Billigare och säkrare med blockkedjor
av Julius Uusikylä Forum 2016-02, sida 24-26, 25.02.2016
… rförklara konceptet. Få konkreta app=- Ru —— NV
Billigare oc med dt blockkedjor
S och investeringstakten tyder på att tek niken är i samma skede som dagens in= ternet var år 1995.
Forskaren Juri Mattila på Näringslivets forskningsinstitut Etla har följt med utvecklingen av blockchains, så kallade blockkedjor.
Han konstaterar att man på Etla undersökt blockchain-tekniken i två år och ännu inte hittat ett enkelt sätt at likationer Nifns ännu, förutom den ökända krypt valutan Bitcoin.
”En blocHchain kan bokföra exemellan parter utan att de a lita på varandra. Med informationsnätverk, men blockehains kan innebära att mycket mer än data kan spridas genom datanätverken.
Dagens kryptovalutor handlar om värde, att verifiera en summa pengar på användarnas konton, men det kunde även handla om att bekräfta kontrakt eller mer avancerade processer.
blockehains i bör . projekt kring tekniken har satts i gån e gös på nytie > KVOT sOm”otika versioner W uppfattår den som den korrekta. > ”Det hä ebär att det ska vara mera lönsamt ått stöda nätverket än att gå emot det, här datorerna som löser ekvationen belänas”, förklarar Mattila. Under 2015 Har man börjat se omvälvande möjligher för blockchains. Juri Mattila skrev tilsammans med Timo Seppälä en rappdrt om utvecklingen a sedan dess.
Ta elbilsföretaget Tesla som vill göra det enklare för elbilister: istället för att laddas i några timmar kunde urladdade batterier bytas ut till fulladdade.
I rapporten målar Etla-forskarna upp visioner om hur batterier själva kunde sköta transaktionerna genom en blockchain. Batterierna skulle jämfö ) säkrar » blir den längst och nätverke v investeringarna. Finansteknolögrä är ett givet område, men applikationerna kan vara många och sådana vi inte kan förutspå ännu idag”, illustrerar Mattila.
Bitcoins står oförfalskade. Blockchain-tekniken uppstod 2009 och tilllämpades i första hand för att upprätthålla kryptovalutan Bitcoin. Då valuta rande värde och stölder av Bitcoin-konton, har även ryktet hos tekniken i bakgrunden hellgen fått lida.
Mattila håller ändå fast vid att en blockcehain är vattentät.
”Det intressanta är att tekniken fungerat så gott som klanderfritt ända sedan början. Det är snarare människor som skyddat sina digitala plånböcker med svaga lösenord som hå ckats o och -.
ra var de kan laddas-bilgastock-kom=—rmrarknaden krmtrvalitan som varit in municera med bilar om var de finns tillgängliga och till vilket pris.
lade till samma elnät använder el. Sålunda självstyrd energihand. splats prylar emellan. .
- Senas $ Tegelmur. En liknelse är på sin plats. En > Finansbranschen vakna blockkedja utgör en bokföringslogg ba- då världens största banker TTjol st serad på matematiska ekvationer. Var->-/ihop sig för att utveckla ett eget block je block i kedjan är som en tegelsten i en tegelvägg. Tar man bort en sten nere i tegelväggen man redan byggt, måste
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2201 o chain-system blev det klart att tekniken kan bli omvälvande. Under hösten har några av de stora bankerna i Fin stabil”
Man kan jämföra det med en plånbok som innehåller sedlar: det är en sak är att stjäla plånboken och något helt annat att ha förfalskade pengar som man betalar med. I fallet Bitcoin har plånböcker stulits men ingen ser ut att ha lyckats med förfalskningar.
Omvälvande på sikt. Mattila påpekar att varje ny satsning på en bli lockcham inte innebär något radikalt i sig.
Blockkedjor kan delas upp i två ont kategorier: permissioned, det vill säga stängda kedjor mellan parter som lita ———L L =”
BITCOINS UR VÄGGEN. Bittiraha.fi introducerade Bitcoinautomater i Finland redan 2013, men den forskning som nu pågår kring blockehains blockkedjor, är något helt annat än kryptovalutan Bitcoin som var de på varandra, och permissionless som i sin tur vem som helst kan redigera.
Fördelen med den första, permigsio - ned, är att då deltagarna består avpar -—Eerskarkarett gemensamt intresse, Be skapa bevis - eller “bygga tegelväggen” — för enskilda förändringar i kedjan.
I stället kan man använda en lättare version av konceptet till att strömlinjeforma nuvarande processer, för att till exempel göra tjänster snabbare och billigare.
et är just det här som Juri Matti hövs sen stor datorkapacitet för at > laadtar att R3-konsortiet jobbar på fö de gDdbala storbankernas del. Kedjan är troligen permissioned, så att endast bankerna har rätt att skriva i den.
”1I dag är bankernas clearing cycle, tiden för att granska transaktioner ban - ner5-sägerMattila, . nom organisation, < första konkreta applikationen som baserade sig på kryptoteknik.
te = - ker emellan, en bankdag. Det är väldigt länge i dagens värld. I stället kunde tiden fås ner till exempelvis tio minuter, vilket är fallet för Bitcoin-transaktio Demokratisk autonomi. Permissionless kedjor, däremot, kan utnyttjas inom ännu oanade användningsområden i nätverk utan någon central aktör.
