Att låna: 700 Mmk - vem hinner först?

av Christian Sundgren Forum 1979-12, sida 17-19, 29.08.1979

Taggar: Teman: lån

Att låna: 700 Mmk Vem hinner först?

Treåriga NIB, Nordiska Investeringsbanken, har kapacitet för flera lån. Den totala utlåningskapaciteten är 1 000 miljoner SDR. I år kommer man upp till en tredjedel av det i kreditåtaganden. Det finns utrymme för 700 Mmk i krediter — vem hinner först? Det skall vara projekt i nordiskt intresse och lånevillkoren följer bankmässiga principer.

yÖ” — Kapacitet finns för fler lån, så mycket är helt klart. Men det finns ingen anledning göra av med mera pengar så fort som möjligt. Det viktiga är att få rätt typ av projekt.

Det säger NIB:s verkställande direktör Bert Lindström. Denna gång på väg till Island för att vara med om invigningen av en metallegeringsfabrik till vilken NIB gett en kredit på 200 miljoner NOK. Det är det första NIB-lånet till Island, men ett andra låneavtal undertecknas samtidigt på 15 miljoner USD. Det gäller en utbyggnad av ett vattenkraftverk.

— Ett verkligt trevligt projekt, detta första på Island. De preliminära kostnadskalkylerna underskreds. Investeringen vi stödde var gjord vid rätt tidpunkt, konstaterar Bert Lindström.

NIB störst i Norden och unik med SDR-lån

Med nordiska mått mätt är det egna kapitalet enormt för denna nordiskt samägda investeringbank, även internationellt sett är det stort, Det kanske mest konkreta exemplet på ekonomiskt samarbete inom Norden. Grundkapitalet är 400 miljoner SRD eller ca 2000 miljoner FIM. Av grundkapitalet har Sverige tecknat 45 procent, Danmark 22, Norge och Finland vardera 16 och Island 1 procent.

Det var för tre år sedan i juni som NIB:s stadgar var färdiga och i augusti startade sedan NIB sin hr akverksamhet. Under den första verksamhetsperioden på hela 19 månader fram till årsskiftet 77/78 hann man bevilja 15 lån till ett motvärde av 94,7 miljoner SDR. Senaste år blev det sammanlagt 12 lån för 91,2 miljoner SDR. Industriinvesteringarna var låga senaste år i de nordiska länderna, annars hade NIB-tillväxten varit ännu snabbare. Under in FORUM 12/7 nevarande första halvår har man re dan kommit upp till fjolårets kreditbelopp.

— Vi är en ny bank. Det tar tid att bygga upp en bank. Alla lånefrågor innebär i början också policy-frågor. Man måste få rätt inriktning på sin utlåning och för upplåningen tar introduktionen på kapitalmarknaderna alltid tid, de måste skötas systematiskt.

I jämförelse med Europeiska Investeringsbanken, som har ungefär samma struktur, har NIB hållit takten i utlåningsvolym vad de tre första verksamhetsåren beträffar och var före Europeiska Investeringsbanken med att introducera banken på de internationella kapitalmarknaderna.

Internationella Valutafonden ha — Det är viktigt att hitta de bästa formerna för projektfinansiering och försöka minska valutariskerna för låntagarna, säger VD Bert Lindström.

visat intresse för NIB. Orsaken är den att NIB är den enda bank som enligt bankmässiga principer ger långa lån till industrikunder i SDR. Av totalt utbetalda lånebelopp vad vid årsskiftet 69 procent i SDR, 22 procent i USD och 9 procent i DEM. Under förra räkenskapsåret tog NIB upp tre lån på de internationella kapitalmarknaderna, bla ett obligationslån på eurodollarmarknaden på 25 miljoner USD med en löptid på 10 år och en ränta på 8,75 procent. NIB emitterade också förra året sitt första lån i DEM. Lånebeloppet var 60 miljoner DEM på 7 år till en ränta på 6,25 procent.

