Automationen kräver bättre beredskap

av ThF Forum 1981-06, sida 05, 01.04.1981

ledaren

VÅRT SAMHÄLLE HAR genomgålt en praktiskt tagen obruten rad av tekniska och sociala omvälvningar allt sedan slutet av 1700-talet. I regel har de tekniska landvinningarna föregått de sociala evolutionerna eller revolutionerna. Det väs1erländska samhället har utvecklats från eu relativ! statiskt agrart system till ct dynamiskt urbant och industrialiserat system.

Existerande mellunmäskliga relationer och sturkturer har brutits ned och ersatts av mindre och lösare eller opersonligare större strukturer och organisationsformer. Men samtidigt har det materiella välståndet och jämlikheten mänskor emellan ökal. Och förmodligen är det obefogat au tala om någon större reell andlig utarmning hittills, även om det emellanåt kan synas och kännas så.

I själva verket är det bara så att vi i dag har mera tid och möjlighet att sysselsätta oss med oss själva och jagets immateriella behov.

I dag står vi på tröskeln till det ”efterindustriella samhället” eller ”informationssamhället” eller håller på att gå in i den sk ”tredje vågen” beroende på vem som myntat uttrycket.

De två viktigaste, men med varandra sammanhängande faktorerna, förutom den starka utvecklingen av fysiska transporisystem som let fram till den nuvarande och kommande fasen i vår utvecklingen är informationsteknologin — ADB-tekniken — och automationen.

Aulomationen i dess mångskiftande former är redan här och den kommer att fortsätta att tränga in i samhållets alla delar

FORUM 67/8 oavsett vi vill det eller inte.

Men varför skulle vi inte vilja ha den? Automationen är en nödvändig förutsättning för att vi skall kunna öka vår konkurrenskraft och vidare utveckla vårt samhälle mot större välfärd och jämlikhet.

Enligt teknologikommittéens betänkande kan vi genom en riktigt genomförd automatisering inom industrin och servicenäringarna öka vår produktivitet med ytterligare 5 procent under detta decennium. Samma kommitté uppskattar att nettoarbetslöshetstillskottet skulle vara ca 22 000 personer som följd av automatiseringen. Dylika beräkningar får dock tas med en viss försiktighet. Det är mycket möjligt att automationens positiva återverkningar i näringslivet kompenserar arbetslösheten. även om automationen som sådan inte skapar lika många nya arbetsplatser som den rationaliserar bort.

Automationen och med den sammanhängande databehandlingstekniken, kanske främst mikroprocessteknologin, är också en förutsättning för att samhällets och näringslivets tjänster utvecklas. I framtiden kommer vi att konsumera mera tjänster och information samt delta själva aktivare i informationsflödet. Ur energibesparningssynvinkel har automationen också en stor betydelse. Det är alldeles uppenbart att ökad automation kan bidra till minskad energiförbrukning.

En omfattande automatisering kommer att innebära också stora förändringar av arbetsrutinerna samt arbetets innehåll både på kontoret och verkstadsgolvet. Än så länge har diskussionen kring dess problem och möjligheter varit ganska lam. Det är skäl att utröna de eventuella sociala och psykologiska effekter som kan tänkas uppstå genom en långt driven automatisering. Vilka effekter den har på de sociala retationerna och hur den kan tänkas befrämja mänskans skapande förmåga eller ha motsatt verkan. Det finns orsak att anta, atl om aulomatiseringen leder till att arbetet blir alltför mekaniskt, abstrakt och ensidigt så förlorar det sitt innehåll och mening med alienation som följd. Yrkesskicklighet och stolthet samt glädjen av att se resultatet av utfört arbete kanske berövas individerna i hög grad.

Delvis kanske de eventuella negativa effekterna kan undvikas om man som teknologikommittéen föreslår går in för undervisning av automations- och ADBrelaterade ämnen redan i grundskolan. I och för sig är detta nödvändigt också med tanke på de krav samhället i morgon kommer att ställa på de mänskor som träder ut i arbetslivet.

Förutom i undervisning finns det också anledning att satsa i forskning och utveckling samt i tillämpning av aulomation i olika branscher. Det samhälleliga stödet inom dessa områden ligger efter många av våra konkurrentländer, vilket kan ha avsevärda konsekvenser på sikt. Vid sidan av de branscher som direkt svarar för utvecklandet av automationsoch ADB-teknologi borde vi också satsa på tillämpningar framförallt inom processindustrin och där särskill på bioteknik. Men självfallet är det också viktigt att utveckla andra industrigrenar som verkstads- och textilindustrin. ThE

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."