Behöver man plast?

Taggar: Teman: plast

Behöver man plast?

Det är populärt att vara motståndare till plast. Materialet är giftigt, det förorsakar cancer, det är miljöförstörande, det bildar giftiga och frätande gaser vid förbränning os v.

I tidningspressen uttalar sig ”experter” i mer eller mindre sensationella ordalag, ofta utan täckning, och skapar härmed stor förvirring och misstänksamhet mot materialet. Behöver man plast? Det är väl bara logiskt att lekmanne frågar sig detta.

WWF” Den elektriska och speciellt den elektroniska industrin har under vår generation gått starkt framåt. Behovet av isolationsmaterial för bla elektriska ledare är enormt, från stora jordförlagda kablar till ledare i mikroformat inom elektronik och teleteknik. I de flesta fall spelar plasterna här en stor roll, och en hel del av den moderna elektronikens komponenter kunde överhuvudtaget inte tillverkas utan dessa material. Man bör komma ihåg att bla radarn kunde utvecklas, därför att man hade tillgång till plasten polyeten. Denna hade tillräckligt goda dielektriska egenskaper för detta ändamål. Om man bortser från de syntetiska gummimaterialen, som också tillhör samma typ av polymerer som plasterna, finns det egentligen mycket få alternativ till dessa material.

Tidigare användes naturgummi som isolering. Latex från det tropiska gummiträdet Ilevea Brasilianis var den huvudsakliga råvaran. Men det är endast inom en begränsad sektor denna råvara kommer ifråga inom dagens teknik. För att ersätta plasterna skulle det krävas enorma arealer odlingsmark för de nödvändiga gummiplantagerna. Dessa skulle till stor del ligga i den del av världen där svälten redan nu är ett faktum, och bristen på odlingsmark är stor. En mycket betydande del av de moderna golvbeläggningarna baserar sig på plastmaterial. Plattor eller mattor av vinylplaster, men även de heltäckande mattorna är ofta tillverkade i plast. Andra golvbeläggningar är trägolv i form av parkett. Trägolv är nästan alltid ytbehandlade med plastlacker. Tex parkettgolvet på Helsingfors—Vanda flygstation består av trästavar, som mättats med polymeriserad acryl.

20

Alternativ till plastgolv är: keramiska golv, betong, sten och sist men icke minst de gamla hederliga linoleumgolven och korkmattorna. Men linolja får man av lin, och kork från korkeken — åter någonting som växer och kräver mark. Plastgolven är slitstarka, lätta att underhålla, och kan framställas billigt i ett stort antal utföranden och variationer.

Inom textilindustrin är sådana material som nylon, perlon, terylen, acrylfiber och polypropylenfiber redan vedertagna begrepp. Faktum är att ungefär hälften av alla fibrer är syntetfibrer och hör till plastmaterialens stora grupp. Förutom konfektionsartiklar framställer man möbeltextiler, presenningar, segel, gardiner och sådana specialprodukter som bindgarn, fisknät, och fiskegarn samt rep och snören av plastfibrer och motsvarande monofilaments.

Naturmaterial, som kunde tänkas ersätta plasterna som råvaror inom textilindustrin är bla bomull, lin, silke, jute, sisal, hampa, kokos och ull. Men också här är den goda jorden den primära råvarukällan. De syntetiska fibrernas styrka, okänslighet för röta, stora variationsmöjligheter och prisbillighet gör dem i många fall oersättliga. Men visst är det skönt med en sval bomullsskjorta eller en varm sweater i ren ull, här är igen produkter där plasten knappast kan ersätta naturen.

Färgindustrins årsvolym är i vårt land 70 000 ton, av vilka 14000 ton är bindmedel av syntetiska material, ofta plaster. Härtill kommer hela den grafiska industrins behov av bindmedel. Det skulle vara en mycket svår uppgift att ersätta dessa syntetiska bindmedel med torkande oljor eller lösliga hartser. Alterna tiven skulle väl närmast vara linolja och naturhartser av olika slag.

Man har försökt ersätta lädret i skodon med plastbaserade material. Detta har inte lyckats utom beträffande skosulan, som ofta är av syntetiskt material. Däremot har väskindustrin i hög grad accepterat plasterna. Möbelbeklädnad, restaurangmöbler, maskinremmar och packningar är tillämpningar där läder tidigare var dominerande. Läder är i dag ett exklusivt material, och har på grund av sitt höga pris en begränsad användning. Plasterna står för massproduktionen.

De moderna limmen är fantastiska. Limning av metall mot metall, glas mot metall, plast mot stål, läder och textilier är goda exempel. Förbrukningen av plastlimmer inom trävaruindustrin är betydande. Kokfast faner och spånplattor kan överhuvudtaget inte framställas utan plastlimmer. Limindustrin domineras idag helt av plast och syntetiska gummilimmer. Behovet är så stort, att det knappast finns någon chans att ersätta de syntetiska limmen med benlim, fisklim, blodalbuminer, kasein och liknande. Också här skulle i så fall odlingsresurserna på ett eller annat sätt bli aktuella. Förpackningarna är de plastprodukter som kanske mest påverkat utvecklingen av våra matvaror. Distributionen har helt förändrats, matvarorna har i hög grad vidareförädlats, och marknadsförs ofta i förpackningar där plast ingår som en väsentlig del. Men det är också här som kritiken är hårdast, hänvisande till miljöförstörande nedsmutsning, i vissa fall giftighet mm. Det är omöjligt att inom ramen för en kort tidningsartikel analysera hela denna konstellation, men några exempel får tala för sig.