NIB lånar i Sverig — Det är det första lånet av en icke-svensk låntagare på den svenska kapitalmarknaden på 6 år. Nu kan vi nog inte räkna med att komma tillbaka och låna förrän tidigast om 2—3 år. Det är bra för finsk-svenska projekt att vi fått låna dessa 75 miljoner kronor på den svenska kapitalmarknaden, Det är viktigt att hitta de bästa formerna för att finansiera projekten och söka minska valutariskerna för låntagarna, vilket lån i SEK innebär.

Nådendal först med att få svenska kronor — Finland-Sverige-turismen blev det område som först av alla fick tillgång till de färska kronorna. De första svenska kronorna gick till ett lån till Nådendals stad för att bygga ut och förbättra dess färjterminal. Mariehamn har också fått ett NIBlån i år för samma ändamål men i SDR. Lånebeloppen är inte stora men vi räknar med att dessa investeringar gör sitt till för att främja turismen mellan Sverige och Finland, säger VD Lindström. Vänd 17

NIB:s exportkrediter allt viktigare

På utlåningssidan verkar exportkrediterna bli allt viktigare som låneform för NIB. Målet här är att stöda projekt som ger leveranser från minst två nordiska länder. Exporten kan gälla tredje land i eller utom Norden. De exporterande företagen kan samverka som huvud- och/eller underleverantörer. Kredittiden är 5—10 år. Räntan fastställs enligt rårande marknadsvillkor och kreditbeloppet kan uppgå till högst 85 procent av leveransvärdet.

Ett ramavtal med Tanzania Investment Bank undertecknades snart. Här försöker man utveckla exportprojekt inom ett land som är största mottagaren av nordiskt bistånd. Det nordiska = biståndssamarbetet med Tanzania är långt utvecklat, direkta exportprojekt kan också öka den internordiska samverkan.

— Vi har som bäst förhandlingar på gång om ett större exportprojekt till Tanzania och har redan beviljat lån till en massa- och pappersindustri där, säger VD Lindström. — Men situationen i Uganda har ställt stora krav på ekonomin och fördröjer nog projekten.

Varför denna satsning på exportkrediter Ökad nordisk exportsamverkan har fått ett brett stöd i Norden, inte minst från finsk sida, och en sådan kräver ökad exportfinansiering. Kalevi Sorsa talade som statsminister i olika sammanhang för nordiska exportprojekt. Och även Guy Ehrnrooth, ordförande för ICF, tryckte på detta, och betonade vikten av samverkan inom Norden på exportsidan, när han talade inför finsk-svenska handelskammaren nyligen.

— Det är mot denna bakgrund vi nu har byggt ut vår kapacitet på den sektorn. NIB-organisationen är nu tredelad med upplåningen och finansieringsfrågorna, = investeringsutlåningen samt exportkrediterna som de viktigaste sektorerna med var sin direktör som chef, säger VD Lindström.

Vart hamnar SEV-projekten?

Det talades redan innan NIB grundades om vilka möjligheter banken kunde ha som finansiär av samnordiska storprojekt på SEV-marknaden. Men sedan dess har man inte hört av dem — Både statshandelsländerna och u-länderna kan komma i fråga vid exportlån till nordiska exportprojekt.

18

Några direkta lån till SEV-projekt har vi inte gett — de har ännu inte behövts. Vi har nämligen i två fall gett kreditlöften för stora projekt till statshandelsländer där slutfinansieringen sedan skötts på annat sätt. Men DataSaab-Valmet har fått ett investeringslån av oss för ett projekt som delvis syftat till ökad öststatsexport av datautrustning, Man kan här tala om en indirekt finsk-svensk exportverkan till öststaterna.

NIB-lån framförallt till energisektorn

NIB:s investeringslån har gått framförallt till energisektorn. Den står för 43 procent av lånebeloppen. VD Bert Lindström anser att det finns flera nordiska energiprojekt som diskuteras och som enligt honom talar för att energisektorn också i framtiden kommer att vara viktig för NIB.

— Man talar om en gasledning mellan Danmark och Sverige. En gemensam nordisk kolhamn är på tapeten. Och man talar i Finland och Sverige om gemensam utveckling av torvkraftverktekniken och flera sådana kraftverk. Sådana projekt skulle kunna vara i nordiskt intresse, och av den typ att NIB-lån kan motiveras.

