Utgiven i Forum nr 1987-15

Båtexporten har medvind

av Håkan Nylund Forum 1987-15, sida 08-09, 08.10.1987

Taggar: Teman: export

Bätexporl i medvind

Finlands båtexport seglar igen i medvind, Volymerna är visserligen lägre än under toppåren på 1970-talet, men exportbåtarna är i stället större och värdefullare. De snabba växlingarna i efterfrågan på de olika marknaderna försvårar dock exportörernas långsiktiga linjedragningar.

Irmportbåtarna har nu erövrat en fjärdedel av marknaden, men jämfört med andra länder är den inhemska industrins ställnin fortfarande stark.

xporten löper helt tillfredsställande, - detta år blir klart bättre än å 1986, konstaterar Bjarne Nordgren, VD för Båt- och motorföreningen i Finland rf, Finnboat. — Exporten har under det första halvåret stigit med nästan 16 procent jämfört med motsvarande tid i fjol.

Nordgren räknar med att exporten i år kommer att stiga till ca 350 Mmk och omkring 8 000 båtar, jämfört med 324 Mmk och 6 700 båtar i fjol. Men bakom den generella ökningen döljer sig mycket tvära kast på de olika marknaderna.

USA-exporten rasade med dollar — Det har skett ett mycket stort exportras på USA-marknaden. USA var i fjol vår värdemässigt största exportmarknad, men i år har exporten praktiskt taget halverats. Förklaringen är främst att dollarkursen sjunkit — oavsett alla marknadsföringsansträngningar slår priset ögonblickligen mot efterfrågan, säger Nordgren.

— Nedgången har lyckligtvis till en del kunnat kompenseras genom öppningar p nya marknader såsom Fjärran Östern. Det är i huvudsak tillverkarna av stora båtar som kunnat komma in på marknaderna där, men det är möjligt att också mindre båtar kan komma in där. I Japan har man t ex lättat på restriktionerna för erhållande av hamnplats. Platserna var tidigare främst reserverade för yrkesbruk som fiskebåtar, men öppnas nu mer för nöjesbåtar.

— Huvuddelen av kompensationen har emellertid tagits på den europeiska marknaden. I Mellaneuropa har vi kunnat öka exporten kännbart till Storbritannien, Frankrike och Italien, och behålla positionerna i Västtyskland. Västtyskland är viktigt, eftersom tillverkare av tom ganska små båtar ännu är konkurrenskraftiga där, påpekar Nordgren

Sverige återerövra — | Norden har exporten till Danmark och Norge inte utvecklats särskilt bra — det är ”kartoffelkuren” och motsvarande ekonomiska åtstramning i Norge som biter. Men däremot har Sverige börjat dra, och är både i volym och värde igen vår största exportmarknad. Under det första halvåret har e&xporten fördubblats.

— Förbättringen på den svenska marknaden är väsentlig, eftersom den berör alla exportörer och hela båtsortimentet, understryker Nordgren. — I övrigt går ju exporttrenden i riktning mot större och dyrare båtar.

— De snabba marknadsfluktuationerna är utan tvekan jobbiga för exportörerna, och gör det svårt för dem att hålla fast vid långsiktiga linjedragningar och strategier.

Stabil hemmamarknad

Utvecklingen på hemmamarknaden, där ca 20 000 båtar i år säljs, betecknar VD Bjarne Nordgren som ”hygglig”. — Efterfrågan på hemmamarknaden är stabil, och intresset för båtliv växer stadigt. Men den inhemska båtindustrin dominerar inte längre så totalt som tidigare.

Den regniga sommaren har i viss mån påverkat båtbranschens försäljning. — De stora båtarna, som köps i god tid och efter längre planering, har inte påverkats av vädret, men produkter som skall köpas en solig vår- eller försommardag — småbåtar, motorer och tillbehör, har lidit av vädret, är Bjarne Nordgrens bedömning.

Importbåtarna har idag en marknadsandel på ca 25 procent. Sverige är den största exportören till Finland, men USA har slagit sig fram till andra platsen. Exporten till Finland har femfaldigats under den första halvan av detta år, och är nästan lika stor som Finlands export till USA.

