Bättre resultat med rätt färg?

av Claus Laurén Forum 1993-08, sida 22-23, 27.05.1993

Taggar: Teman: arbetsmiljö

I vilken färgmiljö arbetar man effektivast? Hur påverkar olika kulörer och valörer en människas psyke och vilka är konsekvenserna för t.ex. noggrannhet och produktivitet?

Vi har väl alla vissa idéer om hur vi påverkas av färger i vår omgivning, men hur pass sanna är dessa töreställningar et arbete som Nancy Kwallek, forskare vid University of Tex as, Åustin, utfört har givit resul tat som på många sätt slår hå på vedertagna uppfattningar om färg och färgpåverkan. Mycket som har taits för helt givet, måste utifrån hennes orskning förpassas till myternas värld. Hennes forskningsresultat stöds av bl.a. Rikard Köller vid Lunds Tekniska Hög betsvecka, i arbetsrum färgsatta i olika kulörer. I sitt arbete med att undersöka färgers påverkan på mänskligt beteende har dr Kwallek kunnat konstatera att företagen lägger ner alldeles för lite omsorg på att välja färger till kontor och industrilokaler. Ett dyrbart misstag, tycker hon. Hennes preliminära slutsats är nämligen att människor utför sina ar betsuppgifter sämre i kontor färgsatta skola.

Nancy Kwallek är filosofie doktor och arbetar på institutionen för design och inredning. Sedan fem år har hon bedrivit forskning kring olika kulörers inverkan på människors humör och produktivitet i kontorsmiljö. Hon har skrivit åtskilliga rapporter och artiklar om hur färg påverkar arbetsmiljön.

Det vita kontoret

Nyligen avslutade Kwallek en två års studie av hur 90 kontorsarbetare klarade av att utföra olika tester under en ar 2 vita eller neutrala kulörer än i kontor med starkare färger.

När hon började forska inom det hör området konstaterade hon att det rådde stor brist på tidigare forskningsresultat. Vissa av de undersökningar som trots allt gjorts, var dessutom vetenskapligt sett mycket diskutabla.

Dr Kwallek funderade över hur människor skulle reagera psykiskt på vissa färgstimulantia och hur dessa kulörer skulle påverka förmågan att lösa normala kontorsarbetsuppgifter. För att ta reda på detta har hon genomfört två

Claus Laurén

Nancy Kwallek, forskare vid University of Texas, har anlagt vetenskapligt perspektiv på hur färger påverkar pöyke och prestationer. Det helvit ontoret är inte så lyckat man hittills trott.

undersökningar. Den första avslutade 1990.

Kulör, ljushet och färgmättnad

Tre identiska kontorsrum målades i olika kulörer. Försökspersonerna utförde vissa uppgifter I vart och ett av rummen. Uppgifterna bestod av siffer- och namnjämförelser. De kulörer som användes var klarrött, blått, gult, orange, lila, grönt, vitt, beige och grått. I detta experiment konstaterades att folk gjorde fler misstag när de arbetade i ett vitt eller neutralt målat rum. Personerna kände sig också mer stärkta och energiska i kontor målade i starka, mättade kulörer som rött, orange och gult.

För närvarande slutför Dr Kwallek sin senaste forskningsrapport. Denna studie sker | samarbete med NASA, USA:s rymdstyrelse. NASA intresserar sig för hennes forskning för att utifrån den kunna optimera utformningen av en planerad rymdstation på ett sådant sätt att de som skall vistas där mår bra och utför sina uppgifter utan att göra misstag.

Med denna nya undersökning so rund skall hon också skapa en databas ör inredningsarkitekter m.fl, som hjälp för val av rätt inredning i olika typer av lokaler.

Humör och stämning

Kwalleks undersökning är den första långsiktigt kontrollerade studien i sitt slag. En ov Kwalleks utgångspunkter är att färgernas ljushet och f ärgmättnad påverkar hur människor reagerar. Förutom frågan om fel och misstag undersöktes hur förgsättningen påverkar hu mör och energi. Det visade sig bl.a. att de testade var mer nedstämda i vita miliöer än I blå! I den röda färgmiljön, där man gjorde minst fel, upplevde deltagarna att man efter en tid hade mindr kas av dem? frågar sig Rikard Köller. Han relaterar några tvekande försök i det förflutna att utröna detta — Läkare har försökt lugna ner oagagressiva och ängsliga patienter deno energi än i den vita. Man jobbade inten att använda blå och gröna färgtoner.

sivare och blev tröttare.

