BioCity blir flaggskeppet i Åbos teknologicentrum

av Anders Nordgren Forum 1990-19-20, sida 18-19, 13.12.1990

Taggar: Organisationer: Åbo Akademi Teman: teknologi

BioCity blir flaggskeppe i Åbos teknolo

Text: Anders Nordgren

BioCity heter det senaste tillskottet i City-familjen i Åbo teknologicentrum. Förväntningarna på detta flaggskepp är många och stora. Klart är att det blir en unik koncentration biovetenskaplig och -teknisk forskning och know-how, som flyttar in i 350-miljonersbygget då det står klart 1992.

dag, ett halvt år efter att dåvarande undervisningsministern Christoffer Taxell murade grundstenen, börjar man redan skönja BioCitys dimensioner. Byggaren YIT har jobbat snabbt och flera våningar höjer sig redan över gatunivän i skuggan av teknologicentrets äldre delar DataCity och ElektroCity. Teknologicentret är företagets största byggprojekt i Finland. När det fjärde skedet, EuroCity, är byggt har YIT plöjt ned över en miljard i kvarteret. När BioCity står klart är de strategiska måtten 160 000 kubikmeter och 29 000 kvadratmeter fördelade på nio våningar. av vilka två ligger under markytan. Komplexet består egentligen av två skilda byggnader, som förenas av en glastäckt innergård. Den framtida användningen har dikterat de tekniska lösningarna, och t ex VVS-systemet är av grövsta kaliber. Tanken bakom BioCity har varit att skapa en bioteknisk forsknings-, utbildnings- och företagskoncentration som håller hög internationell nivå, som skapar synergi och korsbefruktning mellan universitetsforskningen och företagens produktutveckling, och som skapar förutsällningar för att grunda nya bioteknikföretag. Åbo stad har från första början satsat hårt p 1 projektet i sin strävan att skapa en profil som högteknologicentrum.

Staten storsatsar på universiteten

Staten köper omkring 10 600 kvadratmeter av BioCitly ät Abo Akademi och Turun vliopisto. Affären är värd ca 170 miljoner mark, av vilka 90 miljoner kommer i nästa års budget.

gicentru Åbo Akademi flytrar två hela institutioner till nybygget: institutionen för biokemi och farmaci samt institutionen för biologi inklusive parasitologiska institutet. Sammanlagt flyttar omkring 70 forskare, lärare och annan personal till BioCity. Bland de viktigaste forskningsområdena kan nämnas cellernas signalöverföring och fettämnesomsättning, stärkelse och andra växtkolhydrater, gifter från blåalger, nervecller hos lågtstående ryggradsdjur, gentcknik. molekylbiologi, cellmembranets dynamik samt ckologi och miljövård.

Turun yliopisto flyttar inga institutioner. men däremot flera forskningsprogram och -projekt inom bäde den medicinska och den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Personalen uppgår till ca 170 personer. Bland programmen finns forskning om immunpatologi, cellens yta, cancert, viruslärans genteknologi, växtens ljusoch köldhärdighet, proteinstrukturer och -manipulation m m.

Bioteknikcentrum BioCitys kärna

Kärnan i BioCity blir Bioteknikcenirum, en apparat-, metod-, försknings- och informationscentral som grundas av Åbo Akademi och Turun yliopisto gemensamt. Under de kommande fem åren utrustas bioteknikcentret med toppmodern apparatur för omkring 30 miljoner mark, av vilka bo stad har lovat stå för hälften.

— Det här är en unik satsning. Två universitet med framstående forskning på olika områden har funnit varandra och gär in för en gemensam apparat- och ieknikpark.

Små enheter blir stora i den här miljön, säger — Bioteknikcentrums tf — direktör Markku Jalkanen, själv biokemist och ledare för en 15 personers forskargrupp som undersöker cellernas kompumikation.

stegvis expansion genom en modullösning: strukturen ger flexibla utrymmesalternativ.

Teknologin blir tillgänglig också för små forskargrupper och -projekt. Meningen är att små enheter skall bli stora i den här miljön, säger bioteknikcentrets tf direktör. docent Markku Jalkanen.

Centret har redan sina första anställda med pengar från stadens strukturomvandlingsmedel. Meningen är att tjänsterna gradvis placeras in i de två universitetens budgeter, så att centret år 1995 har 34 anställda. Åbo Akademi beslöt t ex nyligen att grunda tre tjänster med placering i Bioteknikcentrum. Forskartjänsterna skall vara tidsbundna, maximalt femåriga, för att garantera rotation och vetenskaplig förnyelse.

I början räknade man oplimistiskt med att hälften av bioteknikcentrets finansiering skulle komma från uppdragsforskning åt industrin. Idag har man enligt Markku Jalkanen skruvat ned förväntningarna något, så att hälften beräknas komma utifrån, dvs från företag. Finlands Akademi, Sitra, TEKES och andra finansieringskällor.

Över 70 procent bokat

De återstående utrymmena marknadsförs som bäst åt bioteknikorienterade företag. YIT skräddarsyr laboratorierna åt intresserade köpare. Valio har redan beslutat att flytta in på ca I 200 kvadrat. Avtalet undertecknades i slutet av november.

Farmos och Leiras har långtgående planer på att flytta delar av sin forskning till BioCity. Också Statens tekniska forskHingscentral VTT har planer på att starta ett laboratorium för forskning kring utnyttjandet av djureeller. Andra namn som har förekommit i diskussionerna är Cultor, Lännen Tehtaat, Raistokoncernen, Squibb och Wallac.

FÖRUN, 19-20/199 — Mellan 70 och 80 procent av huset är bokat, uppger YIT:s projektchef Juhani Holvitie, som 1 övrigt är rätt förtegen om marknadsföringen av utrymmena. — Vi är inne i et mellanskede just nu, förhandlingar pågär med många intressenter men meget är spikat ännu, förklarar han.

För närvarande pågår också en utredning om vilka förutsättningar det finns att grunda en bioteknisk företagsinkubator i anslutning till BioCity. I grannhuset ElcktroCity verkar redan nu en inkubator med namnet DIO, där ett tjugotal företag är inhysta.

— Jag tror att det här blir ett hus av det slaget. att de som stannar utanför kommer att gräma sig ordentligt. säger Markku Jalkancen.

Han tror också att BioCity och resten av teknologicentret kommer att få en dragningskraft som får företag i huvud Bygget framskrider snabbt. Grundstenen murades i maj.

stadsregionen att överväga flyttning til bo. Lägre kostnadsnivå, renare nuljö och skärgården är trumfkort som kommer att väga allt tyngre.

Läget är det bästa tänkbara: resten av de tre Åbohögskolorna fin om ett par kilometers radie, och teknologicentret ligget ett stenkast från Kuppis station, där det planeras ett toppmodernt stationskomplex, ett slags Böle i miniatyr. Om nägra år susar snabbtågen mellan Åbo och huvudstaden på en och en halv timme, och om allt går som planerat kommer också den omtvistade, framtida motorvägen mellan städerna att få en sträckning som gör att den nästan snuddar vid teknologicentret. LJ

Valio hör till dem som etablerar sig i BioCity. Den forskargrupp som skall operera där arbetar med krävande cellkulturer som förutsätter oerhörd precision och extremt hygienis arbetsmiljö.