Avfall blir metangas
av Claus Laurén Forum 1983-08, sida 18-20, 27.04.1983
FR » ner ungefär 10 procent av de oljekvoter som levereras inom transferrubelhandeln = till -SEV-länderna. Detta har uppenbarligen befrämjat en balansering av handeln inom SEVgruppen.
Då man bedömer SEV-ländernas ekonomiska utsikter under slutskedet av den pågående femårsperioden måste vissa viktiga saker beaktas. Speciellt viktigt för utvecklingen inom hela området är ett kontinuerligt utvecklande av Sovjetunionens resursbas och kontinuiteten i materialleveranserna till SEV-grannarna. Att hela tiden skära ner oljeleveranserna skulle allvarligt försvaga SEV-ländernas möjligheter att fortsätta saneringen av sin västliga handelsbalans. En investeringspaus, som skulle minska tillväxttakten i det industriella utnyttjandet av Siberiens naturresurser, kan inte tillåtas.
Samtidigt måste man överallt i SEV-länderna hålla utvecklingen av konsumtionsutbudet under uppsikt. En intensiv tillväxt som grundar sig på produktivitetstillväxt är numera i nyckelställning. Produktivitet, företagsamhet och innovation kan knappast befrämjas, om de konkreta ekonomiska incitamenten, som kan ses i utbutet av varor och tjänster, inte kommer fram.
I västhandeln finns det inte i detta nu ännu utrymme för import av betydande konsumtionsvarurater, om man ämnar få skuldsiffrorna ner på en relativt balanserad nivå. Samtidigt måste man akta sig för att göra nedskärningar i den inhemska konsumtionen tex då man eftersträvar yttre balans för livsmedelsexportens del.
Spelrum för ekonomisk-politiska manövrar finns det således inte så mycket av i SEV-länderna. I de rådande förhållandena är det naturligt att socialistländernas ekonomiexperter förväntar sig att konjunkturerna förbättras i de sk kapitalistiska länderna för att bättre exportframgångar än senaste år skall kunna uppnås på västmarknanderna. Men en ren efterfrågehöjning garanterar dock inte ännu exportframgång.
I den ekonomiska utvecklingen i väst har under de senaste månaderna uppträtt ett ur SEV-ländernas synvinkel positivt drag: räntorna har börjat glida neråt. Denna tendens gör det avsevärt lättare för SEV-länderna att bära sin tunga valutaskuldbörda. De olika delområdena i världsekonomin väntar således på en ny högkonjunktur - oberoende av samhällssystem.
LIL
Av Claus Laurén
Den brunaktiga brygd som jäser i de stora tankarna på Ellinge reningsverk söder om Eslöv i nordvästra Skåne är på många sätt och vis en intressant soppa. När den anländer till reningsstationen sprider den en ganska kraftig stank, precis som orenat avloppsslam brukar, men när den lämnar stationen är det i form av högvärdig NKP-gödning, brännbar biogas med goda energivärden och 99 20-igt renat vatten.
fm ]/—— 2F""!!S<=xmmmmmmmmmmmmtomsemmm 18
BH Ännu för ett år sedan var Ellingeverket en miljöbuse av första rangen. - Vi körde ungefär sjuttonartontusen kubikmeter slam från Ellinge avloppsreningsverk ut till en slamlagun på Rönneholms mosse, och det var inte, från miljömässig synpunkt, en acceptabel lösning, påpekar Rolf Gunnarsson, verksingenjör och bas för det nya projekt som just nu provkörs här.
Mycket riktigt, myndigheterna reagerade med kraft och skärpa, och Ellingeverket fick sluta med sin snuskiga hantering våren 1982. I dag, ett år senare, är alltså läget ett annat. I valet mellan kalkning och rötning av slammet bestämde man sig snart för rötningsprocessen, som drar höga initialkostnader, men låga processkostnader, i motsats till kalkningsförfarandet som blir dyrt i det lång loppet på grund av att kalkpriset är knutet till oljepriset.
En annan hake med kalkningsproceduren är att det slutliga resultatet blir oanvändbart. Stora markarealer skulle ha krävts för deponeringen av en värdelös produkt. Jordarna i Skåne är kalkrika och behöver knappast något tillskott av detta ämne. Det hela hade alltså utmynnat i en samhällsekonomisk minuspost.
