Bättre år för skogsindustrin?

av Janne Salonen Forum 1994-09, sida 06-07, 09.06.1994

Taggar: Personer: Jarl Köhler Teman: skogsindustrin

skogsindustrin?

VD Jarl Köhler på Skogsindustrin rf. tippar en exportökning får i år på runt 5 procent både volymoch markmässigt.

ppgången i USA har reda speglat sig i massapriserna vilka gått upp nästan med hälften från bottennoteringen till ca USD 560 per ton i skrivande stund, även om det fortfarande är långt kvar till toppnoteringarna på närmare USD 840 då den föregående högkonjunkturen kulminerade. Papperspriserna — i synnerhet beträffande det cellulosabaserade finpapperet — bör småningom följa massaprisuppgången, även om en viss eftersläpning förekommer, konstaterar Jarl Köhler, VD för Skogsindustrin rf.

År 1993 uppgick vår skogsindustris sammanlagda export till ca 46 miljarder mark, eller ca 35 procent av totalexporten, och Skogsindustrin rf. förutspår en exportökning på 5 procent för 1994 både volymmässigt och penningmässigt — även om denna prognos åtminstone beträffande den värdemässiga ökningen torde vara väl försiktig. Allt eftersom konjunkturerna fortsätter att förbättras både i USA och Europa så borde detta ju avspegla sig i exportpriserna.

I synnerhet exporten av sågvirke uppvisade ifjol en stark ökning, över 30 procent värdemässigt, och fortfarande visar sågvarupriserna den starkaste prisutvecklingen. Sågexporten, som kring 1990 sjönk kraftigt, har åter kommit igång på allvar.

Efter sammanlagda förluster på

Skogqsindustrins nyckeltal Förändring, Yo 1993 1994 | Produktion +11 +5 Exportvolym +16 +5 Exportpriser, FIM +2 ++0 Antal anställda -8 +0

Investeringsgrad, 2» 7 8,5 Täckningsbidrag, 20 20 19 Nettoresultat, ”o +1 +4

Janne Salone 1993 var ett bättre år för Finlands skogsindustri, tack vare den exceptionellt goda konkurrenskraften efter devalveringarna 1991 oc 1992 -— trots att lågkoni satte sin prägel på huv unkturen fortfarande marknaderna i Europa.

1994 verkar dock vara det år då marknaderna börjar dra på allvar, eftersom lågkonjunkturen i Europa häller på att ge vika; i USA har dett redan ägt rum.

närmare 10 miljarder mark åren 1990—1992 visade skogsindustrin ifjol ett litet plusresultat, och en fortsatt kraftig resultatförbättring är att vänta under detta år och under åren 1995—96, allt eftersom konjunkturuppgången i USA och Europa kommer i full sving och börjar övergå i högkonjunktur,

Tillväxt på alla fronter

Därtill torde den starka tillväxten i Asien fortsätta, och även den japanska ekonomin börjar småningom visa livstecken efter en lång recession. T.o.m. Latinamerika börjar uppvisa en stark tillväxttrend.

Världsekonomin börjar med andra ord arbeta med alla cylindrar, och detta måste rimligtvis avspegla sigien mycket stark konjunkturutveckling, även för skogsindustrins del,

Risken är att en alltför stark konjunkturuppgång leder till en överhettning i världsekonomin, med en Korea-boomliknande inflationshausse som följd, varefter centralbankerna kanske oväntat snart måste börja strama åt.

Kostnadsökningar hemma

Också i Finland har en stark konjunkturutveckling snabbt lett till kostnadsökningar för skogsindustrin, vilket har bromsat resultatförbättringen. Skogsägarna lyckades redan pressa igenom en 15 procents höjning 1 virkespriserna, och sannolikt kommer fortsatta virkesprishöjningar att inträffa under de närmaste åren, kanske 5—10 6/år. En viss virkes knapphet börjar bli en begränsande faktor för skogsindustrins investeringsverksamhet. Beslutet om byggandet av den nya Metsä-Rauma cellulosafabriken, en investering på närmare 3 miljarder mark, kanske inte blir det sista stora cellulosanybygget.

För i år beräknas skogsindustrin behöva cirka 38 miljoner m’ virke, en vantitet som endast med svårigheter an uppnås, och ifall skogsindustrins nuvarande produktionskapacitet arbetar fullt ut så kommer denna att fordra en årlig virkesförsörjning på upp till 44 miljoner m?. Detta betyder att företag som funderar på nyinveseringar måste säkra virkes- eller massatillgången innan beslut kan fatas.