— De franska segelbåtarnas ”hotbild” har klart tonats ned, och i stället är det

Motorbåtarna kör fram på baåtmarknaderna världen runt. Men utvecklingen betyder inte att seglandet skulle vara på väg bakåt. Intresset ökar också i det här segmentet.

15/1987 FORUN,

Den elektroniska halvtonnaren

Båtindustrin är småföretags- och handarbetsdominerad. Branschen utreder som bäst tillsammans med VTT och Tekes vilka hot och möjligheter den nya konstruktions- och produktions teknologin innebär.

nder de tre senaste somrarna har U en haivtonnare, till hälften byggd med enkel laminering och till hälften enligt sandwich-metoden samt fullastad med elektronik segiat ruht i vår skärgård och bla kört på grund ett flertal gånger. Båten och dess framfart är ingen seglarens mardröm utan en del av den finländska båtindustrins forsknings-och utvecklingsarbete. — Avsikten med halvtonnaren Saillab är att utveckla och förbättra de finländska båtarnas prestationsvärden genom att få fram mer optimala kombinationer av hållfasthet, förklarar Gunnar Holm, skeppare på Saillab och forskare på Statens tekniska forskningscentrals (VTT) skeppstekniska laboratorium. — I praktiken betyder det att vi I båten mätt de olika belastningar den utsätts för: vågbelastningen på skrovet i sjö, belastningen på roderaxeln, riggens belastning på skrovet och belastningen på botten och köl vid grunastötningar. Med hjälp av belastningsmätningarna kan man göra mer optimala konstruktioner, så att båtarna blir mer jämnstarka. I dag varierar hållfasthetsnivån betydligt, säger Holm. — Det har dessutom internationellt bedrivits ganska lite teoretisk och praktisk forskning på området.

Gotland runt

Båten är förutom mätningselektroniken också fullt utrustad för att segla på öppna havet, och har bl a två gånger deltagit i Gotland runt. — Totalt har den avverkat ca 3 000 sjömil, och en rad grundstötningar forts på s 1 främst daycruisers på upp till 6 meter från USA som syns i importbilden, konstaterar Nordgren. — Men cen finländska industrin har fortfarande ett starkt grepp om marknaden — mycket starkare än vad som är fallet i en del andra länder.

Motorbåtskoncerne i världsklas — En intressant utveckling som på sikt kan påverka hela världsmarknaden är trenden att de stora amerikanska motortillverkarna såsom Mercury och Outboard Marine (Evinrude och Johnson) köper upp stora båttillverkare. Flere sådana affärer har ägt rum, och då de uppköpta bolagen har varit företag med en produktionsvolym på upp till 40 000 enheter per år kommer koncernerna upp till volymer på 100 000 båtar per år, berättar Nordgren.

— Det har visserligen främst gällt en viss klass båtar — översnabba vackertvädersbåtar med stora bensinmotorer — men om sortimentet breddas och modifieras så kan det påverka hela branschen jorden runt. Efterfrågan i Nordeuropa riktar sig främst mot långsammare och mer ombonade båtar, och många tror att den amerikanska framgången är en dagslända som bygger på den låga dollarkursen. Men då glömmer man de enormt långa seriern forts på s 12

FORUN 15/1987

Finlands båtexport och -import under januari-juli 1987 och 1986

Sverige England USA Norge

Frankrike Italien Danmark Övriga

Sverige USA England Norge Frankrike Danmark Övriga

Totalt

Västtyskland

Land Antal -87 Antal -86 MmKk -87 Mmk -86

Totalt

Antal -87

Antal -8 1882 64,0 31,9 12 32,5 18, 45 27,7 53,8 2174 24,5 34,8 360 18,7 18,7 5 13,7 4, 9 13,1 6,6 299 12,8 17,5 332 33,1 21,3 5118 240,6 207,7

Mmk -8 389 28,6 20,6 70 23,0 4 363 8,5 5 160 8,5 5, 728 5,8 8,0 55 3,3 1,7

Källa: Tullstatistiken, Finnboat

Utgiven i Forum nr 1987-15

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."