NIB integrerar nordiska företag

Hittills har två tredjedelar av NIB:s utlåning gått till företag där det statliga intresset är 50 procent eller mer, eller till projekt med direkta statsgarantier. Men det är troligt att privatföretagen i och med ökande industriinvesteringar kommer att få större andel av NIB-utlåningen. Och NIB-chefen ställer i utsikt att de nog kan emotse positiva beslut för nordiska lönsamma projekt.

— Av NIB-lånen har de flesta redan nu gått till företag med enskilda intressen men lånen till privata företag är ofta mindre än tex energilånen, men de är intressanta med tanke på en ökad nordisk marknad och ökad integration av det nordiska näringslivet. Lånen går här framför allt till projekt för expansion och strukturrationaliseringar.

IKEA-lån har fått kritik

Redan innan starten höjdes inom Nordiska Rådet några kritiska röster mot NIB. Ett argument var att NIB skulle tävla på den internationella kapitalmarknaden med de privata affärsbankerna i Norden i deras upplåning för sina kunder. Men så ha knappast skett. Tvärtom har NIB samarbetat nära med de största nordiska privatbankerna bla vid upptagning av lån utomlands där dessa ingår i de bankkonsortier som sköter upplåningen.

En annan kritik gällde NIB:s roll i den nordiska marknadsekonomin: Skulle inte NIB främja branschrationaliseringar på bekostnad av arbetstillfällen, och försnabba den process där de stora enheterna slår ut de små? Denna kritik upprepades när NIB:s verksamhetsrapport presenterades för Nordiska Rådet i februari i år. Det var NIB:s lån på 20 miljoner till möbeljätten IKEA som kritiserades av en rådsmedlem. Också ett par medlemmar i bankens kontrollkommitté var tveksamma. IKEA:s omsättning ”skapas” till mer än hälften på EG-marknaden. Var lånet det riktigaste sättet att främja det nordiska samarbetet? Bert Lindström motiverar lånebeslutet — NIB-styrelsen ansåg att IKEA:s centrallager i Sverige, bla för dess exportverksamhet av nordiska möbler, var en investering i nordiskt intresse enligt bankens stadgar. IKEA:s inköp från fasta underleverantörer i Norden är betydande. Företaget har 700 underleverantörer i de nordiska grannländerna. Hälften av Finlands totala möbelexport till Sverige är faktiskt leveranser till IKEA. Visserligen konkurrerar IKEA med de traditionella detaljhandlarna inom vissa sektioner, och företaget kommer också till Finland nästa år. Men företaget har ändå begränsade marknadsandelar och förbättrar genom sin export sysselsättningen inom möbelindustrin i de nordiska länderna på denna svårt trängda sektor.

NIB börjar ge regionala lån -— KERA får 85 Mmk?

NR och Nordiska Ministerrådet har nu kopplat NIB till nordiska regionalpolitiken genom att besluta att 5 procent av NIB:s krediter kan gå till sk regionallån. Denna utlåning sker inte direkt utan via de nationella regionala kreditinstituten. Formerna är inte helt spikade ännu då denna försöksverksamhet börjar först i april nästa år. Men enligt de riktlinjer som gjorts upp betyder det att KERA kan få maximalt en tredjedel eller 85 Mmk av dessa regionala lån. De övriga medlen kommer att kanaliseras via motsvarande utvecklingsinstitutioner i de andra nordiska länderna, såsom Distriktens Utvecklingsfond i Norge, utvecklingsfonderne i Sverige och KERA i Finland; de kan alltså räkna med NIB-medel för

FORUM 12/7 sin regionalpolitiska låneverksamhet från och med april nästa år.

NIB ingen välgörenhetsinstitutio 5 procent av investeringsbankens lånemedel till regionala projekt är inte mycket. Kunde inte denna samnordiska bank ge lån på mjukare villkor just för att främja de regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska målen i de nordiska länderna?