Genom att i stället satsa på en ganska dyrbar och sofistikerad rötning av avfallet har man vänt på det här förhållandet.
- Ju mer vi tittade på det här med rötningsalternativet, desto mer upp täckte vi att vi här hade en resurs som gick att omvandla till energi så att projektet gled från att ha varit ett slamproblem till att bli gasproduktionsanläggning, säger Gunnarsson.
CRUN
Processen
Processer som används är en tvåstegsprocess. Rötkammare nummer ett arbetar med sk mesofil rötning, dvs en process som försiggår vic c 35 grader, och rötkammare nummer två utnyttjar termoil rötning i temperaturområdet 55 grader. Den termofila processen och dess fördelar har länge varit kända, men fram till i dag har det inte gått att ekonomi i det hela.
Det är på den här punkten som dagens värmepumpsteknik kommer in i bilden. Paradoxen blir alltså att tidigare, med då rådande låga energipriser, lönade sig inte högtemperaturrötningen, medan processen i dag trots priserna på energi — kan fås att fungera ekonomiskt.
Praktiskt går det hela till på så vis att det varma, renade, utgående slammet värmer upp det kalla ingående slammet, och detta enkla förfande spar ca 75 procent av den energi som behövs. 1 rötkammare av äldre typ har man utnyttjat den gas som man själv har producerat till uppvärmningen vilket har givit en dålig ekonomi. Den springande punkten är en nykonstruerad värmeväxlare som inte proppas igen av den trögflytande geggan som skall passera.
Tre fjärdedelar av det resterande energibehovet tas ur utgående avloppsvatten som med hjälp av en värmepump växlas upp till ca 70 grader. Här åtgår alltså en smula elenergi för att hålla processen i gång.
- Väldigt populärt uttryckt kunde man säga att vi köper el för en åtta, tio kronor för att kunna sälja gas för hundra, hundratjugo kronor, är Gunnarssons vältaliga kommentar.
Produktgasen
Gasen som produceras vid den här anläggningen är sk biogas, alltså en blandning av ungefär 40 procent CO, och 60 procent CH,, alltså metan. Koldioxidkomponenten är ointressant i sammanhanget, en icke-brännbar, ogiftig förening. Metanet, däremot, är ett eldfängt kolväte, mycket explosivt i vissa blandningsförhållanden med luft, men trots detta relativt hanterligt.
Gasen transporteras i rörledningar till ett närbeläget bostadsområde, dä den får tjäna som värmekälla för » 19
F RUN 8/83 | |
Försed:
Utjämning
Från Felix
Sand- Försed. tån 40
Från Kommunen
Biobäddar Luftnin pumpar
Mellan- Flockn. Slutsed. sed. Vatten till Bråån
Slamlförti.
Rötkammare
Centrifuger :: Slam till jordbru oo KR
Slamsilo
OJ
Schematisk framställning av renings - och gasproduktionsprocessen vid Ellingeverket.
p fjärrvärmenätet. Tre fjärdedelar av områdets värmebehov täcks på det här sättet, och det rör sig om 450 lägenheter. Reningsverket producerar gas till ett energivärde som motsvarar 560 m? olja/år.
Ett mindre bekymmer är diskontinuiteten i förbrukningen. Gasen strömmar fram med samma hastighet sommar som vinter, men på sommaren är naturligtvis behovet betydligt lägre än under den kalla årstiden. Gas till ett energivärde motsvarande ca 130 m? olja måste därför helt enkelt facklas.
Det finns teoretiska möjligheter att konvertera gasen till lagringsbar och lätthanterlig metanol genom ett tvåstegsförfarande över syntesgas (vätgas + CO), men lönsamheten av en sådan utbyggnad undandrar sig tillsvidare bedömning. Kanske blir det så i framtiden, när metanoldriften är ett faktum inom transportsektorn, att vi har vår främsta drivmedelskälla i den kommunala skiten…
Som sådan kan överloppsgasen i alla fall inte förvaras. Det rör sig om 200000 m? gas och metanets för . vätskningspunkt ligger på ca - 161 oC. Hade det rört sig om propan eller butan så hade saken varit betydligt enklare.
