Baltikum är byggmarknad!

av Bo Ingves Forum 1993-05, sida 14, 08.04.1993

Taggar: Orter: Baltikum Teman: byggbranschen

BALTIKUM ÄR BYGGMARKNAD uppdämt byggbehov. I Ryssland, Vit ryssland och Ukraina finns en omättlig marknad. I Europa och i Norden kommer man långt med billiga priser om kvaliteten är hyfsad. I väntan på bättre tider är Lohja och Partek (hälftenägare till Lohja), därför i dag med och bygger upp verksamheten i ett flertal byggmaterialproducerande samföretag i de baltiska länderna och i St Petersburg.

Vid sidan av ekonomiska resurser och gedigna affärskontakter i väst, utgör teknisk know-how en viktig del av Lohjas och Parteks insats i samföretagen. Stark valuta är också de lite äldre, men fullt funktionsdugliga maskiner som företagen satte i pension här hemma i samband med de massiva nyinvesteringarna mot slutet av 1980-talet.

Billig arbetskraft

I gengäld får man tillgång till arbetskraft som i medeltal förtjänar motsvarande 300—5006 mark i månaden beroende av land. Juha Jutila, som svarar för Lohjas Baltikum-verksamhet, understryker att ett av de grundläggande motiven till etableringarna i de baltiska länderna i alla fall är överlevnadsfrågan.

— Byggmarknaden i Finland kommer uppenbarligen ännu länge att vara så gott som död. Samtidigt finns det i våra närområden runt Finska viken en befolkningsmängd som är tre gånger större än Finlands befolkning. Mot den bakgrunden vore det konstigare om vi inte aktivt skulle

EF baltiska länderna finns ett stor 1 vara med och bygga upp byggmaterialproduktionen.

Ökad åtgång genom saneringsbyggande

Lohja inledde sin satsning i Baltikum år 1991 med att grunda betongproduktföretaget Rae Betoon. Ungefär samtidigt startade också Partek sin produktionsverksamhet genom att gå med i Est Stein AS.

— Strategin är att i lugn takt fortsätta utvecklingen av verksamheten i Baltikum. I februari grundade vi tillsammans med Estlands största tillverkare av brända tegel, RAS Aseri Tehas, samföretaget Aseri Tellis AS. I år blir det kanske ett par nya företag till. tror Jutila.

Han noterar att försäljningen i de samägda bolagen har utvecklats ganska positivt med tanke på det ekonomiska läget i de baltiska länderna och i OSS-staterna.

— Nybyggnationen har mer elicr mindre gått i stå för tillfället. Men det kompenseras åtminstone delvis genom att saneringsbyggandet i stället avsevärt har aktiverats. Fast företag från Sverige, Danmark och Mellaneuropa har ctablerat försäljning i Baltikum, kan man ändå säga att vår värsta konkurrent är ländernas brist på pengar!

Gamla nya maskine rensar luften

Etableringarna i Baltikum och St Petersburgområdet har uttryckligen skett genom samarbete med redan fungerande företag.

Bo Ingve —- Baltikum är en hungrig bygg- och saneringsmarknad, säger Juha Jutila som svarar för Lohjas Baltikumverksamhet.

— Det viktigaste vi kan ge våra samarbetskumpaner är kunskap. Enbart för tillverkning av t.ex. färdigbetong finns det tiotals olika recept på betongblandningar ör olika ändamål

Ett annat problem är de urmodiga maskinerna i fabrikerna. Jutila konstaterar att man redan med tanke på miljön borde göra sig av med de flesta av dem omedelbart.

— En tröst för oss är att våra äldre, men välfungerande, maskiner som har tagits ur bruk i Finland har kunnat återanvändas i Baltikum. Jag kan intyga att de inverkar mycket positivt såväl på fabrikernas utsläpp som produktkvaliteten.

Omöjliga proble är möjliga

De praktiska problemen i Baltikum kan vara av sådan art att man i Finland inte ens tänker på dem som möjliga problem. En konkret sak som till en början ställde till med problem var att det inte fanns tillgång till ett tillräckligt stort och diversifierat sortiment stenmaterial för olika betongblandningar.

— Det går inte att tillverka högklassig betong om inte stenmaterialet är mycket väl siktat och garanterat av rätt grovlek. Därför gick vi i fjol med i stenkrossföretaget Talsi Building Materials i Lettland. Där har vi nu kunnat höja produktstandarden och -mångfalden avsevärt.

Samordning gav baltiska fördelar

Både Lohja och Partek satsade på varsitt håll aktivt i såväl Baltikum som St Petersburg redan innan deras byggmaterialtillverkning slogs ihop i fjol somras. Verksamheten i de nuvarande samföretagen är därför uppdelad i enlighet med hur Lohjas och Parteks verksamhet fördelar sig i sin nuvarande tappning. Därför är Partek delägare i de elementtillverkande samföretagen Tamsalu Element AS, Rakvere Element AS och EE Betoonelement AS. Lohja är i sin tur nuförtiden med i Est Stein, som ursprungligen hade Partek som samarbetspartner. Det mest kända samföretaget torde i alla fall vara Kunda Cement. Både Lohja och Partek var med om att grunda företaget i samarbete med estniska och några internationella partners. Vid sidan av de producerande samföretagen, har Lohja och Partek också gemensamma representationskontor i St Petersburg, Tallinn, Riga och Vilnius. Via dessa sköts bl.a. kontakterna med återförsäljarna. Denna vår kör också produktutställningar igång i samband med dem. LJ