BePOP i Björneborg: Lekfullt på allvar

av Ragnhild Artimo Forum 1990-06, sida 24-26, 05.04.1990

BePOP i jörneborg:

LEKFULLT PÅ ALLVAR

Text: Ragnhild Artimo Foto: Jyrki Tasa

Sagoslott eller affärscenter? Arkitekt Jyrki Tasa rycker på axlarna: BePOP kan vara båda, och är det. En rikedom av färger och former, dynamiken mellan massivt och lekfullt lätt, bär vittnesbörd inte bara om arkitektens visionära kvaliteter utan också om beställarens intentioner.

ffärshus behöver inte vara all varstyngda. Men många anse kanske att regionalandelsbanken Porin Seudun Osuuspankki låtit pendeln svänga för långt åt andra hållet med affärscentret BePOP som utöver bankens nya huvudkontor också hyser 40 affärer och tjänsteföretag. BePOP, vars namn skall associera till Pori Jazz, stadens även internationellt berömda jazzfestival. invigdes 1 oktober och är Björneborgs nyaste åretrunt-attraktion.

BePOP är arkitektbyrån NurmelaRaimoranta-Tasas största projekt hittills. Byrån har sina rötter i Åbo men verkar 1 Helsingfors, och utgick som segrare i den arkitekttävling Porin SE na BePOP med glasburen som utgör huvudingången till centret. Experiören är i blekblått med milda rödtoner, fasadmaterialet betongmosaik från Partek.

Seudun Osuuspankki arrangerade då bankens tidigare huvudkontor efter fyrtioårig trogen tjänst började kännas för trång i sömmarna. Byrån hade redan skördat lagrar i talrika arkitekttävlingar. Att den ändå är relativt okänd för icke-branschfolk i huvudstadsregionen har att göra med att nästan alla större projekt Matti Nurmela, Kari Raimoranta och BEPOPs huvuddesigner Jyrki Tasa handhaft har gällt byggnader i andra städer. Av Tasas färskaste verk kan nämnas biblioteket i Kuhmois och huvudläktaren i Åbo idrottspark.

Kostnadsmedvetenhet — och kvalitet

BePOPs rikedom av färger och former, okonventionella utrymmeslösningar, lekfulla detaljer som behagar ögat, och talrika individuella speciallösningar för osökt tanken till en budget utan några som helst

Modellen visar BePOPs helhetslösningar. Observera den krökta ”huvudgatan” och centraltornet. Åsa gränser. Ändå säger Jyrki Tasa att man under projektets fortskridande klart iakttog en förnuftig sparsamhet — förnuftighet, i betydelsen att byggherren Porin Seudun Osuuspankki inte gav avkall på god kvalitet. Denna sparlinje resulterade bl ai att man som fasadmaterial i stället för natursten, som skulle ha varit lockande, valde betongmosaik, som levererades av Partek-ägda Rajaville Oy i Uleåborg. Betongmosaik är också golvmaterialet i själva banksalen, en mycket lycklig materallösning, enligt Tasa,

Till byggnadens specialiteter hör bl a ett stort välvt glastak ovanför huvudingången: det yttre skiktet är av härdat glas på vilket

Denna helgedom är salen med hyrfack för bankens kunder.

byggnadsarbetarna sorglöst promenerade omkring under arbetets gång. Glastaket har faktiskt dubbel säkring: det inre glaset är laminerat, så inga skärvor kan falla ner och skada någon, om.

Kompositionsmässigt är centrets dominerande element ”det krökta rummet” — det asymmetriska butiksgalleriet som sträcker sig genom hela byggnadskroppen, och tornet, utanpå cylindriskt, inuti lätt konformat och delvis mörkrött. vilket på ett spännande sätt poängterar tornets runda takfönster rätt upp mot himlen. Banksalen som omgärdar tornet samt centrets knallröda dekorationselement och svarta pelare är originella och dominerande detaljer. Oräkneliga fönster av olika storlek och form bryter upp ytorna i överblickbara helheter.