Bröd förpackas ofta i plast eller viskosfilm. På detta sätt hålls brödet färskt och hygieniskt skyddat, samtidigt som avfallet i form av torrt bröd blivit mindre, En vanlig mjölkförpackning kunde inte gärna göras ekonomiskt utan plast. Insidan i ”burken” är polyeten, vilket gör produkten tät och hygienisk samt lätt

FORUM 1/7 att tillverka och försegla. Alternativet är antingen en engångsflaska i as (inget trevligt avfall) eller en årt paraffinerad kartong. Paraffinvax eller polyeten kan gå på ett ut ur miljövårdssynpunkt, men paraffinprodukten skulle bli både dyrare och sämre än plastprodukten. I vartdera fallet är basmaterialet papper. Som ett annat exempel kan nämnas de köttförpackningar, som består av en liten skiva expanderad polystyren med en krympfilm över, Detta sätt att saluföra kött i småförpackningar skulle vara svårt att genomföra på något annat sätt. Vakuumförpackningar av plastfolier eller aluminium med plastbelägg är också mycket vanliga. Smör och margarin i lösvikt är väl idag sällsynt. Antingen ser man detta förpackat i Al-folie eller i en plastask, det senare torde vara det mest vanliga. Om man jämför plastmaterialen i förpackningarna med aluminium och glas kan man bara konstatera, att det krävs 7,5 gånger så mycket energi för att tillverka samma volym aluminium som plast, och 2,3 gånger mera energi för att tillverka en glasflaska än motsvarande plastprodukt. Varför har man plastkassar när det finns papper? Fuktbeständigheten och styrkan hos motsvarande vikt papper är i allmänhet sämre. Ma 100 liter nafta (70 ka) bensin för 100 mils bilkörning…..

ÖSTERSUND

FORUM 1/7 kan tillverka våtstarkt papper, men då blir det knappast billigare än plast. Plastsäckarna har förändrat förhållandena inom konstgödselindustrin. Tidigare var distributionen av konstgödsel säsongbetonad, emedan lagringen på lantbruken var mycket svår på grund av papperssäckens och konstgödselns fuktkänslighet. I dag kan bonden köpa gödseln på hösten och lagra denna tom utomhus, då plastsäcken skyddar innehållet. Dessutom är plastsäcken betydligt hållbarare. Tunnor och kannor för bla korrosiva material görs idag nästan uteslutande av plast. De gamla dekorativa glasdamejeannernas tid är förbi. Plåtemballage har ofta ersatts av motsvarande plastkannistrar. Ölkorgar, bröd- och livsmedelslådor är andra exempel, Sålunda har plasterna inom flere branscher förändrat såväl förpackningarna som materialhanteringen. Tidigare använda material och förpackningstyper var dyrare och dessutom mera opraktiska.

På marknaden finns ett otal variationer och former av burkar, kärl och liknande produkter, som tillverkas i pressad plast. Exempel härpå är ämbar, uppbevaringslådor, tvättbaljor och avfallskärl av olika slag. Sedan alla detaljer inom hushållet som görs i plast, från detaljer i köks T (Referens: “Information Chimie” aprit 1975)

KEMANORD AH,

BOX 8, UNIFOS KEMI AB, BOX 44, 444 01 STENUNGSUND 1, TELEFON 0303/715 2 maskinerna — diskmaskiner, kylskåp, hushållsassistenter m fl — till vanliga slevar och såsslickare, Leksaker och sportutrustning tillverkas till stor del av plast. T ex skidor tillverkades tidigare enbart av trä, men numera är det svårt att få tag på skidor som inte mer eller mindre är av plast. Leksaksindustrin har också helt förändrats, och plasterna är här det dominerande materialet. Inom den elektriska industrin används plast för tillverkning av kontakter, strömbrytare, stöpslar, lamphållare och dessutom för flera detaljer som inte syns, men som ändå finns. En modern bil innehåller 35-—560 kilogram plast. De flesta småbåtar är gjorda i glasfiberarmerad plast. Byggnadsindustrins alla trimningslister, golvlister, trappnosar, avloppsrör, vattenledningsrör, rör och anläggningar för syrafasta ändamål os v är andra typiska exempel. Vad hade man förr att tillgå, då plasterna inte fanns? Metaller, pressgjute, plåt, valsade produkter, trä i alla former, papp och papper, glas etc. Men ett emaljämbar var och är flere gånger dyrare än ett plastämbar. Ett kylskåp på 30-talet var endast tillgängligt för den välsituerade, plasten har gjort produkten mycket billigare. Relativt sett var en bil mycket dyrare i tillverkning än vad den är Vänd!

