”Bättre teknik ger sämre moral”

av Ragnhild Artimo Forum 1991-03, sida 06-08, 21.02.1991

Taggar: Personer: Gunnar Adler-Karlsson Teman: moral

Gunnar Adler-Karlsso på Ingenjörsforum 91: “BÄTTRE TEKNIK GER SAMRE MORAL”

Referat: Ragnhild Artimo

Skall tekniker och ingenjörer syssla med teknik eller moral? Båda, menar Gunnar Adler-Karlsson, som ser en obrytbar koppling mellan tekniska framsteg och försämrad moral. Adler-Karlsson framlade sina teser p årets Ingen rsforum. Vi rapporterar vad vi hörde.

Challenger-olyckan 1986 — människooffer på teknikens altare nar Adler-Karlsson kallar sig själv.

Efter många år som professor i samhällsvetenskap i Roskilde har han sedan 1979 varit den ledande gestalten för Capri-institutet för Internationell Samhällsfilosofi. Han har också ett femtontal böcker på sitt sensitiva samvete — den färskaste, Lärobok för 90-talet, har nyligen utkommit på finska.

Professor Adler-Karlsson öppnade årets Ingenjörsforum på Lilla Teatern med en väckelsepredikants hela obarmhärtighet. Ingen pardon för seminariesovare! Här är vad profeten hade att anföra.

[an vagabond är vad Gun “Fader, förlåt dem…”

I en sekulariserad tid drog AdlerKarlsson strax till med ett bibelcitat. lätt modifierat “Dagens text, mina tekniska vänner, har jag tagit fram Lukas evangeliet. Där står: Fader förlåt teknikerna. ty de veta icke vad de göra!”

Föredraget var rubricerat ”Varför blir moralen sämre när tekniken blir bättre?”; häri låg, menade föredragshållaren. två antaganden.

”Det första är att moralen har blivit sämre under en viss tidsrymd: det utgår jag ifrån som ett givet faktum. Det andra är att det finns en koppling mellan teknikernas aktivitet och denna moralförsämring. Det vill jag försöka visa idag. Vad jag med bestämdhet vill påstå är, att ni tekniker så sällan ger er tid att alls tänka på de moraliska följderna av era yrkesmässiga handlingar, att det är fullt korrekt att inleda med påståendet, att ni vet icke vad ni gör!”

Adler-Karlsson refererade till Joseph A Schumpeter, som för nittio år sedan framlade sin teori om innovationer — alla innovationer. alla nya förbättringar. innebar förstöring av något gammalt. Adler-Karlsson illustrerade med ett aktuellt exempel: traktorn, och det moderna jordbruket. slog ut hästar och också människor från jordbruket, Det är vad GATT-förhandlingarna idag handlar om, I USA är det bara en procent av befolkningen som med sin teknik sliter på åkrarna och ändå producerar hälften av världens spannmål! Schumpeters teori går under namn av ”skapande förstörelse” eler “förstörande skapande”. Grundfrågan är. menade Adler-Karlsson, hur snabba förändringar vi människor tål.

Offersamhället

Han hänvisade också till Roberto Calasso, som i sin bok La Rovina de Kash hävdar att vår civilisation bygger på offer på teknikens altare. Exem 3/1991 FSRU pel: Stråldöden, bildöden — 90 000 döda per år i Europa, 2 miljoner skadade — Challenger-olyckan o s v.

“Detta tema dyker upp gång efter gång. Jag tror det är centralt i vår nuvarande kulturutveckling. Tekniken går nämligen nu så snabbt framåt att allt fler människor känner sig hotade. Skall vi likt Abraham, som var villig att offra sin son Isak för att Gud krävde det. t ex gå så långt att vi är villiga att offra stora delar av vår ungdomsgeneration på den meningslösa arbetslöshetens altare bara för att vår tekniske Gud kräver det? — — — Vad jag nu vill hävda är att de tekniska innovationerna också förstör moralen i våra samhällen, att också moralen är en sorts hästar, som slås ut av moraliska traktorer, och att detta är ett av de minst observerade men mest väsentliga problem våra moderna samhällen har att brottas med.”

