Banker med storhetsvansinne
av Nicholas Anderson Forum 2014-09, sida 12, 25.09.2014
Nicholas Anderson är oberoende rådgiva re och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.
Banker med storhetsvansinne
NICHOLAS ANDERSON: Man kan knappast PRIVA missa bankernas budskap: de bombarderar media med auktoritativa uttalanden o ekonomin, bostads- och investeringsmarknaden. Lägg till stora lobbyorganisationer hos Finlands Näringsliv EK och Finansinspektionen, samt okritiskt rapportering av aningslösa medier som sällan besvärar sig att gräva efter hårdfakta. Många tror därför att bankerna spelar en viktig roll för ekonomins hälsa och tillväxt genom att ge lån till företag.
99 procent. Detta är långt från sanningen, märkte jag då jag skrev en rapport om bankernas långivning för den svenska tankesmedjan Global Utmaning.
Stora, medelstora och små företag är en vital byggsten i ekonomin. Den offentliga sektorn styr och reglerar lagstiftningen, vägnätet, kollektivtrafiken, utbildningen, hälso- och sjukvården samt omsorgen, och svarar för civil säkerhet.
Företagen anställer folk att producera varor och tjänster som kan säljas, genererar intäkter i form av skatter och avgifter som bekostar våra offentliga tjänster. Regeringen och kommunerna lånar också pengar på obligationsmarknaden för att finansiera sina investeringar i infrastruktur, eftersom de årliga skatteintäkterna inte alltid räcker till.
Företagens ägare investerar eget kapital i bolagen och återinvesterar ofta årsvinster. Företag behöver också ta lån för att täcka kortsiktiga behov och för expansionsinvesteringar.
De flesta ägare till små och medelstora företag (SMF) har inte tillräckligt likvida medel under madrassen för att utvidga, och nya företag kämpar med låga vinster tills de etablerat sig.
SMF-företag utgör 99 procent av alla bolag i Finland, sysselsätter 63 procent av arbetsstyrkan och svarar för över 50 procent av företagens sammanlagda omsättning.
Det finns cirka 600 stora företag med över 250 anställda i Finland. De har god tillgång till bankfinansiering; de största kan också utnyttja obligationsmarknaden. Internationella banker ger fortfarande lån till storföretag.
Små företag, små lån. Då jag forskade i bankers långivning upptäckte jag att lånen svarar för ungefär hälften av balansräkningen.
En tredjedel av summan går till företag, resten till banker, den offentliga sektorn och till bolån. Bolån beviljas huvudsakligen till enskilda medborgare, och bidrar föga till ekonomisk tillväxt.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 92014
Grundligare undersökningar avslöjade att endast runt 2 procent av bankernas balansräkning går till SMF-företag! Bankerna beviljar alltså gärna riskfria lån mot existerande säkerhet (bolån), men drar sig för risker när det gäller företag som stärker landets ekonomi genom hårt arbete och innovationer.
Statistiken visar tydligt att finska banker har minskat långtidslånen till företag. Detsamma gäller även i andra utvecklade länder. Bankerna vill hastörre vinstmarginaler både gällande företags- och korttidslån, vilket begränsar tillgången till finansiering för SMF-företag.
Lägre rankade klienter (de flesta SMF-företag) har alltid haft begränsad tillgång till banklån och kapitalmarknaden, medan högrankade klienter får säker tillgång och attraktiva räntesatser.
Lång väg att gå. De bleka ekonomiska utsikterna tyder på att finansmarknadernas rehabilitering tar åratal. Klart mindre stöd är att vänta från bankerna om de inte ändrar sin linje.
Finland har en udda bankmarknad med tre aktörer —Nordea, Pohjola och Danske —- som delar på över 65 procent av hela sektorn. Inget annat europeiskt land uppvisar en dylik koncentration. I Storbritannien har den största banken en krympande marknadsandel på under 10 procent.
Flera SMF-företagjag jobbar med vittnar om hur svårt det är att få banklån. Munviga banker hävdar det är efterfrågan som är svag. Detta är långt från sanningen. Storbanker hävdar att hantering av små klienter är för dyrt, speciellt då bankerna måste betala höga löner och bonusar åt sina anställda!
Bankerna klagar också över reglering och kapitalbrist, men det hindrar dem inte från att betala relativt sett högre löner och hålla sig med dyra kontor. Finansiering går att få från exportgarantiinstitutet Finnvera, riskkapitalfonder, försäkringsbolag och lån garanterade av Europeiska Investeringsbanken, men storleken på lån tillgängliga för SMF-företag är en droppe i havet.
Några förändringskoncept. Banksektorn behöver två stora förändringar.
För det första måste konkurrensmyndigheterna bryta upp bankkartellen. För det andra bör bankerna tvingas ge lån till SMF-företag.
Bankerna behöver inga extra pålägg för att göra detta mer profitabelt. Tillstånd för bankverksamhet och depositionsgarantier borde endast beviljas i utbyte mot en acceptabel lånepraxis! m