Blir maten billigare?

av Christian Schönberg Forum 1990-02, sida 29, 08.02.1990

Taggar: Teman: livsmedel

Blir maten billigare?

Text: Christian Schönberg

Matkorgskommittén har lättat en aning på förlåten angående kommande livsmedelspolitiska progrumförklaringar. I en mellanrapport presenteras några åtgärdsrekommmendationer.

riare import av livsmedel, ändringar i F ämmelserna angående exportnedsatt omsättnin att på matvaror till butiker och restauranger samt en minskning av den nuvarande effekten av partiaffärernas faktureringspolitik hör till de ingärdsförslag som ”matkorgskommittén” lagt fram i sin mellanrapport. För utt påskynda arbetet på ett förbät trat- konkurrensklimat har kommittén pressats på åtgärdsförslag gällande de livsmedelspolitiska programmet.

Enligt den av HIM tillsatta livsmedelspolitiska kommittén har mellanrapperten uppgjorts på basen av endast en del av det digra material den har samlat in. Vilke märks i den mycket allmänt formulerade texten.

Mellanrapportens viktigaste budskap är kravet på ökad konkurrens. Någon direkt fingervisning om vad ställningstaganden kunde inoebära för konsumentens hushållskassa i framtiden. ger betänkandet inte.

Ö Man är ense om att importen bör underlättas. En friare import skulle klart bredda utbudet av livsmedel i värt land. Men detta betyder för den skull inte att konsumenten automatiskt far köpa dessa varor förmånligare än de inhemska. Betänkandet ger vid handen att billigt importlivsmedel kommer att placeras på

Matkorgskommittén går i sitt betänkande hårt åt systemet med central- och partiaffärernas faktureringsprocenter. Via Keskos centrallager i Haxböle går nästa hälften av bolagets leveranser. Lagret hör tll de största i Europa rörande dagligvaruhandeln.

samma startlinje med inhemska varor genom speciella pålagor, av typ importavgifter.

€ Kommittén anser att livsmedlen bör indelas i tre kategorier.

En del kan utan problem befrias från licenstvång medan det fortfarande existerar en motpol som absolut kräver licens för import till landet. Mellan dessa placerar kommittén ett varusortiment som kräver ett tillräckligt ersättande importskvdd, om licenstvånget slopas.

Ö Exportstödet skall enligt förslaget få täcka endast den allmänna skillnaden mellan inhemsk och internationell prisnivå och exportpriserna skall inte få vara fördelaktigare än motsvarande pris på hemmamarknaden.

Ö För att minska oms-trycket på livsmedel föreslår kommittén att oms-lagen ändras så att den så kallade dolda. ackumulerande omsättningsskatteeffekten elimineras. Skattefoten bör enligt förslaget dessutom ligga på samma nivå som I EG-länderna. Den nedsatta skattefoten bör ocks beröra restaurangfö rätten att själv välja förmånligaste faktureringsalterHalv.

För att avskaffa problemen med partioch centralaffärernas Taktureringsprocenter föreslas att leverantörerna redan i leveransvillkoren ålägges ange sina faktureringsvillkor. LJ

VERKLIGHE fortsänning från sid 19

Ar det stora intresset för artificiell verklighet dikterat av en instinkt till cocooning, ”förpuppning”, en social trend verifierad bl ai USA men också i Västeuropa? Alltså en önskan att låsa om sig och vända ryggen mot fönstret — Jag ser AR-teknologin snarare som en extrovert än en introvert riktning. Med de nya upplevelser artificiell verklighet och dess personarter ger möjlighet till är det snarare fråga om att verkligheten expanderar. I inskränkt bemärkelse kan man kanske dra paralleller mellan sk öronlappsstereo — för Övrigt på reträtt — som isolerar från störande ljud från omvärlden. och ”isolationen” i en artificiell elektronisk värld. Trenden med öronlappsstereo, eller riktigare ministereo, sammanhänger med den urbana livsmiljön med stor befolkningsdensitet som central stressfaktor: en egen individuell ljudvärld upplevs som en befri 2/1990 FRUN 2 else från trycket. Men jag vill inte rik tigt gå med på att dykningar in i en artificiell datorbaserad värld är e form av autistisk isolation. Dagens datateknik är höggradigt litterär. med AR-datanät får informationen visuell gestalt och upplevelsefältet breddas med rörelser, uttryck. beröring oc — Genom AR-tekniken kanske människor i framtiden kan utöva distanshantverk, inte bara utföra textbehandling som distansarbete, säger Erkki Kuremniemi.

ljud. AR gör människorna obundna till rummet, och ger oanade möjhgheter till tidseffektivitet genom att individen elektroniskt kan befinna sig på oräkneliga ställen samtidigt. kommunicera och verka på mänga sektorer simultant.

— Det förefaller också klart att AR kommer att revolutionera konst- och kulturlivet genomgripande. Å ena sidan genom att erbjuda nya medel och möjligheter att på elektronisk väg skapå nya former av konst, å andra sidan med avseende på distribution. ARteatern, för att ta ett exempel, är inte längre bunden till ett teaterhus med en salong som rymmer några hundra åskådare, utan blir interaktiv realtidsteater med hundratals miljoner aktiva. påverkande åskådare. AR kommer att ge nya hypermedia och öppna nya möjligheter för nuvarande konstformer men dessutom initiera konstformer som inte är möjliga idag. För ett konst- och kulturliv som med förlov sagt är höggradigt reaktionärt medför det en förändringsmöjlighet att välkomna.

29