Vems fel ”Det är inte vårt fel! Det är inte vi som styr samhället! Så hör jag en och annan av er invända. Och det är förvisso inte ni som driver utvecklingen, utan det är de maktsträvare i form av politiker och storkapitalister som redan kyrkofader Augustinus tillvitade libido dominandi, lusten att dominera. Jag har i en tidigare bok döpt dem till adrenalinstinna hannar; mycket talar för att de drivs mera av sina safter. adrenalin och testosteron, än av sitt förnuft. Libido dominandi kan likaväl som sexuellt libido vara en fråga om körtlar! ”Förvisso finns det säkert också bland er tekniker en massa adrenalinstinna hannar. Men har ni riktigt mycket safter förblir ni inte tekniker. Då förvandlas ni till direktörer, riksdagsmän eller möjligen professorer. Som tekniker är ni bara instrument, för att finna på instrument åt de verkliga makthavarna. Ni är s a s levande instrument vars huvuduppgift är att utveckla döda instrument åt makten.”

Många och små = få och stora

Gunnar Adler-Karlsson anknöt till sin färska Lärobok för 90-talet: ”Historiens viktigaste element är den långsiktiga integration. som av många små sociala enheter skapar få och stora. För tiotusen år sedan, då vi började med jordbruket. fanns det ungefär hundratusen suveräna ”familjekungadömen”. Idag har vi 1260 medlemmar i FN-systemet och mindre än en handfull reellt självständiga supermakter, kanske bara en enda. Motsvarande utveckling har vi inom ekonomin. med de multinationella företagens globala koncentration.”

F RUN 3/190 ”Jag har utvecklat en generell historieteori som säger, att evigt lika adrenalinstinna hannar, drivna av samma genetiskt betinghade libido dominandi. alltid söker vinna över varandra, besegra varandra och eliminera varandra. För att lyckas i denna strävan, måste de i varje generation utveckla ständigt bättre och mer potenta instrument, inte minst tekniska instrument. Dessa tekniska instrument leder å ena sidan till allt större och större stater: en stats storlek hänger samman med hur långt dess kanoner kan skjuta från huvudstaden. Å andra sidan leder de också till en förbättrad civil produktionsapparat, vilket är orsaken till att vi kunnat tusenfaldig jordens befolkning. ”Det är ni tekniker som förser maktsträvarna med deras instrument. Utan er tekniker skulle dessa fortfarande inte vara annat än primitiva stamhövdingar som sprang omkring i samma skog och slaktade varandra.”

Moralen bryter samman

Adler-Karlsson menar att samhällen hänger samman med hjälp av moral, om de skall kunna hålla ihop utan våld och utan alltför mycket undertryckelse.

“Om det nu är så att makthavarna skapar nya samhällen med hjälp av sin maktsträvan och era lekniska instrument, då förstör vi i denna process den gamla moralen. Då växer behovet av en ny moral fram. ”Politiker och andra makthavare har så mycket att göra att de aldrig får tid att tänka över dessa frågor, och därför försämras moralen när tekniken förbättras. — — — Vi hamnar I ett moraliskt vacuum där begrepp som gott och ont, rätt. plikt och ansvar tenderar att tunnas ut och delvis försvinna i debatten.”

Moralens evolutio ”Kanske är det rättare att tala om att också moralen undergått en evolutionsprocess. en kulturell moralisk evolution som tekniken pressat fram. Låt mig skilja ut åtminstone sex steg i denna moraliska utvecklingsprocess. ”Momentums moral. Den starkaste av alla samhällsvetenskapliga lagar jag känner är den sk ”lagen om momentum”. Momentum är den kraft som finns i en flat sten som kastas på isen en vacker vinterdag — den kan glida hur långt som helst. I samhället betyder denna lag att vi gör samma sak idag som vi gjorde igår. och samma i morgon som vi gör idag. I samhällen som styrs av momentum blir teknikerna, som alla andra, moraliskt tanklösa instrument för sina herrar. De följer sina föregångare. lyder sina chefer läser sina standardtidskrifter. De mest aktiva kommer till konferenser om ingenjörens etik, moral och ansvar — men de flesta också av dessa återvänder hem och fortsätter som vanligt. >”Kristen moral. Den kristna moralen kan ses som en protest mot momentums likgiltighet. — — — Den växte fram i det romerska riket där beslut i det avlägsna Rom kunde leda till ökad fattigdom för de svagaste i Palestina, — — — Den kristna moralen är en opersonlig och allmän etik, väl anpassad till det välintegrerade romerska samhället. Den som är rik bör dela med sig till den som är fattig: den som har två livsklädnader, give den ena till den som ingen har. ”Kapitalistisk och socialistisk moral eller omoral. Ur den kristna moralen föddes den kapitalistiska: med hårt arbete och bön, ora et labora, Benediet av Nursias valspråk för 1 500 år sedan, kan vi ge alla våra medmänniskor både bröd och husrum. — — — Kapitalisternas teoretiker har dock en modifikation av den kristna moralen. De säger att människan är besatt av arvssynden från Paradiset. dvs lättjan: man får inte hjälpa de fattiga alltför mycket, inte så mycket att de inte pressas att arbeta. ”I 90-talets värld går denna moraliska modifikation under namnet NAIRU, Non Accelerating Inflationary Rater of Unemployment, eller den grad av arbetslöshet som hindrar inflationen att öka. För att vårt kapitalistiska samhälle skall fungera, och speciellt för att folk skall vara villiga att ställa om sig till den föränderliga teknikens skapande destruktionskrav, måste 6—8 procent av befolkningen lida arbetslöshetens materiella eller psykologiska nöd. Detta är dock en moralförändring som ingen kristen vågar tala högt om, och som därför få icke-fackekonomer alls har förstått. Vilket i sig är högst omoraliskt!”

