Automation är politik

av Björn Cronhjort Forum 1980-05, sida 29-30, 19.03.1980

Det finns två i grunden olika former av automation. Den rent tekniska, den som de flesta accepterar. Exempelvi automatisk styrning av personhissar. Sedan finns det den kontroversiella, den som hotar sysselsättning och arbetsmiljö. Exempelvis i banker och handel. Arbetets karaktär förändras. De traditionella kvinnojobben hotas. Folk so inte vill eller kan flytta på sig eller omskolas får de besvärligt.

Val av automation innebär val av teknik. Val av teknik innebär ibland val av samhälle. Val av samhälle innebär politik, konstaterar avdelningsdirektör Biörn Cronhjort, Styrelsen för teknisk utveckling i Stockholm.

NW" I Sverige har de bankanställda tagit upp frågan om ”datorskatt” för att göra det dyrare att använda datorer och därmed bromsa utvecklingstakten. De handelsanställda i butiker, varuhus, stormarkets, varulager m m har genom Handelsanställdas Förbund i årets avtalsrörelse ställt flera krav med anledning av datoriseringen. Bl a kräver facket vetorätt mot införandet av datorer i butikerna. Handelsförbundens yrkesinternational (FTET) är inne på liknande tankegångar.

Också i Finland har facket i många fall tagit ställning. Exempelvis Metallarbetarförbundet, som inte säger nej till automation, men däremot till en okontrollerad sådan. Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) förhåller sig i princip positiv till teknisk utveckling. Facket räknar emellertid inte med satt problemen löses av sig själv eller att arbetsgivarparten handlar i enlishet med arbetstagarnas intressen. Under 1980-talet vill man därför försöka finna förfaranden som kunde förebygga automatiseringens negativa biverkningar.

Inom den grafiska branschen har man slutit ramavtal för tryggandet av ett kontinuerliet arbetsförhållande vid införandet av datorstödda = bildskärmar. Svenska Kvinnoförbundet har ordnat ett seminarium om bl a teknologi. Man efterlyser en ny teknologisk ordning, teknologin skall vara tjänare, inte herre. Svenska Tekniker- och Arbetsledareförbundet (STAF) har ställt sig positivt till automationen som ett medel att bibehålla den internatio FORUM 5/8 nella konkurrenskraften. Förbundet betonar dock att automationen inte får användas för att skapa arbetlöshet. STAF menar därför att man bör satsa mer på att utveckla sektorer där den mänskliga arbetskraften inte kan ersättas, exempelvis utbildning och vård.

Nordiskt dataråd behövs

ADB-delegationen har utrett databehandlingens inverkan på sysselsättningen. Delegationen anser att det inte finns några tydliga bevis på att databehandlingens «automatisering skulle inverka negativt på sysselsättningen på samma sätt som automationen inom industrin. Delegationen säger att den automatiska databehandlingen skapar nya arbetsplatser i stället för de som försvinner. Delegationen säger också att produktionen av data ökat kraftigt i takt med användningen av ADB. Dock anser delegationen att databehandlingens inverkan på sysselsättning och produktivitet måste utredas ytterligare, gärna i samverkan med motsvarande utländska arbeten.

I samklang med ADB-delegationens uppfattning har Nordiska Rådets social- och miljövårdsutskott föreslagit att ett nordiskt dataråd skulle inrättas. Datarådet skulle bla utreda datateknikens konsekvenser för näringsliv, arbetsmarknad och arbetsmiljö.

SITRA (Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967) har gett tre sakkunniga i uppdrag att kartlägga automationens effekter, Expertrapporterna har publicerats

JAG TYCKER AT DET HAR 6AT ALLDELES FÖR MYCKET POLITI under hösten 1979, Härnäst avser SITRA att ytterligare utreda frågor kring sk korta serier inom verkstadsindustrin.