Samarbetet med NASA är naturligtvis en fjäder i hatten för en forskare inom området design och inredning. Ändå är det i betydligt mer jordnära sammanhang som professor Kwalleks forskning kommer att få den bredaste tillämpningen.

— Ute på företagen har man inte tänkt särskilt mycket på färgmiljöns inverkan på produktivitet och välbefinnande. Men jag tror att företagsledare håller på att bli mer och mer intresserade av den här typen av arbetsmiljöfrågor, säger hon själv.

Miljöpsykologe ser på färger

Rikard Köller är både fil.lic. och tekn.dr. och verksam som docent i miljöpsykologi vid Lunds Tekniska Högskola, sektionen för arkitektur. Miljöpsykologin är en ny disciplin, både internationellt och i nordiskt perspektiv. Ämnet utvecklades i mitten av 60-talet som ett tvärvetenskapligt program genom samarbete mellan arkitekter och psykologer. Numera engagerar ämnet forskare från många olika grundvetenskaper. Köller var från början en förgrundsgestalt inom ämnet och en av grundarna till The Internatio Man har försökt stimulera deprimerade patienter m.h.a, röda och orcnge nyanser. Det finns de som hävdar att rosa minskar aggressiviteten hos fångar, och i det tidigare Sovjet försökte forskarna under många år öka industriproduktionen genom olika färgval. Inget av allt detta har emellertid dokumenterats på ett vetenskapligt sätt, noterar Köller. Hjärnan stimuleras Den fysiologiska påverkan från färgmilI5er har studerats av Köller (1976, 1986) och Mikellides (1989). Resultaten visar att färger och mönster stimulerar hjärnans elektriska aktivitet. Alfa-komponenten i EEG var betydligt lägre i ett färgstarkt rum än i ett grått, vilket pekar på en högre grad av ”upphetsning” som svar på en visuell komplexitet. Deltavågor med stor amplitud och låg frekvens, som karakteriserar ett sömnigt och avslappnat tillstånd, var mer vanliga i ett blått rum än i ett rött. Hjärlverksamheten visade sig vidare vara lägre i det färgstarka rummet, vilket kan tolkas som en kompensatorisk, autonom reaktion på visuell överstimulans. Hjärtverksamheten var också lägre i det röda rummet än i det blå. Dessa studier ger stöd åt antagandet att färger påverkar individens grad av vakenhe nal Association for People-Environmen eller upphetsning.

Studies.

— Kan färgernas effekter på den mänskliga organismen vara så starka att vår fysiska och mentala hälsa påver Metra.

fortsättning från sid produkter. Allt som har med byggande att göra är nu i stora svårigheter: det här året blir väl ännu sämre än fjolåret. Från toppårets 62 miljoner m? är vi nere i 20 miljoner m? på årsnivå: en normal nivå blir kanske 30—35 miljoner m?.

— Det är ytterst negativt att saneringen av marknaden sker långsamt: många av de företag som går omkull fortsätter sin verksamhet utan kapitalkostnader. Detta snedvrider hela marknaden.

Badrumsbusiness

Om Sanitec konstaterar Ehrnrooth — Sanitec är huvudsakligen badrumsinredning, framförallt sanitetsporslin men även badkar, bubbelbadkar och duschskåp. I Europa står renoveringar för 70 20 av marknaden jämfört med 30 26 hos oss i Finland. I Mellaneuropa och särskilt i Tyskland finns det ett kolossalt behov av nya bostäder och av renovering av gamla, och vi ser en betydande potential trots recessionen. Marknaden på kontinenten är rätt differentierad: det finns lågprissegment och lyxsegment medan vi i Finland närmast har en enhetlig hög standard. Vi har ett nätverk med fabriker som svarar mot segmenteringen: de billigaste produkterna görs i Polen och Portugal, i Tysklan — Det verkar sannolikt at medveten användning av färgsättning i den vardagliga verkligheten skulle påverka människans fysiologiska tillstånd, anse och Italien tillverkas lyxprodukter med hög designandel, och medelsegmentet tillverkas i stora moderna fabriker i Norden, också i Finland, samt i Frankrike och Tyskland. Hittills har vi inte sett att den djupnande recessionen på kontinenten har drabbat bostadsbyggandet och -renoverandet som är vår viktigaste marknad. I Tyskland räknar man t.ex. med en brist på 2 miljoner bostäder för tillfället.

