Atomreaktorn byggs som ”skeppet i flaskan”

av Björn Palmen Forum 1972-08, sida 29-30, 26.04.1972

Taggar: Orter: Lovisa Teman: kärnkraftverk

Atomreaktorn bygg som ”skeppet

Kärnkraftverk ställer rent byggnadstekniskt alldeles speciella krav på konstruktörerna, berättar dipling Göran Fagerholm i en intervju för Forum. Han är biträdande avdelningschef för Imatran Voimas byggnadsavdelning. På Hästholmen utanför Lovisa håller Imatran Voima för närvarande på och bygger Finlands två första kärnkraftverk, Lovisa I och Lovisa II, som skall stå färdiga åren 1967 respektive 1978. Några så särskilt små byggen är det inte fråga om, den sammanlagda volymen blir ca 800 000 kubikmeter!

Byggnadsarbetena inleddes egentligen redan 1967 då havsbanken mellan Hästholmen och fastlandet byggdes av jor och sten från byggnadsplatsen. Eftersom man därvid skar

I flaskan 0 Ett av de märkligaste dragen i de eleganta ingenjörstekniska lösningarna vid atomkraftverksbygget i Lovisa är själva reaktorbygget. Man bygger faktiskt ”skalet” först, testar att det är helt tätt, och monterar först därefter innehållet, det vill säga reaktortryckkärlet och primärkretsen med pumpar och värmeväxlare.

av en motorbåtsfarled, måste man spränga en kanal i en klippudde för båttrafiken och bygga en bro över kanalen. 1970 avslutades arbetena på den så kallade Atomvägen som kom att kosta närmare tre miljoner mark! I allmänhet bygger man kraftverksbyggnader så, att till exempel explosioner i pannrummet inte demolerar hela byggnaden utan endast blåser ut lämpligt dimensionerade fönster. I Lovisa kan man inte göra på samma sätt. Det kan nämligen hända att det finns radioaktivitet i ångan från reaktorn, och all ånga måste alltså samlas i en tät, tryckhållande säkerhetsbyggnad, som på fackspråk kallas containVänd!

Reaktorbyggnaden är Insprängd 8,5 meter under havsnivån och är 67,4 meter hög. T h pågår gjutningen av betongunderlaget.

Forum 8/7 2 1 samband med byggandet av havsbanken mellan Hästholmen och fastlandet sprängdes en kanal för båttrafiken i en klippudde.

ment. Det blir fråga om ganska stora dimensioner — diameter 48,4 meter, höjd 67,4 meter — för en containment när det gäller den ryska reaktortypen som har sex värmeväxlare.

För att öka säkerheten och minska trycket vid eventuellt ångutsläpp i reaktorhallen har man byggt in en iskondensor enligt Westinghouses patent. Enda förbindelsen mellan reaktorbyggnadens nedre del och den övre kupolen går via iskondensorn, som beräknas nedbringa den vid ett olycksfall utträngande heta ångans tryck från ca tre atmosfärer till omkring 0,7.

“Särskild omsorg måste läggas vid alla genomföringar, i syn nerhet när det gäller huvudångrören till turbinerna. Genomföringarna i reaktorbyggnadens vägg måste bland annat kylas med speciella kylsystem.

Reaktorinneslutningen består av en cylindrisk stålmantel som är 20—26 mm tjock och en stålkupol, samt en 8 mm tjock bottenplatta som är förankrad vid betonggolvet. Alla fogar är svetsade och arbetet på denna stålcontainment håller som bäst på att utföras av Wärtsilä.

Den omges i sin tur av en 60 cm tjock normalarmerad betongcylinder, som ger biologiskt strålningsskydd och klimatologiskt skydd. Stålcontainmenten måste byggs först, för att man skall kunna komma åt att reparera eventuellt läckage som upptäcks vid trycktestningen i slutet av detta år.

Efter trycktestningen skär man upp en 6 mx9 m öppning i stålskalet och fortsätter de interna byggnadsarbetena samt börjar montera själva reaktorn och primärkretsen inne i byggnaden. Andra nödvändiga öppningar i stålinneslutningen blir en personluss, en något mindre nödutgång samt en bränsletransportöppning i golvet. Alla dessa måste givetvis vara absolut gastäta. Ovanpå stålplattan i golvet finns en bottenplatta av betong, som måste värmeisoleras från underlaget för att minska värmespänningarna.

Vid dimensioneringen av byggnaden har man varit tvungen att beakta bland annat all utrustnings egen vikt, provtesttrycket 0,85 atmosfärer, temperaturvariationer, vikten av smältande is och kondenserad ånga, strålningsskyddskrav, jetkrafter i rörsystemen vid rörbrott mm. Alla rör och komponenter måste vara förankrade så att de inte kan slungas omkring och skada annan utrustning om rörbrott inträffar. Dessutom måste belastningen under montagetiden beaktas. En kubikmeter strålskyddsbetong väger 3,5 ton mot endast 2,4 ton för vanlig betong.

Det yttre taket är en stålkonstruktion. En viss lättnad är det kanske att man. inte behövt beakta jordbävningar vid dimensioneringen av byggnaden.

Ytterligare kan tilläggas att den trycksäkra reaktorbyggnaden inte bara skall klara övertryck, vill det sig illa kan också undertryck uppstå, till exempel om sprinklersystemet av någon anledning sätter i gång. För denna eventualitet finns det säkerhetsventiler som släpper in luft i reaktorbyggnaden för att minska undertrycket.

En stor lyftkran behövs inne i reaktorbyggnaden, bland annat för att själva tryckkärlet, som väger 235 ton, skall fås på plats. Reaktortryckkärlet kommer med båt från Leningrad till Hästholmens kaj, och skall sedan forslas ca 200 meter till reaktorbyggnaden. Nu är montageöppningen och bottenplatten på ca 10 meters höjd, så därför bygger man en stenfyllningsramp som leder upp till öppningen. Reaktorbyggnaden är i övrigt delvis nedsprängd i utberget, det djupaste stället är sprängt 8,5 meter under havsnivån.

Det är således en hel del speciella problem i Lovisa, och en lekman får visioner av dels pyramidbygge — stenramper och betongkolosser — och dels skeppet i flaskan. Tekniken att först bygga ett hus helt utan fönster och sedan slå ut ett 6x9 meters hål verkar på något sätt typiskt urfinländsk — i detta fall är bembölingarna gamla metod faktiskt toppen av tekniskt kunnande och ingenjörsteknisk know-how! Oo

Björn Palmén

Ni som marknadsför i Norden beakta redan nu Forums

NORDENNUMME den 23. 8. 1972. Er annons i nordennumret når hela den nordiska marknaden.

Ring 666791.

30

Forum 8/72