En existerande applikation är plattformen Ethereum, där användarna programmerar så kallade smarta kontrakt. I sin blogg visar Ethereum exempel på öppen källkod för en demokratisk autoll
I princip kunde xket som helst nuvarande kontraktProgrammeras för att automatiskt utförhs och bekräftas av datorer.
ns . Investeringar i blockchainteknik
Källa: Coindesk.co 490 2012 2013 2014 201 “Uppskattning för hela året från oktober 2013
Det förblir svårt att förutspå vdd blockchain-teknikens genombro kommer att handla om och vilka pro; jekt som får tillräckligt stor massebak frn ärnuiettliknande ske-fj ” —— des iken bakom dagens internet,
TCA B-otokollet befann sig i kring 1995, “före www-sidor slog igenom. Ethefeum är ett exempel på ett ‘application ayer” för en blockchain, men vilka nya tfllämpningar vi kommer att se och. vilkalsori möjligen slår igenom är svår som sker under 2016 vågar MatHila i e säga exakt, men det ligger nära till Ha ned-kedjor till effektivisering av nuvarande processer. Så kallad side-chaining har enligt Mattila enorm potential.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 22018 > BANKERNAS BLOCKCHAINPROJEK sm Företaget R3 utvecklar en”distributed ledger’, utspridd bokföring, med blockchain-teknik för en grupp på 42 globala banker.
= Deltagarna inkluderar Goldman Sachs, Citigroup och Santander. Av banker med kontor i Finland är Danske Bank, OP och Nordea med.
= Detär fortfarande hemligt vad exakt projektet handlar om, men i ett pressmeddelande beskrivs det som utveckling av nästa generationens finansteknologi”.
= Forskaren Juri Mattila gissar att det kan handla om att till exempel förkorta clearingtider mellan bankernas transaktioner.
Det betyder att blockchains med nya ändamål kan utnyttja exempelvis den enorma miningkapacitet (förmåga att generera block genom att lösa ekvationer) Bitcoin har i dag, vilket garanterar pålitlighet.
”Utvecklingen kommer att vara snabbare under 2016 än i fjol. Inveseringarna har ökat och utvecklingsarbetet som finansierats ger konkrea resultat med fördröjning. Mycket av kapitalet har gått till utveckling av bland annat grundinfrastrukturen, säkerheten och användarvänligheen”, säger Mattila.
Radikal potential. Permissioness-kedjornas möjligheter att påverka nuvarande samhällsstrukturer radikalt kommer vi att kunna vittna om ett antal år.
Mattila jämför det med hur svårt det var vid mitten av nittiotalet att förutspå hur framtidens ekonomi skulle påverkas av webben.
”1995 kunde vi inte ana oss till de affärsmodeller som exempelvis Google och Facebook sedermera utvecklat på dagens internet. På samma sätt blir det oerhört intressant att se vad blockchain-teknik utnyttjas till om tio eller tjugo år”
Det återstår att se om blockchain-tekniken lever upp till jämförelsen och får det sociala genomslag den har tekniska förutsättningar till.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 22016
Mr. Blockchain. I början av 2015 kunde forskaren Juri Mattila vid Näringslivets forskningsinstitut Etla följa med så gott som alla som arbetade med blockchain-teknik. I dag är det här omöjligt då så många projekt sedermera hunnit starta inom olika branscher.
VAD ÄR EN BLOCKCHAIN sm En blockchain en bokföringslogg, där enskilda händelser tecknas som mindre block som sedan läggs till en kedja.
= Helakedjan, som utgör till exempel bokföringen i en kryptovaluta, bildar en mycket invecklad matematisk ekvation. Varje block som läggs till skapar en ny del i ekvationen som bygger på alla tidigare block i kedjan. Det betyder att om man gör ändringar i något tidigare block så förändras ekvationen för allting som följer.
s - Datorerna i nätverket verifterar varandra konstant genom att lösa en kryptografisk formel, vilket kallas för “mining” i samband med kryptovalutor. Denna mining ger kedjan “proof of work”, bevis om äkthet, och kedjan med flest bevis är den som stämmer.
= Om en dator gör ändringar mitt i en kedja måste datorn lösa hela ekvationen på nytt och har mindre bevis om äkthet än huvudkedjan. Större nätverk ger större pålitlighet som är svårare att störta med falsk data.
APPLIKATIONE = Bitcoin, Kryptovalutan för vilken blockchain-tekniken utvecklades 2009. Tekniken bakom har fungerat felfritt.
= Colu utvecklar ”coloured coins” som gör det möjligt att över internet veriftera ägarskap eller överräcka nycklar till ägodelar som en bil eller hemnyckel.
= Ethereum, En plattform där användaren kan programmera sin egen valuta, eller organisationer med så kallade smarta kontrakt.
= Nasdaq-börsen i New York testar en blockchain-plattform, Ling, som bokför köp parallellt med det nuvarande systemet. Tanken är att kunna göra det snabbare och utan behov av papperscertifikat.
= E-govemance., Till exempel danska partiet Liberal Alliance använder en blockchain för att sköta digitala omröstningar om beslut inom partiet.
BLOCKCHAINS KAN ANVÄNDAS TIL sm Ått förkorta tiden för banktransaktioner. Bankernas så kallade clearing cycle kan förkortas från en dag till tio minuter.
= Åttge pålitlig data om produkter. Information om olika delar i en produktionskedja kunde programmeras in i en blockchain, vilket möjliggör mera transparens. Nätverket Provenance samlar data om produkter utvecklar en blockchain för lagring och granskning av produktinformation. = Heltnya affärsmodeller som vi inte ännu ser i dag.