Bli utanför eller uppäten - det är integrationsfrågan!
av Ragnhild Artimo Forum 1991-04, sida 06, 07.03.1991
Taggar: Teman: integration
Laakso…
utomlands genom att de är ett historiskt hål i hans kunskap om vad som hänt på hemmaarenan. Inte trevligt! Det är förståeligt att allt flera i uppdrag utomlands ”köps” upp i stationeringslandet, och därvid kan bokföras under förlorade resurser.
Vilka är utlänningar?
Xenofobi, fruktan för främlingar, för det främmande, är enligt EVA-rapporten ett dominerande drag hos finländarna, De färska reaktionerna på somaliska ”flyktingar” har varit talande nog. Att somalierna, som kommer från Afrika, täcks vara välklädda och tala flytande engelska! Ju mer fjärran ett land är beläget från Finland, dess sämre står det till med allt och alla där. Bara genom att själva ta rollen som utlänningar och på ort och ställe studera andra länder och kulturer jämnas vägen för internationalisering.
— Då dåvarande minister Taxell kom med förslaget att varje år skicka ut 5 000 ungdomar att studera utomlands, sågs det som intressant och djärvt. Men exempelvis Malaysia, som här ofta betraktas som ett u-land, skickar varje år ut 50—60 000 unga att studera vid högskolor i andra länder. Detta av en befolkning på 17 miljoner. Vi är rätt tröga, globalt.
Men direktör Laakso medger att attityderna till internationalisering positiviserats de senaste åren.
— Företagsledare och företagens nyckelpersoner inser klart i vilken riktning utvecklingen går, och hur den kan och skall styras. Motståndarna finns på andra nivåer och i andra läger, och mest handlar det om fruktan att förlora uppnådda fördelar — förändringar ses a priori som ett hot.
— EG-frågan — som egentligen nu ”vilar”, medan man väntar ut turbulenserna i Sovjetunionen — domineras av aspekten hur det skulle påverka vår nationella självbestämmanderätt. Här kan man ju ironiskt inflika att vi effektivt utnyttjat våra möjligheter att nationellt spoliera vår ekonomiska politik; kanske en bromsande effekt rentav kunde vara en välsignelse. Att många näringsgrenar, och framför allt livsmedelssektorn, med rätta känner EG-fruktan, är en annan sak. Men vi kan inte i all oändlighet isolera oss från resten av Europa. Exempelvis den finska lagstiftningen måste harmoniseras med den europeiska, för att näringslivet skall ha samma startlinje i konkurrensen. Och EG-direktiven handlar i de flesta fall om rätt små revideringar jämfört med hela volymen nya lagar under ett år.
6
Text: Ragnhild Artimo
För kunskapsföretagen handlar hotbilderna i eurointegrationen om två scenarier: att lämnas utanför eller bli uppäten. Strategin bör vara excellens på smala nischområden - och massivare satsning på FoU nationellt och företagsvis.
kynda långsamt har varit mottot S upptrappningen av FoU-penga på nationell nivå, i procent av BNP: 1989 och 1990 satsade Finland 1,9 procent, men Japan 2,9 och Västtyskland och Sverige 2,8 — högre än den finska ribban för 1997 som skall vara 2,7 procent. För en nation med en klar lågteknologiprofil i exporten är detta farlig ignorans. menar ekon mag Severi Keinälä vid Teräs-Kari Oy Consulting.
Med lågteknologiprofil i exporten avser Keinälä dominansen av skogsindustriprodukter, extra sårbar internationellt genom det stora energi(pris)beroendet. I en jämförelse mellan industriländernas ”teknologigrad” i exporten placerar sig Finland som lågteknologisk etta i gott sällskap med Turkiet (se tabellen).
Severi Keinälä har för Näringslivets Forskningsinstitut ETLA sammanställt en rapport om denna problematik inklusive strategiförslag. Rapporten Finnish High-Tech Industries and European Integration har faktiskt vari klar i ett år förrän ETLA publicerat den: inte heller näringslivets egna organisationer gör sig speciell brådska med för överlevnaden vitala ärenden.
Finland high-tech-land?
Keinäli menar att vulgärmyten om Finland som high-tech-land är ett viktigt hinder för de krafttag i den riktningen som faktiskt skulle behövas. Några punktvisa supersuccéer på den internationella arenan — han nämner mobiltelefonteknik, telekom och vissa bitar av läkemedels- och den kemiska industrin — har i media och det allmänna medvetandet blåsts upp till gigaproportioner, medan kalla siffror obehagligt tydligt visar den nationella vardagen.
Finlands exportprofil är massivt lågteknisk, och Finland får se sig förbigånget som högteknologiexportör inte bara av Japan, självklara Västtyskland och Sverige, utan också tex Irland, Österrike och Italien. Och det är pri fortsättning på sid 25
Industriländernas handelsbalanser/ industriprodukternas karaktär
Exportens relativa andel av importen 198 | Land High-Tech Medium-Tech Low-Tech Japan 515 423 9” Irland 159 78 127 Schweiz 146 110 52 Västtyskland 126 230 93 Frankrike 926 105 85 Storbritannien 923 93 67 Sverige 89 118 141 Danmark 88 73 119 USA 86 52 35 Belgien, Luxemb. 83 106 118 Holland 83 104 119 Italien TI 118 113 Österrike 74 82 108 Finland 58 68 218 Portugal 43 28 116 Spanien 36 73 129 Turkiet 19 34 196 Grekland 13 17 12 1005 = landet exporterar lika mycket av produktgruppen som det importerar. (Källa:
OECD 4/1921 FORUN,