Bildtelefonen tekniskt färdig men försäljningen dröjer

Taggar: Teman: telefon

Bildtelefonen tekniskt färdig men försäljningen dröje Ännu dröjer det innan vi får tala med mormor i Vasa per bildtelefon i Helsingfors. De tekniska förutsättningarna finns redan nu, men priset är högt och motsvarar på intet sätt varken efterfrågan eller behov. Dessutom befinner sig bildtelefonen ännu på barnstadiet. Inga standardiserade modeller finns på marknaden, man experimenterar fortfarande med olika lösningar.

Detta beror främst på att allmänheten blivit kräsen. De första bildtelefonerna fungerade tillfredsställande, men bilden var åtskilligt sämre än vad människorna vant sig vid från televisionen. Och det är televisionsskärpa som den enskilde nu kräver av bildtelefonen.

En annan ändring i förhållande till de första modellerna utgörs av att bilden lagts »på sidan». Bildtelefonen håller sig med en bildruta i A4-storlek. Vid experiment kom man emellertid underfund med, att människorna är rädda för att sitta i rutan, och att de med förkärlek lutar sig åt sidan för att komma ut ur bilden. När rutan nu lagts på bredden, blir denna instinktiva »flykt undan telefonögat» eliminerad.

I Finland får vi vänta minst tio år innan bildtelefonerna blir aktuella för allmänt bruk, säger tekn.dr Kauko Rahko vid Helsingfors telefonförenings forskningsanstalt. Vårt telefonnät hör visserligen till de modernaste i Europa, men bildtjänst skulle kräva omfattande och dyra ombyggnadsarbeten.

— Och så länge behovet av bildtelefoner inte är kartlagt — det anses i dag till och med vara nästan obefintligt — kan vi inte lägga ner allmänna medel på den här saken.

30

Det troliga är att folk inte är villiga att betala de kostnader som bildtelefonen för med sig. För en enskild abonnent blir t.ex. åtminstone fjärrsamtal mycket dyra. — För den summan kommer man hellre och träffar personen i fråga personligen, anser dr Rahko.

För lokalförbindelse passar bildtelefonen däremot bättre, och kostnaderna förmodas inom några år bli överkomliga. Överföring av datauppgifter kan i en snar framtid bli en av bildtelefonens främsta uppgifter. Här är det dock inte fråga om »rena» bildsamtal, utan enbart överförande av uppgifter via telenätet.

— Men med det nuvarande telefonnätet är bildtelefonen för allmänt bruk som sagt ytterst dyr. För att vi i framtiden skall kunna utnyttja bildtelefonens fördelar, krävs att vi redan nu börjar planera med tanke på detta, säger dr Rahko, Men bildtelefonens väg in på marknaden är långsam och svår. Inte ens i USA har denna modernitet än så länge lyckats göra större väsen av sig.

Telefonföreningens tekniske direktör, dipling. Martti Harva berättar för Forum, att inga konkreta beslut — eller ens planer

Forum 11/7 — på att införa bildtelefon i Finland finns. Experimentverksamheten är dock i full gång, och erfarenheterna från denna bevisar dr Rahkos teser.

För fjärrtrafikens del har man konstaterat att de nuvarande telefonledningarnas kapacitet inte på långt när räcker till för att förmedla också bildsamtal.

För att kunna överföra en bra bild krävs 150 gånger bredare band än för vanliga samtal. Och det i båda riktningarna. Men detta är inte det enda problemet. Via de nuvarande kablarna kan bildsamtal förmedlas endast korta sträckor, c. 2—3 kilometer. Så fort avståndet blir större, måste man ty sig till förstärkare. Och nya förstärkare behövs sedan med två kilometers mellanrum. Vid ändstationerna — terminalerna — behövs också dyr apparatur.

Om man ersätter de nuvarande symmetriska telefonkablarna med koaxialkablar, som är lösenordet vid överföring av bildsamtal, så måste man ändå med jämna mellanrum sätta upp förstärkare, och dessutom skaffa komplicerade modulatorer bandomsättare, vilka delar upp den samtalsmängd som kommer via koaxialkabeln.

Dipl.ing. Harva framhåller dock att lokaltrafiken inte blir lik besvärlig. Inom Helsingfors kan man utmärkt väl förmedla bildsamtal genom att anlita det nuvarande nätet och de modernaste allmänna centralerna.