SY kan användas til … elle som petrokemisk råvara för vidare förädling till:

T 20 skjorto av polyeste 15 hinkar av polyete 80 meter vattenslang av PV 21 tröjor av akry 13 cykeldäck av SB /—— 17 cykelslangar av butylgumm | 500 strumpbyxor av nylon 444 01 STENUNGSUND 1, TELEFON 0303/715 6 es

Så här mycket olja går det å ..-vid tillverkning av några olika färdigprodukter

Antal ton olja som går åt för att tillverka ..:vid tillverkning av några olika råvaror

Relativt energibehov

Olja som ingår som råvara

Volymjämföreis idag. Ny teknik och nya material, bl a plasterna, har gjort bilen till var mans egendom. På grund härav kan man inte räkna med att vi skulle kunna upprätthålla dagens tekniska standard utan plast. Dessutom skulle knappast jordens råvaruresurser såsom t ex malmer, jord mm i det långa loppet räcka till.

Men plasten behöver också en del råvarukällor. Hur förhåller det sig med tillgången på dem? En viktig råvarubas är olja. Men man räknar med att all olja som idag behövs som råmaterial och bränsle utgör endast 2 procent av världens nuvarande råoljeproduktion,

I Fig. 1 ser man vad man kan få ut av 100 liter råolja.

Antingen kan man köra bil 1000 km eller också kan man tillverka de uppräknade produkterna, som i huvudsak består av plast eller syntetiskt gummi.

När det blir brist på råolja, måste man ju fråga sig vilket alternativ som då är det mest förnuftiga.

Om man beaktar den råvara och energi framställd ur olja som behövs vid plasttillverkningen i förhållande till produktionen av ett antal konventionella material, kommer plasten i ett fördelaktigt läge. Se Fig. 2. För metallerna behöver ma 22

Olja som förbrukats som energi vid framställninge 1 miljon m förpackningsfilm

POLYPROPEN " 110 CELLULOSA 15 1 miljon säcka 10 mil 25 mm vattenledningsrör

POLYETEN ” PAPPER

POLYETEN KOPPAR GALV. STÅ 1 miljon 11 flasko 10 mil 100 mm dräneringsrör

PVC " GLAS

PVC "

ASBEST-CEMENT 400 TEGEL 500 JÄRN 1.97 + | plasterna är även inräknad den mängd olja som använts som råvara.

(Referens: “Polymer News” vol, ar I, 1976)

KEMANORD AB också malmer, och för papper och cellulosa virke.

Men oljan är ingalunda en förutsättning för att man skall kunna producera plast. Den tillämpade kemin är en typisk kolkemi, och fram till 50talet tillverkades plasterna av råmaterial som i huvudsak hade stenkol som bas. Dessutom kan man tillverka en del plaster genom att jäsa socker till alkohol — såsom exempel kan nämnas sulfitsprit.

Men det behövs också andra råvarukällor, emedan plasterna tillverkas av ett antal ganska vanliga kemikalier. Förutom kol behövs klor, kväve, väte, syre m fl, Att få fram dessa är möjligt utgående från flera alternativa råvarubaser. Detta gör att plasterna inte är beroende av råoljan såsom enda råvarubas, Det finns en hel del alternativa möjligheter, vilket också gör att plaster kan tillverkas i de flesta industriländer i världen. Sedan är det ju en annan fråga vilket sätt som är det mest ekonomiska.

Världens plastproduktion var 1975 ca 27 miljoner ton med en genomsnittlig specifik vikt på materialen om 1,2. Detta betyder att plasterna användes i en större volym än bla alla metaller, ferrometallerna undantagna. Och det ser ut som om plasterna beträffande volymen skulle dis BOX B, UNIFOS KEMI AB, BOX 44, 444 01 STENUNGSUND I.

(Källe: ”The ICI View" 1974 The competitiveness of LDPE, PP and PVC after the oil crises. 444 08 STENUNGSUND 1, IN 0303/715 6 (ON 0303/715 2 tansiera ferrometallerna före medlet av nästa decennium.

Behöver man plast? Man kunde heHlre fråga sig vilka alternativ man har idag mot bakgrunden av jordens sinande råvaruresurser.

Om man skall kunna upprätthålla den levnadsstandard vi har nu, och samtidigt tillgodose en växande befolknings behov, måste jordens resurser utnyttjas sparsamt.

Man måste lära sig att ersätta de primära råvarukällorna med sekundära sådana, man måste i allt högre grad få fram ”av människan gjorda material” med skräddarsydda egenskaper för specifika ändamål. Polymerkemin tillhandahåller en hel del lösningar, och plasterna är svaret på många materialproblem.

Teknik under ansvar, en riktig cirkulation av cykeln råvara-avfall-råvara ger alla möjligheter att lösa våra råvaruproblem i framtiden. Plasterna är kanske den viktigaste materialgruppen. Det förefaller ganska entydigt att man verkligen behöve plast. JD

Artikeln har författats av DI Walter Flander, resultatenhetschet vid Wärtsilä Plast.

FORUM 1/78