Erkki Pesonen.

Några sådana bekräftelser får man inte av de andra försäkringsbolagen. Men etableringarna är ju till för att ök utlandsaffären och när det gäller företag med minoriletsintressen är linjen i allmänhet den, att man kräver att så mycket återförsäkring förmedlas hem till Finland som möjligt.

”Men när det gäller våra helägda dotterföretag är det egalt om affär eller överskott skickas hem till moderbolaget. Här som där ingår de ju i koncernresultatet”, lyder en direktörskommentar.

Svarta pengar och riske 1 skatteparadisen rör sig mycket ”hetl” kapital. I den Karibiska övärlden bla petrodollars som inte direk kan investeras i USA. I alla skatteparadis finns kapital som flyr skattmasen i hemlandet. Men här rör sig också kapital från skumma affärer som vapenhandeln.

Skatteparadisen lockar till sig allt mer investeringar. Av de totala direktinvesteringarna i u-länderna år 1975 på 68 mrd dollar investerades hela 9 mrd eller 13 24 i skatteparadisen. Ett år tidigare hade enbart Bermuda lockat till sig 1/4 av det totala investeringsflödet till u-länderna.

Reglerna för såväl försäkrings- som bankverksamhet i skatteparadisen är nästan obefintlig. En start- eller licensavgift är vanligen det enda som krävs

De finländska försäkringsbolagens dotter- och delägda bolag utomlands

Etableringsår Utländskt bolag

Aktiekapital och resersfonder vid etableringe 2 1968 A 8 De Kjobenhavnske Reassurimee-Compagni DKK Köpenhav 1972 Comminity Reinsurance Corporation Limited, GBP Londo 1973 Pohjola Insurance Company (UK) Limited GBP Londo p Johnson, Puddifoot & Last Lid, Lontoo CRP imäklarbolag 1975 Iinnish Industry Insurance (UK) Company GBP Limited. Lonto r Finnsurance (Services) Lid. London CRP (management-bolag 1976 Rhein RAckversicherung AG. Basel CH > Nord-Deutsche Versicherungs-AG DEM Hambur ad Treaty Reinsuranges Limited, London GB . Sampo Insurance Company (U.K.) Limited GBP Lando ” Kanata Reinsuranee Company, Toronto CA 1977 Nordie Insurance Brakers ANS. Oslo NOK (mäklarbolag ” nd Treaty Holding Corporation USD

Treaty Reinsuranee Corporation) " Folksam International Insurance Company GBP UK.Lid. Londo ”" United Reinsuranee Corporation of New York, UST) New Yor ” Evanston Insuranee Company, Evanston. JL. US ” Kansa International Insurance Company USD thkermuda) Eid. Bermud 1978 London C’iy Underwriting Agencies Lid. GBP London (underwriting- och managementbolag > Nordimex. S.A., Mexico City MXP (underwritimgbolag ” Nordic Union Reinsurance Corporation, UST) Neu Yor > Arabian-Scandinavian Insurange Company Lid. Dirh Duba - [CS Reinsurance (Pie) Limited, SON Singapor 1979 United Reinsuranee Company of Ireland GBP Limited. Dubli ” First New York Syndicate, NY uSn r Bermuda. Hudson Re Lid USD

TYR0 Bermuda. Unna usurance Company Ltd UST - Soknium Re of America US finländsk delägare Andel 75.000.000 Sampo co SY 3.250.000 Sampa Il 1.000.000 Pohjola 100 Ya 54.600 Teva EV 2.000.000 Teva 100 500 Teva 100 > 13.000.000 Pohjola 10 4.000.000 Pohjola 5 500.000 Fennia 5” 4.000.000 Sampo 100 ve 2.000.000 Sampo 10246 160.000 Teva 10 11.000.000 Sampo Sh 4.000.000 Kansa 1270 10.000.000 Pohjola 20 Va 10.000.000 Kansa 36 hn 500.060 Kansa 100 “4 54.000 Sampo “An 600.000 Sampo 20 20 Teva 207 6.000.000 Fennia 20 Ya Teva 20 2.000.000 Teva 15240 12.000-000 Pohjola “va 1.000.000 Auri 16 Yo Teva 9 Ya Pohja 9 Häme FIG 5.750.000 Pohjola 10 a 10.000.000 Pohjala 1020 ca 11.000.000 Sampo 4570 5.000.060 Sampo 10 2 FORUM 7/80

