Belgrad från bilfönstret
av Per Sandström Forum 2013-11, sida 28-29, 28.11.2013
BALKAN KNACKAR PÅ EU:S DÖRR. Serbien är nära EU-medlemskap och även Makedonien samt Montenegro är kandidatländer, samtidigt som Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Kosovo har blivit lovade framtida medlemskap och kallas potentiella kandidatländer.
Belgrad från bilfönstret
Från Helsingfors till Belgrad är det drygt 2300 kilometer bilvägen, ungefär lika långt som till Bryssel. Bered dig på en resa genom huvudstaden i EU:s senaste andidatland: Serbien.
PER SANDSTRÖM TEXT
JOAKIM MATHIASSON BILD
PAFF, Bildörren går igen. Guiden Aleksander Pavkovic sitter framför ratten och trycker ner gaspedalen.
”Ni behöver inte spänna fast er”, säger han. ”Om polisen vill sätta dit oss hittar de alltid ett sätt. Numera går de inte att muta”
På vår väg kommer vi att passera några av Belgrads historiska och viktigaste byggnader. Vi kommer se rikt och fattigt, nytt och gammalt, storskaligt och smått.
Där sitter vi, i slutet av oktober i Aleksan FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NE11201 ders lilla röda bil. Jag skulle gissa att den är från 1996. Vi är långt ifrån ensamma på vägen. Alla kör bil i Belgrad. Bensinen är billig, vägarna är i gott skick, åtminstone i huvudstaden, medan kollektivtrafiken lämnar en del att önska.
Vi åker nedför ambassadtäta Nemanjina ulica, en av de viktigaste gatorna i Belgrad. På höger sida ser vi en av regeringsbyggnaderna och en folksamling utanför.
Folkmassan består av ett hundratal serber som rest in från Kosovo för att protestera mot eventuella planer på att dra tillbaka Nato-trupperna från området, eftersom de menar att ett tillbakadragande skulle hota deras säkerhet.
2008 förklarade den före detta autonoma provinsen Kosovo sin självständighet, vilket Serbien än så länge vägrat erkänna.
Folket viftar med flaggor och det talas i megafon, det är uppenbart att de är missnöj EU:s färskaste kandidatland står inför stora utmaninga da. Men för att Serbien ska bli EU-medlem måste landet erkänna Kosovos suveränitet.
Samtidigt fruktar den utsatta serbiskaminoriteten, som utgör fem procent av befolkningen i Kosovo, att deras situation ska bli värre om Serbien går med på kravet. Enligt den kommersiella TV- och radiokanalen B92 har tusen serber dödats i Kosovo sedan freden slöts 1999.
Menatt erkänna Kosovo är bara ett av EU:s krav. Enligt Köpenhamnskriterierna måste politikerna skapa stabila institutioner som säkerställer situationen för den stora grupp romer som finns i landet, och enligt EU:s regelverk måste landet också göra om sin miljölagstiftning, vilket hotar arbetstillfällen.
”EU? Serbien måste bli medlem. Vi kan inte bli lämnade ensamma ilimbo någonstans mellan öst och väst. Antingen blir vien delav Ryssland eller en del av EU. Då väljer jag det senare”, säger Aleksander.
I år blev grannlandet Kroatien EU:s 28:e medlemsstat. För knappt tio år sedan blev Slovenien medlemsland och för ett och ett halvt år sedan blev Serbien det femte kandidatlandet som förhandlar om medlemskap.
I Serbien har befolkningens stöd för ett framtida EU-medlemskap sjunkit sedan regeringen körde igång reformarbetet.
Tidigare marknadsfördes medlemskapet av politikerna som en lösning på alla landets problem. Den bilden har börjat förändras, men folkstödet är fortfarande starkt. Enligt en undersökning från juli i år är 50 procent av befolkningen positiva till EU, medan 24 procent skulle rösta nej. Samtidigt anser 68 procent att reformer behövs, oavsett medlemskapet.
Vår första hållplats är betongskyskrapan Genex Tower i nya Belgrad. Vitittar på de två 115 meter höga tornen som binds samman av en bro. Det är ett av stadens främsta landmärken och stod klart strax efter Titos död år 1980. Det har typisk höghuskaraktär, ser imponerande ut på avstånd, men på nära håll är den nakna betongen och omgivningen död. Förutom en lobby finns det ingenting. I folkmun kallas huset för ”de två idioterna ”Där ser du ett av spåren av den ekonomiska krisen. Förut fanns det företag i det ena tornet, nu är det tomt”) fortsätter guiden Aleksander Pavkovic.
Många pratar om krisen i Belgrad. Samtidigt är det inget som direkt märks av. Som turist kan duinte se förändringar över tid, utan endast få en blick av det som finns just här och nu. Intrycket är att Belgrad är lite av varje.
Vi åker förbi ett köpcen Den grova handen, trum som också ligger iden SOM håller ett gla gång. Det var helt fantastiskt. Man undrar varifrån de fick pengarna till att bygga den”; säger Aleksander.
Den nya delen av Belgrad som vi ser genom bilfönstret byggdes efter kriget. Med byggherren Tito i spetsen restes en modern stad där det tidigare låg sumpmarker. I dag bor det över 200 000 människor i denna stadsdel, där trafiken flyter fram på breda gator. Runt om är många av husen slitna, men tack vare grönskan är det ändå ganska trivsamt.