Sedan våren 1979 bearbetas automationsproblematiken även av den sk Teknologikommittén, en statlig utredning till vilken även kopplats en politisk referensgrupp. Arbetets tyngdpunkt skall gälla automationens ekonomiska, sociala och andra effekter. Arbetet skall resultera i bla förslag till praktiskt genomförbara åtgärder för att tillvarata automationens möjligheter. Mer allmänt skall kommittén ge förslag till allmänna riktlinjer och principer för nationella ställningstaganden till införandet av ny teknik. En lägesrapport väntas under våren, och arbetet skall slutföras under 1980.

Datorstödd automation

För att försöka förstå automationens och datoriseringens inverkan på industrisysselsättningen vill jag erinra om sysselsättningens strukturutveckling i industrialiserade länder. Exempelvis i England var vid början av 1800-talet arbetskraften i stort sett lika fördelad på den primära (jordbruk, fiske, skogsbruk etc), sekundära (verkstadsindustri och annan produktionsindustri) och den tertiära sektorn (tjänster). Inom primärnäringarna sjönk emellertid sysselsättningen snabbt, och är i dag ca 3 procent. Den sekundära och den tertiära sektorn har i stort sett följt varandra åt och vuxit relativt lineärt fram till sekelskiftet, för att sedan förbli ungefär konstant fram till 70 2 0008

TEL! I talet. Fn räknar man med en avsevärd tillväxt av servicesektorn, inklusive informationsyrken. Tillväxten väntas ske på bekostnad av industrisysselsättningen, i och för sig en positiv utveckling.

För att den ovan skisserade framtiden skall bli möjlig, måste vi av ekonomiska skäl i produktionsapparaten nyttja möjligast modern och effektiv teknologi. För att kunna uppnå de förväntade sociala vinsterna, dvs tilltagande service, behöver vi högsta möjliga produktivitet, förädlingsvärde per arbetstimme (arbetskraftsproduktivitet), per satsat kapital (kapitalproduktivitet) och per satsad råvara (råvaruproduktivitet),

Inför en önskad högssiasssöjnier = betskraftepensdtt. tet inom den sekundära sektorn, finner vi att den finska processindustrin normalt uppnått en synnerligen hög automations- och datoriseringsgrad. Antalet arbetsplatser inom processindustrin är med andra ord redan nu relativt lågt och visavi en minskad industrisysselsättning finns där knappast mycket att hämta. För att kunna nå en bättre produktivitet, bör vi därför i första hand analysera verkstadindustrin. Där finns det möjligheter till vinster respektive förluster.

Enligt Ekonomiska planeringscentralens (Tasku) i slutet av februari publicerade utredning förväntas verkstadsindustrins årliga exportökning bli ca 6 procent under perioden 1978—1985. Den totala industrivaruexporten under samma tid beräknas öka med endast 5 procent per år. Den årliga ökningen av motsvarande produktionsvolymer under perioden har uppskattats till 6,3 och 4,3 procent. Verkstadsindustrin förväntas således svara för en avsevärd exportexpansion.

Verkstaden i fokus

Verkstadsindustrin är inne i en utveckling som till stor del beror på tre faktorer. Ökad internationell konkurrens som har sin grund i en avtagande marknadstillväxt och i uppbyggnaden av en ny produktionskapacitet som kan använda billig arbetskraft och modern teknologi. Vidare en snabb teknisk utveckling inom områden som elektronik, materialteknik, systemteknik och energiteknik. Detta bidrar till en snabbare utslagning av äldre produktionsutrustning och en möjlighet till en snabbare produktutveckling, Slut 3 ligen nya krav på produktionsteknik och produkter, som tillgodoser högt ställda krav på miljö, energi och annan resursbesparing.