BePOPs exteriör går i blekblått och milda rödtoner. i interiören har arkitekterna effektfullt gjort bruk av silver. gult. rött. blått. orange och grönt. Hela centret, sett utifrån coh upplevt från insidan, andas glädje och optimism — vilket också varit både beställarens och arkitektens avsikt: efter besvärliga år av strukturell arbetslöshet går Björneborg mot bättre, ekonomiskt mer dynamiska tider.

Ett hus är inte bara ett hus, utan också vad som finns inne i det. Jyrki Tasa har arbetat från det stora till det lilla, och också inredningen har planerats av byrån, dels med existerande serietillverkade standardprodukter, dels med specialgjorda pjäser. Som en del av byggnaden har byrån designat egna stationära möbelkonstruktioner samt bankens kundstolar och flera olika lampor för byggnaden. Beklagar: de serietillverkas inte!

BePOP är business

Affärscentret BePOP opererar enligt i stort sett samma koncept som liknande

F RUN 8/199 centra i Helsingfors, Tammerfors, Åbo… Den halvkvartersstora fastigheten på över 20 000 m? ägs av Kiinteistö Oy BePOP som i sin tur ägs av Porin Seudun Osuuspankki. Det nästan 100 m långa galleriet kantas av butiker och tjänsteföretag, totalt opererar runt 40 företag i BePOP. och alla är hyresgäster till fastighetsbolaget. Största operatörerna är hotell Cumulus, Yleisradio och klädaffären Seppälä med över 1000 m? var. I spektret affärer saknas en livsmedelsaffär.

Entreprenören för BePOP har varit Rakennus-Ruola och Haka-Rakentajat. Projektet, med en högaktiv byggtid på drygt två år, har gått på ca 165 Mmk, vilket ger ett kvadratmeterpris om ca 8 000 mk då ÅemsmmEo En av de många speciallampor arkitekten planerat för BePOP-centret. Materialet är mässing och lackerat stål.

Porin Seudun Osuuspankkis huvudkontor 1 BePOP bildar en rund sal runt centraltornet. Bänken i förgrunden har designats av arkitekten. Golvmaterialet är betongmosaik.

källarutrymmen och bilparkering inkluderas.

I dag är BePOP arbetsplats för ungefär 300 personer.

”Ett slags funktionalism”

Vad representerar BePOP, med arkitektonisk definition? Jyrki Tasa tycker att klassificeringen gärna kan vänta; typifiering vänd

An Kundstolen är formgiven av Jyrki Tasa. Material: röd mahogny, förkromat stål och svart läder.

svenska krafter.

Österbottnisk arkitektur från sin bästa sida. Nordiska Trähus Ab:s moderna fabriksanläggningar i Oravais drivs efter Oravais Hus Ab:s konkurs nu a Österbottnisk svenskhus

Text: Bo Ingves

Krisen i pälsdjursnäringen har lett till att tron på framtiden just nu är ganska vacklande i stora delar av Österbotten. Men det är inte bara pälsfarmerna som har haft problem. Då Oravais Hus gick i konkurs för några år sedan var det lätt att hålla si för skratt i kommunen.

rsakerna till Oravais Hus Ab:s konkurs är många. Den främsta faktorn torde vara att företaget investerade för kraftigt i nya produktionsanläggningar. Man kan säga att idén var ypperlig men timingen urusel. Satsningarna sammanföll nämligen med byggbranschens kräftgång i Finland och den sinande östexporten, som tidigare hade varit en mycket lönsam sektor för österbottningarna. Hade = finansieringen räckt till för att klara företaget över lågkonjunkturen, torde Oravais Hus ha gått en god framtid till mötes. De facto gick marknaden kraftigt uppåt mindre än ett halvt år efter konkursen. Men kvar efter konkursen fanns de toppmoderna anläggningarna och väntade Ån Svenskarna har lång erfarenhet av huspaket, I Sverige har prefabricerade hus ca 90 procent av småhusmarknaden, i Finland är andelen endast ca 45 procent. Expansionsrum finns med andra ord.

på att någon skulle ta upp den fallna manteln. Den som insåg möjligheterna var den svenska trähustillverkaren Nordiska Trähus AB. Då konkursboet erhölls relativt billigt och husförsäljningen gick hyggligt har det knappast funnits anledning att ångra affären.