Teknik och central mak “Socialisterna förkastar kapitalismen. Denna kommer aldrig att hjälpa de verkligt fattiga, säger dess talesmän, om inte samhället får äganderätten till produktionsmedlen. Denna = återvändsgränd har vi nu besökt och vet att den inte hjälper. Den leder till än värre omoral! ”Vad som emellertid är av största intresse i detta sammanhang är att såväl kapitalister som socialister har ställt sig utomordentligt positiva till den tekniska utvecklingen. Därigenom har de skapat de instrument som gjort att stora stater kunnat växa sig större och att den centrala makten kunnat få allt mer och mer inflytand vänd

MORA över alla medborgarna i ett givet samhälle. Tekniken har fött integrationen, integrationen har förbättrat tekniken. och dessa cirkulära orsaksamband med kumulativa effekter har nu fungerat i cirka åttio generationer och fört oss mycket nära den globalt integrerade världen. ”Det är moralproblemen i denna som är det som verkligen intresserar oss idag, och speciellt teknikernas etik innanför det mer generella moralkomplexet. ”Integrationens moralproblem. I min Lärobok har jag visat hur man kan se på samhället som på en pyramid. eller som på en kon. Den integration som ständigt sker innebär att många små koner förenas till färre men större. Lager efter lager läggs s a s till den sociala konen: dess form är förändrad men dess storlek växer. Avståndet mellan topp och botten i såväl makt som rikedom — och. vilket är mest intressant i detta sammanhang, i förståelse — växer således också.”

Professor Adler-Karlsson illustrerade teorin med ett exempel, Tjernobyl “Effekterna av (Tjernobyl-)olyckan är dels omedelbara; ett antal människor har redan dött i leukemi. Men effekterna är också avlägsna i både tid och rum. Det är inte bara tänkbart utan också sannolikt att vi om 20—30 år kommer att få fall av lungkancer i Brasilien. USA och Indien som har Tjernobyl som grundorsak. Vi vet däremot med säkerhet att mycket bär och många älgar och renar kommer att ha oätligt mycket cesium i sig i en generation framåt. “Tjernobyl är ett tacksamt exempel. inte minst bland tekniker. Men även det som där framstår med nästan pedagogisk övertydlighet är det som är en överallt förekommande standard