NÅGRA SKATTEPARADISUPPGIFTER

Person — Förmäg. Före- Skatt på Registr. Totalt Antal skatt skatt tags patent/ kapital aktie- alivi- ränta avgift ut- utskatt licens vinst kapital dend ländskt — — ländska inkamst kapital banker USD mrd Bahamas ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen B$ 1.000 70 263 ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen B$ 650 = - ingen = = - - -— USD 25.000 21 27 - - 5-10 24 - - - - = USD 20.000 I 17 i - — ingen - - - - - ingen - 55 Hongkong 5174 SITA ATA ingen ingen ingen ingen 15 Ya $ min 300 1” 274 Kanaläarna 20-24 ingen 2024 2074 ingen ingen — 20 243) 300 pund 2b) 33b) Kasmanöarna ingen ingen ingen ingen ingen ingen inger ingen, 0.05 24 12 260 Lichienstein max 20.8 96 0.5-2724 — 75-15 945) ingen ingen 0.2 20 4 400) 0.1 20 — = emburg max57'6 2489 40 12808) som ink. — 0.52 159005 0.16 20 48 92 Hebriderna ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen 10-200 pund — — 13 2,5-$690 433-75 24, 10-504 — ingen ingen 0.5 24 1026 ingen 0.5 “a 7 66 — = 10.240 = SGL 50.000 17 6 ningar ör Jersey enbart ce) gäller inte för holdingbolag dj gäller inte för holdingholag e) Panama-skatten gäller bara lokala inkomste för att starta med verksamheten där. För försäkrings- och banksektorn innebär det bla att det inte finns någon myndighetskontroll för företagens soliditet.

Eftersom de finländska försäkringsbolagen alltid kommer att vara i andrahandsposition till de stora internationella försäkringsbolagen frågar man sig om inte dotterbolagen i skatteparadisen blir en okontrollerad kanal till de verkligt riskfyllda affärerna?

Exotiska områden lockar mer och mer

Med era etableringar i Dubai och Mexico finns ni verkligen med på rätt intressanta platser, men har ni kontroll över det hela, inte minst med tanke p de politiska spänningarna i Latinamerika och isynnerhet i Mellanöstern – Vi försöker naturligtvis undvika de politiska riskerna. Men försäkringsverksamheten är alltid ett risktagande och där ingår också de politiska riskerna tillen viss del. Inom återförsäkringen bör man vara med överallt, de outvecklade marknaderna är oftast de intressantaste. I industriländerna har konkurrensen redan ätit upp en stor del av profiten. Återförsäkring innebär inte endast en utjämning i tid, lika viktig är utjämningen mellan olika länder, valutor, branscher och former. Dessutom avväger vi noggrant de belopp vi investerar på olika markander mot förefintliga risker av olika slag.

Avdelningschef Altti Aurela: Försäkringsinspektionen smått oroad över expansione i

Inspektionen måste se till att utlandsexpansionen inte för med sig sädant som = försäkringstagarna kommer alt få lida av.

— Utlandsaffärernas — jetplanskrascher, jordbävningar eller oljekatastrofer gör nog inte riskerna oöverskädliga. Men däremot nog tekniska innovationer och samhällsreformer vars konsekvenser man helt enkelt inte kan överblicka ur risksynpunkt.

— Personligen tror jag att USAläkarnas ansvarsförsäkring kan få oanade följder. Med små ersättningskrav I det oändliga kommer man

FORUM 7/8 upp till enorma belopp som inte kan beräknas.

— Vår försäkringsinspektion fungerar helt tekniskt och matematiskt. Utgångspunkt är lagens krav på fonderingar och solvensmarginaler. Företagens solvenskontroll kräver därför inte alltför stor personal. I dag kontrolleras försäkringsbolagen av fem man. Tillsvidare har vi klarat uppgiften. Men om fler utländska försäkringsbolag kommer till Finland då räcker nog inte kapaciteten.

Men Dubai av alla ställen —– Det är ett viktigt tillväxtområde oberoende av dagens politiska spänningar i länderna omkring. Dessutom öppnar vi under vårens lopp ett kontor i Saudi-Arabien där de verkligt stora pengarna finns.

— De finländska företagen har redan gjort upp många entreprenadavtal på den arabiska halvön. Snart kommer de att upptäcka de Förenade Arabemiraten. Ett land i snabb expansion. När de gör det finns vi färdigt på plats med försäkringstjänster och marknadskännedom, konstaterar Stig Dunderfelt optimistiskt.

Christian Sundgren OO

Och vi kan ju aldrig kontrollera riskkvaliteten, isynnerhet inte i en utländsk affär.

— Försäkringsinspektionen bygger långt på att varje lands myndigheter sköter sina uppgifter. På den punkten är skatteparadisen ett verkligt problem.

-=- Vi håller som bäst på och utreder om de ökande utlandsaffärerna redan i sig skulle kräva att solvensmarginalerna utökas och att mer medel fonderas för att täcka de ökade riskerna.

[OL 23