Men trots att de tekniska förutsättningarna finns, så lär det ändå dröja rätt länge innan bildtelefonen gör sitt intåg i Finland.

Det här beror till stor del på det faktum, att ingen tillsvidare har inlett serieproduktion av bildtelefoner. De märken som nu finns på marknaden är endast prototyper, och från dem är steget ännu långt till en standardiserad modell. Förutom de tidigare nämnda besvärligheterna med allmänhetens kräsenhet just nu, tillkommer det faktum att färgtelevisionen är på stark frammarsch. Och i samma mån som telefonpratarna krävde tv-skärpa på sin telefonbild, tror man att färg-tv-ägare inte nöjer sig med svart-vit bild på telefonen. Alltså väntar fabrikanterna ännu, och Finland får finna sig i att göra sammalunda.

Men när tillverkningen av bildtelefonen en gång kommer i gång på allvar, så skall Finland vara med omedelbart, lovar dipl.ing. Harva. Under mellantiden får vi nöja oss med att experimentera och planera. OO

KOSTNADER Ersättningar Direkt anskaffad försäkring la; stadgad olycksfalls ÖMSESIDIGA

INDUSTRIFÖRSÄKRING

BOLAGET

RESULTATRÄKNING 1969

INTÄKTER Premie örsäkring …. 19 510 236,14 försäkring 21 766 717,68 annan olycksfallsfö 59 715,87 annan olycksfalls 117 811,19 brandförsäkring …….. 6 681,377,50 brandförsäkring 11 852 238,— trafikförsäkring ova 1877 353,27 trafikförsäkring 2223 312,56 bilförsäkring …..–…- 1.501 137,54 bilförsäkring 1746 617,75 ansvarighetsförsäkring 54 888,83 ansvarighetsförsäkring 147 448,63 37 854 145,81 regleringskostnader ….. 12 373,98 — 29697 083,13 Mottagen återförsäkring ……….-s-s— > 22 043 018,39 Mottagen återförsäkring … «s 12406 175,39 59 897 164,20 Ökning av ansvarsskulden … 11 061 860,— Återförsäkrtare 6 158 539,98 53 165 118,52 Kapitalavkastning 11 124 560,07 Återförsäkrät€ sessssesrsearrernrr nets arna 8 849 002,54 Extra intäkter … - 192 320,15 Provisioner och vinstandelar för mottagen UnderskOlt ovvrrsassrrserrrrtrrr rr rr rr ra rr red 2405 903,14 återförsäkring sesssersssrerrr rr ere r rr rr ra 5 833 530,72 Driftskostnader .. . 7722 884,31 Skatter och publika avgifter . - 3501 484,66") Kapitalkostnader soseessssrerrrser eran r rr 706 466,79 79 778 487,54 79 778 487,54 +) Häri ingår skatt för år 1965 mk 2 790 108,15 BALANSRÄKNING 31. 12. 1969 AKTIVA PASSIVA Finansieringstillgångar Främmande kapital Kassa, bank- och postgiroräk- Skulder till försäkringsbolag — 1524987,13 NINgar sessesserrrss sn 9815 337,08 ’ Övriga skulder ………-s. 6 425 695,39 7950 682,52 Tillgodohavanden hos försäk- Värderingsposter sissssrsrsrrsrrerrsrrr ers 512 095,91 ringsbolag ..-….s-s-e» » 9 852 873,75 Ansvarsskuld Övriga tillgodohavanden …. 501 634,19 20169 845,02 Premiereserv .. 9 558 860,— Övriga försäkringsbolags andel i Ersättningsreserv … 103 118 000,— 112 676 860,— ansvarsskulden Transitoriska PasSlvA sserrrrerererrerrrrrrr 4211 887,02 Premiereserven …;…ssiser 606 940,— Eget kapital Ersättningsreserven .. 3 050 000,— 3656 940,— Grundfond 5 000 000,— Transitoriska aktiva sssssesrrssesrersrrserrer 3 065 678,76 Reservfond 9 310 000,— Investeringstillgångar Övriga egna medel 388 699,54 14698 699,54 Obligationer och aktier …. 16147 892,44 Lån .. 85 229 317,85 Övriga ……sse> 8 380 065,18 109757 275,47 Anläggningstillgångar . ernea 994 582,60 UnderskOtt osvissersarserrrrerrrr reser rer rr rna 2 405 903,14 140 050 224,99 140 050 224,99 Forum 11/70 äl