Automationen och arbetsplatserna

av Mats Kockberg Forum 1979-06, sida 07, 04.04.1979

ledaren

HUR SKALL MAN FÖRHÅLLA SIG TILL AUTOMATIONEN? Hur påverkar den sysselsättningsläget och konkurrenskraften? Kommer de väntade investeringarna inom vär industri att leda till att antalet arbetsplatser ökar eller till att maskinparken byggs ut på bekostnad av arbete utfört av människor? Det är frågor man allt oftare hör ställas, men som inte hos oss diskuteras i behövlig utsträckning. Industrialismens genombrott åtföljdes bla av de engelska textilarbetarnas kraftiga reaktioner mot ”Spinning-Jennies”. Maskinen ansågs hota den mänskliga insatsen. Protesterna var emellertid övergående och industrialiseringen fortskred utan nämnvärt motstånd från tex fackligt håll. Kritiken har under de senaste årtiondena snarast gällt utvecklingens konsekvenser för den regionala balansen såväl nationellt som globalt, men inte gått ut på att fördöma automationen som sådan. Också steget in i dataåldern togs utan att teknologin ställdes i motsatsförhållande till den enskilda individen. Svackorna i den relativt regelbundna konjunkturcykeln medförde visserligen en del kärva ordalag, men den påföljande uppgången lugnade vanligtvis de mest uppbragta debattörerna.

Under den recession vi under de senaste åren upplevt har tongångarna följt det vedertagna mönstret. De höga arbetslöshetssiffrorna har i viss mån inspirerat till debatt om automationens följder. Men då vi nu står inför ett nytt uppsving är det uppenbart att sysselsättningssvårigheterna från att ha följt konjunkturerna blir allt mera strukturella. Sysselsättnings- och tillväxtkurvorna kanske inte längre kongruerar som förr. Det är därför skäl att efterlysa en förutsättningslös debatt om automationen och dess samhälleliga följder.

GRUNDEN FÖR VÅRT VÄLSTÅND kommer också framdeles att ligga i god konkurrenskraft på exportmarknaden. Prisnivån är fortsättningsvis utslagsgivande. Varken på öst- eller västmarknaden har vi råd att låta våra kostnader utvecklas i sämre riktning än i konkurrentländerna. Det är således kostnads- och konkurrensmotiv som ligger bakom

FORUM 56/7 företagens beslut att investera i ny teknologi. Påståendet att ett automatiseringsbeslut alltid leder till att ett visst antal arbetstagare friställs är groteskt. En relevant frågeställning bör istället lyda hur många arbetsplatser i det egna företaget man på sikt kan trygga genom att produktiviteten ökar och den tillverkade artikeln fortsättningsvis kan säljas till rimligt pris? För att inte tala om de positiva konsekvenser ett lönsamt företag har för hela näringslivet och därigenom samtliga medborgare. Automationens effekter måste mätas i ett större perspektiv, Sett ur makroekonomisk synvinkel har vi i Finland inga möjligheter att motsätta oss automationen på rent idealistiska grunder.

ETT ACCEPTERANDE av en positiv syn på den tekniska utvecklingen innebär ingalunda att man för den skull får stå kall inför de mänskliga och sociala problem arbetslösheten för med sig. Enligt en undersökning gjord av Arbetartidningarnas Notisbyrå (TST) räknar ledarna inom våra största företag visserligen med att deras anställda inom perioden 1980—385 skall öka fem gånger mer än det antal som hittills friställts under recessionen. Man har tom hört prognoser om att vi i slutet av seklet skulle uppleva en brist på arbetskraft i Finland. Men det oaktat står det klart att sysselsättningsproblemen under en överskådlig framtid kommer att vara överhängande.

ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNA har ett stort ansvar då det gäller att stävja den teknologifientliga inställning som hotar blossa upp. Att bemöta argumenteringen om att ökad automation innebär färre arbetsplatser med att det i själva verket är precis tvärtom är inte en lätt uppgift men den är desto angelägnare. Lika stort ansvar har såväl arbetsgivare som fackföreningar då det gäller att lösa sysselsättningssvårigheterna tex genom att kanalisera välståndsökningen i ökad fritid för den enskilda och därigenom bereda flera människor en möjlighet att ta del i produktionen.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."