Björkflis ger socker i lång och invecklad process

Taggar: Teman: xylitol

Björkflis ger socker i lång och invecklad process

Till det yttre ser Sokerikemia Oy:s fabrik i Kotka ut som vilken träförädlingsfabrik som helst. Men högarna av björkstock blir xylitol, nykomlingen bland sötningsmedlen. Processen är lång och invecklad. Den har utvecklats av Asko Melaja på Finska Socker, som för sin metod nyligen erhöll ett av Uppfinningsstiftelsens årliga pris. Metoden är patentsökt i 25 olika länder. I stora drag går det till som bilduppslaget här visar.

XYLITOLET, allmänt kallat björksocker, är nykomlingen bland sötningsmedlen. I kemisk bemärkelse är det egentligen inget socker, utan sk sockeralkohol, som är nära besläktat. Liksom fruktsocker är xylitolet en naturprodukt, som uppträder i frukter och svampar. Men mängderna är så små att det inte lönar sig att utvinna det ur dessa råvaror.

I den av Asko Melaja utvecklade metoden används björkflis som råvara. Bok, majs och nötskal är andra möjliga råvaror. Sokerikemia Oy har redan kört ett provparti med majs i processen.

Till utseende och smak är xylitolet mycket likt vanligt socker. Tidigare har små mängder xylitol använts bla i diabetikerföda och som intravenös näring. Xylitolets verkligt stora betydelse har emellertid först kommit fram efter sockerundersökningen vid Turun = Yliopisto 1972-74, där man undersökte födoämnens — sötade med xylitol, fruktsocker och vanligt socker — inverkan på uppkomsten av karies. Resultatet var förbluffande: xylitolet minskade uppkomsten av tandröta med 90 procent jämfört med sackarosgruppen (”vanligt socker”).

1. Råvaran, björkstammarna, avbarkas och flisas innan de används i processen. Maskinen flisar en stock på några sekunder.

2. Björkfliset sugs upp i det höga extraktionstornet, där man med hydrolys under sura omständigheter spjälker xylanet, som finns i björkens sk hemicellulosa, till xylos. Björkens torrämne innehåller 26 procent xylan. Lösningen neutraliseras och tvättas.

3. Ångande flisrester är en restprodukt av extraktionsprocessen. Träför ädlingsindustrin kan använda resterna vid skivtillverkning, men man undersöker som bäst möjligheterna att pressa och torka resterna till eget bränsle. I bakgrunden de nyaste byggnaderna som uppförts enkom för xylitoltillverkningen.

4. Otaliga rör och ledningar behövs för den komplicerade processen. Efter extraktionen separeras xyloset och en saltfraktion erhålls som biprodukt. Xyloslösningen undergår ionbyte, avfärgning och industning och körs sedan in i hydreringen, dvs lösningen behandlas med väte. Ett riskfyllt moment,

FORUM 10/7 då vätgasen i förening med luft är ytterst explosiv. Efter vätebehandlingen blir xyloset xylitol.

5. Lösningen genomgår nu en process där xylitolet kristalliseras, och ”gröten” körs ner i en centrifug. Moderlösningen slungas ut, och xylitolkristallerna blir kvar i trumman varefter de är färdiga för torkning och förpackning.

6. I ett tekniskt topputrustat laboratorium analyseras xylitolet kontinuerligt för att kontrollera processen och kvaliteten.

FORUM 10/7 7. Xylitolet framställs dels i farmaceutisk kvalitet, dels i livsmedelskvalitet. Produktionschef Kaj Ekholm håller upp en 25 kg säck färdig för export. Världsmarknadspriset är högt, cirka 25 mk per kilo.

8. Redan nu framställs många produkter, där sockret ersatts med xylitol. Det är främst fråga om de största kariesframkallarna: karameller, choklad, pastiller, tuggummi, hostsirap mm. Tills vidare är priset dock högre än konventionellt sötade produkters.