Gunnar Adler-Karlsso inom de stora, högintegrerade sociala konerna. De relationer som finns med hjälp av pengar. eller med hjälp av lagar. ger på samma sätt upphov till osynliga, i tid och rum avlägsna, stokastiska och ostraffbara följer. ”Grön moral. Den osäkerhet. de många konkreta olyckor och de potentiella risker som det moderna högintegrerade samhället har skapat. har lett till vad man skulle kunna kalla en ”grön moral”. Denna är i grunden negativ till tekniska framsteg. Den vill att mänskligheten snarast möjligt skall återgå till någon form av homeostasis, någon form av balans mellan människa och natur. Den gröna moralen är spekulativ. ofta är dess talesmän ytliga, man bortser från befolkningsproblem. fattigdom i u-länder. ojämlikhet. — — — Utan tvivel har den dock en kärna av allvarlig sanning i sig. ”Ur moralisk synpunkt kan enskilda tekniker reagera på två sätt. De kan negativt protestera mot det som de tror vara farligt. Och de kan positivt söka skapa lösningar på de problem som tekniken skapar. ”I USA har man myntat begreppet whistle blower, vad jag vill kalla riskvisslare. I princip är man i litteraturen positiv till sådana — men när de utmanar sina arbetsgivare och företag med att offentligt ge luft åt sina riskfunderingar, drabbas de vanligen av sanktioner. både av sparken, åtal. och stundom fängelse. ”Här har ni i Tekniska Föreningen i Finland en högst konkret moralfråga: hur stimulera era medlemmar att bli riskvisslare — i strid med sina arbetsgivares kortsiktiga profitintressen?”

Tystnad är farligt

Adler-Karlsson menade att den gröna moralen kan urarta till en fanatisk fundamentalistisk väckelserörelse för teknikfientliga ludditer och sabotörer — en i sig livsfarlig moral. Han övergick till den sjätte moralkategorin: ”Global moral. Jag är övertygad om att vi nu, när vi i praktiken skapat en enda sammanhängande värld — och kriget mellan FN och Irak visar hur allt nu faktiskt hänger samman — också måste arbeta fram en enda global moral. Det är sökandet efter en sådan som varit en viktig drivkraft bakom min Lärobok för 90-talet.” “Jag utgår från att om vi inte har lyckats ändra inkomstfördelningen mellan rika och fattiga de senaste 2000 åren, kommer vi inte att göra det de nästa femtio heller. Då får jag fram att om vi skall klara livhanken för de sämst ställda i en värld med tio miljarder människor. måste vi troligtvis sexfaldiga den årliga bruttonationalprodukten. I en värld där naturen reda är hotad. kan detta enbart ske om den ekniska utvecklingen går oerhört snabbt framåt. ”Teknikerna står alltså inför en formidabel utmaning. För att de skall kunna klara den, måste människornas breda massa kunna ha förtroende för teknikerna — för att de bara släpper ram den teknik som hjälper oss, och bromsar sådan som mest ger profiter åt somliga. på bekostnad av lidande ör andra. Det är därför teknikernas moraliska likgiltighet, enligt momenums moral, eller er moraliskt fega ystnad. enligt kapitalistisk omoral. är så farlig. Den är farlig inte bara för de nya massornas hälsa, utan också för teknikernas egna framtidsutsikter.”

Brain trust inom TFiF ”Teknikernas moral, som tekniker, innebär konstruktivt att få fram den teknik som kommer att behövas för att vi alls skall klara av den befolkningsökning som vi redan nu kan betrakta som säker. Teknikernas huvuduppgift kommer att bli att skapa möjligheter att äta för de fattigaste. och sådana möjligheter att leka med nya tekniska leksaker, för de rika, som gör att dessa alls bryr sig om att arbeta och leda de storskaliga organisationer som tycks vara de enda som kan försörja den växande befolkningen på vårt klot. ”Det finns inga andra än ni tekniker själva, som besitter den konkreta sakkunskap som gör att de värsta riskerna kan undvikas, och de mest omänskliga resultaten av er verksamhet åtminstone kan minimeras. Vare sig jag eller någon annan vet hur de kommande problemen skall lösas: knappt ens vilka de kommer att bli. Det enda jag vet. och det jag verkligen vill plädera för, är att ni tekniker själva bör sätta igång att på allvar diskutera de negativa, om ni vill, omoraliska följderna av er konstrutiva verksamhet. Vi har alla en tendens att bara se på det goda i det vi gör. och sluta ögonen inför det onda. Men det håller inte på sikt. ”Helt konkret skulle jag önska, att denna konferens resulterade i att ni inom TFiF satte till en permanent kommitté på hög nivå, med ytterligt både duktiga och okorrumperade medlemmar, vars uppgift skulle vara att studera den snabbt framväxande nya teknikens indirekta, osynliga, avlägsna och stokastiska negativa effekter — och. när de finner dessa farliga för sina medmänniskor, klart och tydligt, utan att snegla på arbetsgivare och profiter, uttala de varningar som då kan behövas. Mycket mer än så tror jag inte ni kan göra i dagens läge” .

31991 F RUN