Ekonomin
Trots det 25 4-iga energibortfallet är Ellingeanläggningen klart ekonomiskt försvarbar. Investeringskostnaderna rörde sig om 9,6 Mkr, i 1982 års penningvärde. Vinsten bara på metansidan är ca 1,3 Mkr. De totala besparingarna är i storleksordningen 2,5 Mkr, vilket ger en avskrivningsti 2 för hela anläggningen på ca fyra år.
Litet mer siffror: Ellingeverket är dimensionerat för 230 000 pesonekvivalenter/år av vilka Findus industrier står för 190 000 pe. Råslammängden får vara max 120000 må/år, men verkets kapacitet är tilltagen med betryggande marginaler. Reningen fungerar tillfredsställande även under Findus produktionstoppa - Sjutton-artontusen kubikmeter slam, talade Gunnarsson om, och menade då den mängd slutprodukt som man tidigare förorenade naturen med. Med den nya processen har man bringat ner den avvattnade slammängden till ca 7000 m?. Det innebär att man bara på transportsidan vinner 300 000 kronor, genom att slutproduktens kvantitet har reducerats.
Gödselmedle ”NKP-gödning” nämndes i inledningen. Vad är nu det för någonting? Nitrogen-Kalium-Fosfor är kanske mer upplysande för den agrikulturellt obevarande -— alltså vad man i dagligt tal brukar kalla kvävegödning. I dag är det mesta av den kvävegödning, som åkrarna får ta emot, dyrbar konstgödsel, men trenden går emot konstgödningen, dels p g a priset och des av miljöskäl.
Den övergödning som åkermarken på sina ställen utsätts för har mycket negativa effekter framför allt på kringliggande sjöar och vattendrag, och även tillverkningen har sina minussidor (den som en gång har känt syra-stanken från tex Supra fabriker i Landskrona vet vad jag talar om).
Inom överskådlig framtid får man, åtminstone i Sverige räkna med skarp lagstiftning då det gäller konstgödning, och därmed kan rötslam av hög kvalitet bli ett attraktivt alternativ.
Er dag kan kanske Rolf Gunnarsson på Ellingeverket räkna med att inte bara få rötslammet borttransporterat utan kostnad (= 140 000 kronors vinst), han kanske rent av kar få betalt för sin produkt.
Det är viktigt, att inte blanda samman rötslam och rötslam. Det finns nämligen betydande olikheter i slammets kvalitet beroende på produktionsprocessen. Ellingeverkets produkt representerar en extremt hög kvalitet - det är luktfritt (vilket inte direkt kan sägas om många andra reningsverks slutprodukt), det är fritt från patogena bakterier och virus pga högtemperaturprocessen (den termofila rötningen), det har ytterst låga halter av tungmetaller 3,5 g kadium/ton torrsubstans, och 2,5 g kvicksilver/ton TS — och dess värde som jordförbättringsmedel kan utläsas ur följande tabell kväve 40 kg/ton TS - 60240 fosfor 30 kg/ton TS - 5020 kalium 2 kg/ton TS - 100240
Procenttalet efter den första tabellen visar hur stor del av näringsämnena är tillgänglig för växterna.
Substansen i övrigt består av diverse mullbildande ämnen. Att slammet är mer eller mindre fritt från tungmetaller beror i främsta rummet på råvaran - dels rör det sig om kommunalt primärslam, dvs rent mänskliga efterlämningar, och dels om avfall från Findus livsmedelsindustri. Det finns planer på att utnyttja verkets överkapacitet för nedbrytning av annat organiskt avfall av typen trädgårdsavfall, halm och annat dylikt för ytterligare framställning av gas.
Ellingeverket i Eslöv är ett exempel på mönstergill kommunal planering. I stället för att prompt falla i farstun för första bästa kortsiktigt kapitalextensiva process, har man noggrant undersökt tillgängliga alternativ och valt ett relativt komplicerat och dyrbart förfarande, som redan inom nära framtid ger betydande vinster på många områden.
Om alla kommuner fungerade efter sådana här modeller vågar jag gissa att kommunalskatterna överlag skulle ligga på en betydligt lägre nivå än de gör i dagens Sverige.