— EVAC, vakuumsystemet för toaletter är en global business, till åtskillnad från övriga Sanitec. Vi har fyra områden vi arbetar på: den traditionella marknaden är toalettsystern för fartyg, dessutom har vi en kraftig tillväxt på flygsidan. Nytt och växande är tågmarknaden, och en annan ny marknad är vad vi kallar Indoor, normala stora byggnader, vanligen anstalter som t.ex. sjukhus och fängelser: inom sådana kan man med våra system spara dels färskvatten och dels avloppskostnader, och reningen blir enklare, Dessutom behöver våra system inte byggas i en fallande linje, vilket gör utrymmesplaneringen flexiblare.

J.S: — Beträffande Security-divisionen kan man väl säga att behovet av säkerhet ökar i hela världen?

Ehrarooth: — Det kan man säga, och t.o.m. i Finland, där vi på beslagssidan drabbats av recessionen, har nedgången varit mycket mindre beträftande cylinder Köller. — Ett praktiskt användningsområde vore då att utnyttja färgsättning för att uppnå mindre förändringar i individens allmänna upplevelse av stimulans.

Färg enligt användnin — Varma färger skulle alltså kunna användas för att ge en liten stimulanskick åt en i övrigt monoton situation, exemplifierar Köller. — Blå färgtoner, som verkar lugnande, borde kunna användas för att öka den mentala kreativiteten.

— Detta måste dock ske med yttersta försiktighet, manar han. Färgsättningen får aldrig användas i extrema syften. Det är t.ex. inte alls lämpligt att försöka kompensera ett trist och monotont arbete med skrikig färgsättning.

Så långt Kwallek och Köller. Deras forskning är fascinerande och ger upphov till en massa obesvarade frågor. Hur fungerar en naturmänniska från regnskogen, som under hela sitt liv levt i en huvudsakligast grön miljö? Eller en beduin, som under hela sitt liv exponerats för gula färgtoner? För att inte tala om eskimåer och andra polarfolk, som aldrig sett någon annan miljö än den vita? Gör de fler misstag än andra människor?

Den logiska kontentan av färgforskningen blir i alla fall att färgerna i miljön borde växla mellan de aktiviteter, som förväntas utföras i det aktuella rummet: varma färger för motorisk aktivitet, kalla för meditativ, mental verksamhet… Och vitt — tja, det borde väl i konsekvensens namn förbjudas i lag, p.g.a. risken för misstag! (Jag skall inte göra några lustiga reflexioner om brudklänningar och deras färg…) lås o.s.v. Precis som för Sanitec, där en allt större del av efterfrågan kommer från renoveringsmarknaden, blir marknaden för Security allt mindre konjunkturbetonad. Trots nedgången i byggverksamheten ser vi ganska optimistiskt både på Sanitec och Security.

— Våra core businesses hade år 1992 en ROI på i genomsnitt 15 26, vilket är tillfredsställande, medan problemen finns i resterna av affärsområdena: Lohja Caravans (husvagnar) är mycket förlustbringande, andra enheter som drar neråt är Imatra Steel och aktieinnehav i byggmaterialindustrin. Allt detta belastar oss. Beträffande byggkoncernen Polar, där vi har en del, anser jag att det skall finnas stora möjligheter att föra skuldsaneringen till ett framgångsrikt slut.

— Våra finanser har stärkts: de finansiella nettokostnaderna sjönk från 5 74 till 4 0 av koncernomsättningen, en siffra som ännu sannolikt går neråt. Problemet är att de stora nedskrivningsbehovet i samband med Ovako, Polar och byggmaterialomstruktureringen har urholkat vår soliditet. Vår räntebärande nettoskuldbörda är 3,8 miljarder, vilket kanske ändå inte är särskilt mycket i relation till en budgeterad omsättning på 12 miljarder för i år. I fjol hade vi en operativ resultatförbättring på 250 miljoner och förutspår en fortsatt förbättring. L 23