Avreglergleringen

av Ragnhild Artimo Forum 1988-16, sida 18, 20.10.1988

Taggar: Personer: Matti Aura Teman: konkurrens

Text: Ragnhild Artimo

Efter nästan ett halvt sekel med prisregleringar bör Finland vara moget att begrava regleringsekonomin, Matti Aura, VD för Centralhandelskammaren, ger konkurrenslagpakete vitsordet ”tillfredsstälande” men understryker att effektiv konkurrensbegränsningar fortfarande finns inbyggda i talrik lagar och förordningar.

I oktober (se Forum nr 15) markera en viktig vändpunkt i det finländska konkurrensklimatet: de stärker konkurrenspolitiken, och signalerar beredskap att kasta loss från regleringsekonomin.

— Vi har haft prisregleringar i nära femtio år, och ekonomin och näringslivet har utvecklats dramatiskt under den perioden utan att förändringarna beaktats i den ”juridiska infrastrukturen", säger Matti Aura, VD för Centralhandelskammaren. — Att möjligheten till prisstopp finns kvar också i den nya lagen känns onödigt: jag har svårt att visualisera en situation där den skulle behöva tillgripas, och jag kan inte erinra mig ett enda fall där prisstopp skulle ha haft någon gynnsam ekonomisk effekt.

Aura påpekar att Finland dock använt prisregleringar som ekonomiskt instrument i anspråkslösare omfattning än Sverige de senaste åren, och därför haft lägre inflationstakt än Sverige:

JK oder ee rond som trädde i kraft

Avregleringen har börjat, men konkurrensbe fänsningar. finns inbyggda i talrika lagar och förordningar.

1 — Inget land har ännu fått bukt med inflationen genom prisregleringar, fastslår Aura kategoriskt.

Regleringar ”andra natur”

Konkurrenslagarna, det nygrundade konkurrensverket (se Forum nr 15) och det nytillsatta konkurrensrådet (se ruta) är den synliga apparat som skall jämna vägen för det historiska språnget från regleringsekonomi till verklig marknadsekonomi med (nästan) fri konkurrens. Hur snabba och genomgripande förändringar kan man emotse — Konkurrenspolitiken bör ses som en mera omfattande fråga än endast de nya lagarna och den nya procedurapparaten, säger Aura. — Lagpåbjudna konkurrensbegränsningar finns fortfarande inbyggda i talrika lagar och förordningar. Regleringar och förbud är tydligt en andra natur för finländarna: också då det gäller färska lagar eller lagar under beredning, är ten — Målet med konkurrenslagstiftningen är att genom konkurrens initiera effektivare verksamhet, säger Matti Aura, VD för Centralhandelskammaren.

densen att bygga in konkurrensbromsar oerhört stark. Konkurrensbegränsningar har blivit en nationell tradition som det krävs en aktiv tankeansträngning för att motarbeta.

Aura nämner som exempel på sektorer med lagstadgade konkurrensbegränsningar transport och trafik, tjänstesektorn generellt taget, och nu senast den sk börslagen — Det är svårt att se någon förnuftig motivering till att t ex en aktie får noteras endast på en börs, och till alla de krav och bestämmelser som kringgärdar mMmäklarverksamhet. Slutna branscher hör inte hemma i en modern marknadsekonomi.

fortsättning på sid 38

Konkurrensrådet

I anslutning till konkurrenslagarna som trädde i kraft i början av oktober har statsrådet tillsatt det konkurrensråd lagarna förutsätter. Rådets medlemmar, valda för tre år, är: förvaltningsrådet Pekka Hall berg, ordförande; regeringsrådet Tauno Heikonen, handels- och industrirministeriet, viceordförande; samt VD Matti Aura, Centralhandelskammaren, chefdirektör Henrik Gestrin, Stockmann; forskningssekreterare Ismo Luimula, FFC; professor Heikki Niskakangas, Helsingin kauppakorkeakoulu; vicehäradshövding Henrik Rärhä, ICF, protessor Kirsti Rissanen, Helsingfors universitet, verksamhetsledare Leena Simonen, Finlands Konsurmentförbund — samt VD Kalevi Kauniskangas, Sparbanksförbundet i Finland, med specialisering på bankversamhet, och vicehäradshövding Antti Savolainen, Ömsesi diga bolaget Industriförsäkring, med specialisering på försäkringsverksamhet. 16/1988 FRUN,