”Under Tito var Jugoslavien ett unikt land. Han kunde kommunicera med både öst och väst och vände Stalin ryggen”, fort sätter Aleksander medan bilturen bär vidare över floden Sava. Bron invigdes 2012 och är delvis finansierad av EU. Kort sagt en symbol för vilka pengar och möjligheter unionen ger.
VI är på väg mot Titos mausoleum i gamla Belgrad. På väg dit märker vi att folkmassorna tilltar. Det syns fler och fler på gatan ju närmare vi kommer graven.
”Vetniomattnihartur?” undrar Aleksander. ”Det kommer att vara mycket folkimausoleet. I dag begravs Titos fru Jovanka”
Vid minnesplatsen är inte många sorgklädda, men de flesta är gamla. Det känns snarare som en minnesdag än en sorgens dag. De som är här minns Jugoslavien. Under Tito fick delrepublikerna stor frihet och landets medborgare kunde resa fritt mellan öst och väst. Många längtar tillbaka till Titos dagar, särskilt i den äldre generationen.
Vi står en stund och tittar. Det är varmt och kön är lång. Aleksander står bredvid oss och pekar ut känd nyadelenav staden. Reklam- med slivovice, darrar. personer.
skyltar låter oss förstå att det färgglada skalet döljer butiker som Lacoste och Marks & Spencer.
”Visste du att medelinkomsten i Serbien är på 400 euro?” frågar Aleksander Pavkovic mig. ”Det är svårt att levaidet här landet. Arbetslösheten är hög och många är uppgivna över politikerna”
Bilturen fortsätter genom de nya delarna avstaden. På höger sida Hotel Jugoslavija, på vänster sida konstmuseet. Bådaäri dagsläget stängda och tjänar som kulisser för det som en gång varit. Slutligen stannar vi framför den jugoslaviska federationens gamla byggnad. En imponerande skapelse i klass med Finlandiahuset.
”Det står också tomt. Det finns 2000 arbetsrum därinne, men bara en liten del används. Jag har varit inne i byggnaden e ”Där står Titos barnbarn, han är ordförande för kommunistpartiet. Och därborta. Där! Där är en av de få politiker som brydde sig om Jovanka. Hon försattes iprincip i husarrest efter Titos död. Under 25 års tid var det knappt någon som visste att hon levde”
Titos styre präglades av en Jugoslavisk nationalism, som tryckte undan alla skillnader mellan de sju delrepublikerna. Efter tumultet som följde Titos död ökade slitningarna mellan de olika delarna, och nationalismen tilltog. I Serbiens fall var det Milosevic som drev på och 90-talets krigsbilder från Balkan har etsat sig fast i mångas medvetande. För Serbiens del slutade kriget 1999, efter att Nato bombat Belgrad. Attackerna är fortfarande något som serberna gärna för på
IH SERBIEN > INVÅNARE: 7,2 miljoner (2013).
HUVUDSTAD: Belgrad 17 miljoner (2012). > ARBETSLÖSHET: 25,920 (2012 est.).
BNP: 80 miljarder dollar (2012 est. > BNP PER CAPITA: 10,600 dollar (2012) > TILLVÄXT: 1.806 (2012 est. > NÄRINGSINDELNING: Jordbruk: 7.626, industri: 31.796, service: 60.7 > VIKTIGA JORDBRUKSPRODUKTER: Vete, majs, sockerbetor, solros, hallon, nötkött, fläskkött, mjölk.
VIKTIGA INDUSTRIPRODUKTER: Basmetaller, möbler, livsmedel maskiner, kemikalier, socker, däck, kläder, läkemedel. > KURIOSA: Belgrad betyder den vita staden.
Källa CIA World Factbook.
tal. Tillbaka i bilen ser vi flera hus som bombats hårt. Enligt tv-kanalen B92 dog 500 civila i attackerna.
”Den bästa politikern?! Om du frågar mig var Zoran Dindic den klart bästa premiärministern som vi har haft. Han mördades precis här”, säger Aleksander Pavkovic och pekar mot ett av regeringshusen.
Dindic var en av de politiker som efter NATO -attackerna sa att landet måste gå vidare och att serberna har sig själva att skylla.
Han var utbildad filosof, betecknade sig som reformistisk socialist och var en av grundarna av Demokratiska partiet. Han sköts ihjäl den 12 mars 2003 av en gammal serbisk soldat.
Två timmar senare skulle Dindic träffa Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh. Sex månader senare gick hon samma öde tillmötes, och mördades.
Jag sitter i bilen och viskar till min medPassagerare att det är lätt att glorifiera släckta stjärnor. Dindic fick bara två år på sig vid makten, det är omöjligt att veta vad han hade fått för eftermäle om han hade fått leva.
Många statsvetare kallar dagens Serbien för ett partivälde. Det är snarare partierna som styr än befolkningen. I det senaste valet var valdeltagandet strax under 50 procent. Och någonstans här stannar bilen. Utanför parlamentet i Belgrad.
Vår resa är slut, men Serbiens fortsätter. Intill oss sitter en man i förarsätet på en parkerad bil. Han gråter och lyssnar på nationalistisk serbisk musik. Den grova handen, som håller ett glas med slivovice, darrar.
Aleksander skakar på huvudet. m
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR TI 20138 | 20 |