Behövs de vises råd?

av G. M-z Forum 1974-01, sida 05, 23.01.1974

LEDARE 23.1. 197 ”Alla måste i sitt eget intresse vara beredda att kompromissa för att säkra ekonomisk stabilitet. Det måste skapas ett nytt klimat, där medborgarna visar större samhällssolldaritet. Tits detta Inträffar kommer stagflationen att frodas. (Jean Mouly, International Labour Review, oktober 1973)

Forum 1/74

DEN SAMLING AV PROGNOSER för den ekonomiska utvecklingen som Forum publicerade i sitt sista nummer i fjol blev intressant i flera avseenden. Den var belysande både när de olika organen var ense och när de var oense. Men också när de var oense med sig själva. De har inte alltid kombinerat realekonomi och penningekonomi på ett konsistent sett, och detta tycks ha lett till vissa glipor. Skillnaderna mellan förväntningarna om nationalprodukten, bankinlåningen och prisstegringen är belysande. Trots en endast måttlig ekonomisk tillväxt väntar sig organisationerna en stark ökning av banksparandet utan någon stark inflation. Men under senaste år har ju banksparandets volym tvärtom minskats, och kreditkrisen måste ytterligare tömma checkräkningarna. Skall vi nu få 13—15 procent inlåningsökning. förutsätter det rimligtvis en femton procents inflation som ger nominella värdeökningar, något som spådomarna alltså indirekt antyder trots att det inte klart sägs ut.

HUR ALLVARLIG blir en sådan inflations inverkan på samhällsekonomins stabilitet i övrigt? Prognoserna förutsatte en relativt måttlig produktionsökning. Om denna kombineras med en märkbar inflation så har vi en ”stagflation”, en recession kombinerad med inflation. Minister Niskanens dystrare profetia om konjunkturförsvagning går ännu tydligare på denna linje.

Skall konjunkturförsvagningen dämpa importtrycket så att ETLA-ekonomernas relativt optimistiska prognos för betalningsbalansen går i uppfyllelse? Eller skall i stället inflationen öka importtrycket så” att finansministeriets dystra män får rätt?

En optimistisk tro kan kanske bygga på ett antagande om att man nere på kontinenten får en ännu starkare olje- och råvaruinflation än vi och dessutom kanske sänkt produktionsförmåga så att vi med vår bibehållna leveransförmåga kan fortsätta vår export till bättre priser. Mén blir den engelska idiotkrisen kanske ett streck i räkningen för oss?

Om ETLA:s optimism om betalningsbalansen byggde på recessionsidén så var man i denn näringslivets. »utredningsbyrå förmodligen alltför optimistisk när det gällde sysselsättningen. Man borde i ställat ha lagt sig närmare minister Niskanens pessimistiska föraningar. Däremot skall man knappast tro att detta löser inflationsproblemet. Om fackföreningarna håller fast vid tanken på garantier för reallöneutvecklingen så kommer en konjunkturförsvagning bara att öka inflationstrycket. Man jagar efter vind.

FACKFÖRENINGARNAS PROGNOS att vi skulle kunna uppnå 4 procent realinkomstökning inger farhågor. Deras prognos var överhuvudtaget optimistisk. 4.5 procent ekonomisk tillväxt skulle uppnås trots att industrins investeringar och bostadsbyggandet förutsågs öka bara tämligen måttligt. Man måste då utgå från tron att både export och konsumtion kunde växa i ostörd takt och hålla inkomstökningen uppe. Det är inte sådana tankegångar som inger hopp om måttfullhet vid inkomstförhandlingarna. Risk föreligger att 4 procent ökning av realinkomsten inte är en prognos, utan ett politiskt ”beslut”.

NÄR MAN STÄLLER olika prognoser vid sidan av varandra visar det sig hur svårt det är att göra ekonomiska prognoser. Svårigheterna beror inte enbart på bristerna i statistikcentralens arbete. Och de är inte bara beroende av de olika kalkylmodellerna och metoderna. De beror också på värderingarna av utgångs läget. :

MAN FRÅGAR SIG DÄRFÖR om vi inte i vårt land borde. göra som västtyskarna och låta de olika spåmansgrupperna sammanträda med ett antal fristående akademiska ekonomer till ett ”de vises råd”? När de olika av varandra oberoende prognosmakarna då tvingas att motivera sina antaganden och redovisa sina förutsättningar, får man ett bättre grepp om prognosernas rimlighet. Felmarginalernas storlék och graden av osäkerhet kan ringas in. Däremot bör vi undvika att tro på en enda, riktig och officiell prognos. Mm

G. M-z 5

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."