Men trots allt skedde förra hösten ett nytt ägarbyte i Oravais. I Sverige köpte nämligen Myresjöhus upp Nordiska Trähus och fick därmed s a s på köpet den finska fabriken. I Sverige fortsätter företagen som två skilda enheter, men i Finland sammanslås verksamheten.

Myresjös marknadschef i Finland, Roger Juslenius, konstaterar att sammanslagningen har gjort det möjligt att bredda Myresjös finska försäljningsnät. Affären har också den effekten att Myresjö nu kan börja tillverka sina hus direkt i Finland. I praktiken innebär det att Myresjö kan upphöra med sin finska export.

— Det är ju klart att vi tar tillvara denna chans att undvika den merkostnad som frakten från Sverige innebär. Dessutom har vi kunnat kombinera kunnande och formgivning från två kulturer och tre hustiliverkartraditioner, understryker Juslenius.

Han säger att det ännu är oklart under vilket namn husen på den finska marknaden kommer att säljas.

— Enkelt sagt är principen den att vi kommer att sälja samma hus som i Sverige, men bättre anpassade efter finska förhållanden och bestämmelser. LJ

BePOP…

fortsättning från föreg sid olika ”skolor” görs bättre med en smula tidsperspektiv.

— Vill man absolut kalla centret något, duger det med ett slags funktionalism, med rötter i modernismen. Med förbehållet att funktionalism i dag utöver teknisk och ekonomisk funktionsduglighet måste ha en psykisk dimension som reflekteras i planering och konstruktioner, så att de återspeglar fenomen i tiden, men också tillgodoser rent estetiska kriterier. Byggnadskonst är en konstform med mycket lång livcykel och mycket stor och heterogen publik; arkitekturen borde tala ett språk som kan uppfattas av många. I BePOP har vi strävat till detta genom användningen av färger och detaljer som har som främsta uppgift att vara tilltalande för ögat, och med lösningar som bryter mot det vardagliga.

Tasa understryker att arkitektur är tilllämpande konst, och kräver förmåga till kompromisser och flexibilitet: om arkitekten utgår från att alla idéer kategoriskt skall förverkligas i originaltappning, är han bättre skickad som teoretiker än som ”praktiserande” arkitekt. Tid och pengar är begränsade resurser i nästan alla byggnadsprojekt, och projektet lever hela tiden under arbetets gång. Att se det som en utmaning snarare än en plåga är en fråga om filosofi.

Men också en praktiserande arkitekt behöver få perspektiv på vad han gör, vad han vill. Jyrki Tasa undervisar sedan femton år vid Tekniska högskolan i bostadsplanering — specialbostäder som åldringsoch servicehus samt hotell — och finner dessa ”delprofessurer” fruktbara för sin övriga verksamhet.

Vart går den finska arkitekturen i dag? Denna stående intervjufråga är också temat för en föreläsning i Porthania 23 april, Rakennustaiteen tila – rakennustaide ja todellisuus (Byggnadskonst i dag — byggnadskonst och verklighet).

— Den nya finska arkitekturen måste bedömas med utgångspunkt i vad som rör sig i tiden. Den borde bli mera mångfacetterad, mera pluralistisk; människornas värderingar tenderar att gå mot större individualism, och arkitekterna vill också arbeta individualistiskt. I stadsarkitektur borde man trots det sträva till bättre helheter. inte så att nya byggnader ritas likadana eller liknande som de existerande, utan så att nytt och gammalt tillsammans bildar en harmonisk helhet — i stället för knalleffekter.

Tasa tycker att det är bara bra med ”skolor” — som t ex sk uleåborgska skolan, och i huvudstadsregionen en helsingforsisk skola — de för debatten framåt och ger nya infallsvinklar, så att arkitektkåren inte in extenso fastnar i Den Goda Finska Arkitekturens hjulspår. Arkitekturdebatten har aktiverats på ett glädjande sätt, men den kunde enligt Tasa gärna fokuseras på analytisk och engagerande kritik.

6/1990 F RUN