Förra året gav ju ett betydande ränteöverskott — Vi följer samma principer vid räntesättningen i alla ärenden. Vi utgår från lånekostnaderna, när vi bestämmer utlåningsräntan, och räknar med en viss marginal för att täcka våra kostnader och för att bygga upp våra reserver, säger Bert Lindström. — Räntan kan variera något mellan olika lån i en valuta, den beror både på lånetiden och säkerhe ten. Betryggande säkerhet skall det alltid finnas enligt våra stadgar, som också säger att vi skall arbeta på bankmässiga villkor. Vi kan alltså inte subventionera någon eller något projekt. Visserligen ger vi nu också exportkrediter, men det är som regel tillsammans med de nationella kreditinstituten som då svarar för den subventionering av räntan som vanligen förekommer.

Christian Sundgren

Mittnorden — samarbet med konkreta må = Mittnordensamarbetet, ett organiserat samarbete mellan Nordoch Ser-Trendelag i Norge, Jämtland och Västernorrland i Sverige samt Vasa län, inleddes hösten 1977. Bakgrunden var de tilltagande svårigheterna för skogslänen att klara sysselsättningen: parallellt med ansträngningarna på regional nivå uppmärksammades de utvecklingsmöjligheter som kunde ligga i ett närmande mellan länen i de mellersta delarna av Norden. Målsättningen med samarbetet är att främja en gynnsam utveckling av näringsliv och sysselsättning i Mittnorden.

Verksamheten leds av Mittnordenkommittén, som består av sex ledamöter från varje land. Kommittén konstituerades i Trondheim för ett drygt år sedan i anslutning till in VD Kaj Swanljung vid Vasa Handelskammare anser att företagsregister länsvis skulle ge en viktig överblick av näringslivet.

FORUM 12/7 dustriutställningen Inter-Nord, vars syfte var att ge den mittnordiska industrin tillfälle att presentera sig. Samtidigt hölls en idékonferens, ”Mittnorden som en utvidgad hemmamarknad”. I Trondheim har också Västernorrland och Jämtland etablerat ett kontor för bearbetning av den mellannorska marknaden. Motsvarande kontor planeras också i de övriga länderna — Vi har tillsatt arbetsgrupper för de projekt som nu är aktuella, berättar Vasa Handelskammares VD Kaj Swanljung, medlem i Mittnordenkommittén. — Vi analyserar möjligheterna att organisera branschsamarbete, först inom den träbearbetande industrin, senare plast- och metallindustrin. För att underlätta småföretagens exportansträngningar är det meningen att i höst eller våre 1980 arrangera exportsymposier. Ett.

arbetsdrygt men viktigt projekt är att åstadkomma =: företagsregister länsvis — de kommer att ge en överblick av näringslivet och produktutbudet i Mittnorden. För svenskt vidkommande finns underlaget för ett sådant register redan, men inte i Norge eller här hemma.

En central fråga för Mittnorden är förbättrade kommunikationer — En tvärflygförbindelse är ett oeftergivligt krav. Två dagliga turer med rutten Vasa—Umeå/Sundsvall fortsatt via Östersund till Trondheim skulle få en avsevärd betydelse för intensifierade affärskontakter områdena emellan. Förhandlingar med SAS har pågått, och vi hoppas frågan kan nå en lösning inom en nära framtid, säger konsul Swanljung. — Under inledningsskedet torde statliga riskgarantier bli nödvändiga,

Emblemet för Mittnordensamarbetet, som skall intensifiera de internordiska handelsförbindelserna.

och kan väl motiveras med att investeringen gäller ett område med ca 1,5 miljoner invånare…

Med tanke på att denna flygförbindelse är av intresse också ur turistsynpunkt, kommer även turismen i Mittnordenbältet att ägnas uppmärksamhet. Härtill finns ju redan nu goda förutsättningar sedan rederiet Vasa —Umeå AB stärkt sin kapacitet på linjen Vasa—Sundsvall. Denna sk Karolinerled har redan tidigare presenterats via broschyrer. Man har också plarncr på en samfinansierad informationscentral i anslutning till tullstationer i Storlien vid svensknorska gränsen.

Också för de övriga i Mittnordenprojekten är pengar en central fråga. För att finansiera den verksamhet, som redan burit frukt och som på sikt väntas stimulera näringslivet i Mittnorden, har man preliminärt anhållit om medel från Nordiska Minis terrådet — en summa på 504 000 NOK för nästa år. OO 19