BIR-mötet ”pratade skräp”

av Sigyn Alenius Forum 1980-11, sida 36, 18.06.1980

BIR-mötet ”pratade skräp”

Hurra vad vi är bra! Så förskräckligt ofta är det inte vi har anledning att fröjda oss I de vändningarna. Men på BIR-mötet i Köpenhamn — 1 200 deltagare, 50 länder — där var det på sin plats. BIR = Bureau International de la Recuperation, som sysslar med återvinning, göra nytt av gammalt. I tre dagar i slutet på maj var Köpenhamns Hotell Scandinavia rena snabbköpet för returpapper och skrot.

e Jo, Finland gör det bättre än många andra länder, och dubbelt bättre än tex danskarna, det framgick av de många diskussionerna om återvinning på BIR-mötet. Dryga 40 procent av det papper som vi själva använder i Finland återvinns i form av returpapper. Mest är det tidnings- och tidskriftsbuntar -— sådana samlas också i de rivata hemmen — men mest kommer de rån industrier och företag som sysslar med tryck och grafiska processer.

Med avund i blicken lyssnade danskarna till berättelserna från Finland om helt frivillig sortering av avfallet så att returpapperet sedan kunde avhämtas där det låg ordentligt buntat på gården.

— Sånt går inte här, sa danska returpappersdirektören Hermann Averhoff till Helsingforskollegan Gaius Gyllenbögel, som sedan 1 juni sitter som VD i Paperinkeräys.

Nej, danskar gör inte insatser frivilligt och gratis. Nationen är ett handelsfolk, och instinkten är att vad man gör ska vara lönsamt — hur annars i ett land som varken kan bättra på sin ekonomi med kraft eller råvaror? Köpa — sälja — använda tiden till de nödvändiga ekonomiska marginalerna, det är medfödda reflexer i Danmark. Och ska det betalas för att sortera och bära omkring gamla tidningar — då blir det dyrt returpapper.

Knappa 23 procent återvanns i Danmark förra året av det papper som nationen använde. En tidningsslukande journalist kan förgäves erbjuda sina buntar av dagligen avverkad visdom på papper — minst ett ton åt gången var det svar jag fick, en gång när jag igen försökte. Så städernas skogar FÅ upp i rök på avfallsplatserna efter att ha yllt tre fjärdedelar av den dyrbara platsen i soptunnan som töms på tisdagen.

Samla returpapper är en fråga om uppfostran och mentalitet, också om det slags fosterländskhet som tar sig uttryck i lusten all spara å nationens vägnar och slå vakt om nationalrikedomar som skogar och natur.

Hur mycket mera samlade och återvann vi fö inte när det var krig och strax efter: för en handfull karameller sprang ungarna i timtal trappa upp och trappa ner för att hämta en usel tidning till nationalinsamlingen. Så nog är vi i Finland bättre än danskarna — men vi kunde vara ännu bättre tervinningsmentaliteten ska grundläggas tidigt. Skolorna borde i långt högre grad ta upp ämnet. I Finland förekommer det på skolschemat. I Danmark gör man förs nästa höst en början. Både Danmark och Finland har lagar som säger att myndigheterna kan tvinga folk att ta vara på både gammalt papper och metallskrot — det senare tillvaratas f ö faktiskt redan, är ett område som tom lönar sig!

Danmarks enda stålvalsverk, Frederiksverk, arbetar med skrot uteslutande, närmare hälften insamlas i det egna landet, resten importeras. Finland har just fått och Danmark har länge haft en lag för att tillvarata och återanvända resurserna. Men vad gagnar lagar, om inte människorna är Inställda = att följa dem? Man kan inte sätta tre fjärdedelar av nationen i fängelse för att den vägrar ta vara på och sortera familjens avfall till gagn för återvinningsindustrin. Men man kan öka medvetandet om resursernas värde.

En holländare på mötet sa: Miljögrupper na ska prata mindre, och samla mera papper… Återvinning är inte bara sparad råvara, utan också sparad energi. Avsvärtningsprocessen för gamla tidningar är f ö sedan ilera år löst. Jaakko Pöyrys teknik ligger i toppen — västtyskarna uppfann en liknande samtidigt. Men det finns idag många metoder. Mest blir det kartonger, äggförpackningar och annat inpackningsmaterial av returpapper. Det kan återanvändas flera gånger — tills det bara är ett grått pulver.

Skrot kan återvinnas i det oändliga — och där är energivinsten kolossal. Metallskrot blir aldrig oanvändart — trötta metaller lever tvärtom upp hur livliga och sega som helst efter omsmältning.

Sigyn Alenius

Bästa annonsör! Nu!

Den 27 augusti utkommer Forums specialnummer — NORDEN.

Tidningen distribueras bla till 2 500 personer i beslutsfattande ställning inom nordisk näringsliv.

Annonsinvestera med Forum — informera om Era produkter och tjänster eller presentera Er med en företagsannons.

Kontakta Er reklambyrå och boka annonsutrymme, eller ring oss direk tel 90-658 144.

OBS! Före semestrarna 36

FORUM 11/80