Också importen, i huvudsak från Ryssland, på cirka 7 miljoner m3 i huvudsak björk, kommer att fortsätta i tidigare omfattning även i år, trots att det blivit allt besvärligare att fylla importbehovet.

Sansad investeringsverksamhet

Allt detta innebär att konjunkturuppgången för skogsindustrins del knappast kommer att leda till den överhettade investeringsverksamhet av det slag som inträffade kring 1990, också av den orsaken att många företag genomlevde en traumatisk period i början av 1990-talet som nu kommer att leda till en viss försiktighet. Metsä-Serla och Repola-ägda Yhtyneet (United Paper Mills) kommer dock att kunna planera nyinvesteringar i kraft av den tillgång till mass de får via Metsä-Rauma.

Enso-Gutzeit som statsägt bolag, med föga hänsyn till aktieägarna, har traditionellt investerat på allt som rör sig, och frågan är om denna benägenhet kommer att hålla i sig också under denna konjunkturuppgång. Kymmene, som kanske mest traumatiskt drabbades av depressionen å sin sida kommer sannolikt att ha en rätt måttfull investeringsverksamhet under de närmaste åren, och aktieägarna kan kanske förvänta sig att högkonjunkturens vinster till stor del kommer att delas ut till dem. Och Kymmene har stora aktieägare vilka har starkt behov av en god avkastning — inte minst Unitas-koncernen.

Putsa skulder

För skogskoncernernas del kan en strategi vara vettig där minskandet av skuldbördan har en hög prioritet, eftersom räntorna snart åter kan förväntas stiga, i synnerhet ifall konjunkturuppgången inom västvärlden snabbt blir mycket stark. Enbar detta bör medföra en avsevärd resultatförbättring under de närmaste åren.

Samtidigt har den finländska skogsindustrin chansen att uppnå en soliditet som tål en internationell jämförelse. År 1992 var skogsindustrins skuldsättningsgrad 110 procent av omsättningen, i år väntas denna sjunka till 80 procent, och en internationellt hyfsad nivå är kring 60 procent, vilket våra skogskoncerner mycket väl kan komma att uppnå under de närmaste åren.

Statens mjölkko?

Den stora risken är givetvis att konjunkturuppgången leder till en kostnadsutveckling som blir okontrollerad, genom att virkesprishöjningar och löneförhöjningar jagar varandra ikapp, något som snabbt kan äta upp den nuvarande konkurrenskraften.

Skogsindustrin har också anledning att frukta att statsmakten nu som ofta tidigare försöker mjölka den på

Skogsindustrins skuldsättning nettoskulder ?6 av omsättninge «1 + Finland + Sverige — USA – Kanada |.

o T T T T T T 1980 1981 1982 1983 1984 1935 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 19931994E

T T T T T T o

Finlands andel av den europeiska importe = Cellulos « Papper & karton 5

Källa: Skogsindustrin rf.

rr 5 197071 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 B2 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92

Skogsägarna lyckades pressa igenom en 15 procents höjning i virkespriserna, och ytterligare förhöjningar torde kunna emotses de närmaste åren; kanske 10 procent per är.

högre skatter, med konjunkturargument som en förevändning, Ifall statsmakten vill öka skatteuttaget från företagssektorn, gör den dock minst skada strukturellt genom att helt enkelt öka kapitalvinstskatteprocenten. Det finns ingen orsak att särbehandla någon särskild industrigren, t.ex. skogsindustrin.

Ägandet i fokus

Också ägarbilden inom = skogsindustrin är öppen för förändringar under de närmaste åren. Det finns ingen orsak till att statsmakten skall vara storägare i denna industrisektor som är helt exponerad för internationell konkurrens, och som enbart kan överleva på marknadens villkor.

Också det utländska ägandet i vår skogsindustri kommer sannolikt att öka. Det är inte omöjligt att någon stor utländsk skogskoncern blir huvudägare i någon av våra egna stora skogskoncerner (vilka dock ej ärsärskilt stora i internationelljämförelse; de ledande svenska koncernerna Stora och SCA är i stort sett dubbelt större än våra).

En delorsak till denna utveckling kan vara den splittring som fortfarande härskar i vår egen skogsindustri. Här kan det stora statsägandet i själva verket utgöra en blockerande faktor för att Finland — där skogsindustrin har en större betydelse än i något annat land i världen — inte är hemvist för skogskoncerner i världsklass (av typ Stora eller SCA, eller någon av de amerikanska skogsjättarna). 9