Bergull som yttertak
av Sigyn Alenius Forum 1982-11, sida 26, 16.06.1982
Taggar: Personer: Mogens Friis Teman: bergull
Dansk byggteknik:
Bergull som ytterta e A/S Rockwool — det är ledarföretaget i bergullsbranschen i Danmark — har experimenterat ett år med systemet och allt har gått fint. Bergullstaket håller och värmer. Nu har Rockwool köpt sig ett eget berg i Skåne så man har råvaruförsörjningen klarad på sikt.
— Det blir nog många bergullstak med tiden, säger takavdelningens ledare ingenjör Mogens Friis. Folk besöker oss från hela världen för att titta på ”vårt halmtak”.
Så kallar de anställda hos Rockwool det upp-och-ner-vända taket.
Jämförelsen med halmtak är naturlig. Bägge är mjuka och luftiga och bägge håller tätt. Snö, hagelskurar, regn och vad vädergudarna annars kan hitta på att vräka ner över Rockwools nya taksystem — allt rinner av som vattnet på gåsen. Några få millimeter är det mesta som en regnskur nånsin har lyckats tränga ner i bergullsytan,
Bäst är det med en lutning på taket på minst 20 grader, förklarar ingenjör Friis. Också vanliga plåttak eller eternittak fungerar ju bäst med lutning. Bergullstaket har en livslängd på 30—40 år. Det är detsamma som ett eternittaks. Takpapp håller inte mera än 15—20 år i det danska klimatet. Hållbarheten har testats under de förberedande experimenten. En halv millimeter av tjockleken kan försvinna på ett år, ofta är det mindre.
Bergullsmattan på taket är 300 mm tjock allt som allt. Den består av många lager, men konstruktionen är enkel. Understa lagret är faner, 12 mm tjock. Den bildar tak neråt. Ovanpå fanerlagret monteras ett galler av bärande ribbor som hela taket sen vilar på. Första lagret ovanpå ribborna är en omgång bergullsskirvor på 75 mm. Ovanpå dessa läggs ytterligare ett likadant lager, tillsammans alltså 150 mm. Ovanpå det kommer ett lager 80 mm tjocka bergullsskivor och sist taklagret som består av 70 mm tjock bergull av särskilt hårdpackad kvalitet.
Summa 300 mm bergull alltså. Samtliga fogar är förskjutna i förhållande till varandra. För yttermer 2 — Idén till att använda bergull som yttertak uppstod av en tillfällighet, berättar ingenjör Mogens Friis. En stor silo skulle beklädas utvändigt och medan ingenjörerna funderade stod silon inpackad i två år i bergull.
säkerhet kan man också lägga ett plastlager på fanertaket.
Förberedande experiment har pågått i flera år. Praktiskt har bergulistaket utan skyddstak varit i bruk på Rockwools eget tekniska center i Hedehusene (Köpenhamns västliga ytterområde) i över ett år. Centret är fö som helhet ett lågenergiexperiment.
Taket består som sagt av 300 mm bergull, väggarna är isolerade med 250 mm bergull och golvet består av 200 mm tjock bergull som också är av den tätfibriga typen, dvs så hård att den kan fungera som underlag att gå på. Ovanpå den ligger bara ett lager spånskivor och på dem heltäckande mattor. Resultatet av all denna bergull är att energikonsumtionen, ljus och värme tillsammans, endast utgör 40 procent av konsumtionen i ett normalt byggt välisolerat hus.
Det upp-och-nervända taket är sista nytt i dansk byggteknik. Bergullsmattan — dvs isoleringslagret — lägger man överst som yttertak — varken takpapp, plåt eller tegel behövs. Det sparar man alltså i omkostnaderna och samtidigt slipper man alla problem med fukt och ventilation.
Iden till det upp-och-ner-vända taket fick företagets tekniker helt tillfälligt. En grannfabrik hade byggt en stor silo som skulle beklädas utvändigt, och medan ingenjörerna funderade på vad slags ytbeklädnad de skulle välja stod silon i två år inpackad i bergull.
— Varken frost eller solhetta, snö, is eller regn påverkade bergullen det allra minsta — det såg vi, säger ingenjör Friis, varje dag när vi körde förbi, Och så började vi experimentera själva.
Billigare blir det, så klart, när man slipper ytterlagret. Underhållskostnader behöver man inte beräkna för ”halmtaket” — det står och sköter sig självt. Bergullen behöver ingen form för behandling och bevarar hela tiden sina huvudegenskaper: den isolerar och skyr väta.
Sigyn Alenius
Forum 11/82