Samhällsmålet bibehållet eller ökad välfärd parad med en förväntad ekonomisk tillväxt innebär enligt Ekonomiska planeringscentralen att vi snarast behöver mera rationalisering, automatisering och datorisering. Produktionsmetoderna bör närma sig kontinuerliga förfaranden, Arbetskraftsintensiva moment såsom montering, transporter, maskinstyrning och driftövervakning bör automatiseras. Produktionssystemen bör utvecklas att bli miljövänliga och resurssparande. Större krav bör ställa ar os 0 00 stämmande, en planerad expansion av tjänstesektorn, kortare arbetstid och ökad hjälp till svaga grupper i samband med införandet av ny teknik. Eyrkornas världsråd, lokala kristna grupper, ungdomar, miljögrupper, teatergrupper, arbetarrörelsen och många intellektuella — alla ropar de på en förändrad syn på människans förhållande till ny teknik.

En snabbt tilltagande automation och datorisering är av strategisk betydelse för en expansion av tjänstesektorn i Finland. Likaså för den planerade ökningen av industriproduktionen och -exporten. Vid snabba omställningar kan människan få det be etärligt Sam avamnalvie nulison av produktionssystemens avfallsprodukter, som kylvatten, avfettningsoch ytbehandlingsavfall. De kvalitativa kraven kommer att öka på bla utrustningar, maskiner, kemikalier och system. Specialiseringen kommer att öka. Endast mycket stora företag kommer att kunna bibehålla en vertikal produktion. Andra företag blir specialiserade på antingen tillverkning av komplexa komponenter eller på att sammanfoga komponenter till mer eller mindre komplexa system och anläggningar. En form av beställningsekonomi utvecklas där kundanpassning och marknadsnärhet minskar lagerhållningen, men samtidigt ställer nya krav på produktionsflexibilitet och försäljningsansvar speciellt för underhåll och drift av system och anläggningar. Tekniska genombrott utnyttjas allt snabbare för att stärka företagens konkurrenskraft. Behovet av utvecklingsberedskap ökar och produktutvecklingen blir allt viktigare. Konstruktörernas och teknikernas roll kommer att stärkas och vidgas. Datorstödd konstruktion och produktion kommer att öka i alla led. Vidgade kunskaper om materialegenskaper blir av större vikt i arbetet, liksom även kunskaper om konkurrenternas erfarenheter och produktionsmetoder. Inslaget av infrateknologi, tvärvetenskap, ökar.

Människan och maskinen

Trade Union Advisory Committee (TUAOC), en facklig arbetsgrupp inom OECD, har nyligen inför medlemsländernas regeringar presenterat ett antal krav beträffande automation, produktivitet och sysselsättning. I sak efterlyser TUAC mer medbe samband med en omfattande automatisering av en finländsk hushållsmaskinfabrik. Hundra personer måste omplaceras. Samtidigt kunde emellertid företaget, arbetsgemenskapen, teckna leveransavtal för nya automationsredskap till USA. Ett företag eller en stat skall aldrig fortsätta att tillverka varor som ingen vill köpa. De nya jobben måste fylla företagets eller samhällets behov.

Den nya automationen är intressant och innebär en avsevärd scenförändring. Bl a processer och förlopp som man kanske aldrig kunnat pröva manuellt. En mänsklig selektiv tillväxt, ofta kvalitativ snarare än kvantitativ.

Björn Cronhjort C ty” I Ungern, har regeringen i ett försök att stimulera jordbruksproduktionen givit de 1,5 miljoner ungrare som idkar privat jordbruk tillstånd att köpa 35 hästkrafters traktorer med tillhörande harvar och släpvagnar. Hittills har; d ungerska bönderna endast tilllåtits köpa minitraktorer och manuellt skötta harvar, till sin privata jordlotter. (Svenska Dagbladet 14. 2. 1980)

I USA, har jordbruksministern stoppat det federala stödet till arbetskraftsbesparande mekaniseringsforskning inom jordbruket. Kritiken mot mekaniseringen kommer i första hand från ambulerande lantarbetare som till stor del varit beroende av =: säsongarbete. (Nature 3. 1. 1980)

FORUM 5/80

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."