Blir USA stormarknad för ”gröna” företag?

av Bjarne Nyman Forum 1992-12, sida 19-20, 01.10.1992

Taggar: Teman: företag

Blir USA stormarknad för ”gröna” företag?

Text: Bjarne Nyman

Enligt 84 procent av befolkningen i USA är miljönedsmutsning ett allvarligt brott. Detta procenttal ska jämföras med t ex insideraffärer på börsen, som bara 40 procent av amerikanerna anser vara förkastligt.

Företag med visioner tar opinionen på allvar och förbereder sig för ett strängare klimat. ”Greening of Business” ingår därför numera i vokabulären hos klärvojanta företagsledare, som är måna om sin och sitt företags framtida existens. Trenden kan innebära nya exportmöjligheter för finländska företag som har de rätta innovationerna och den korrekt inställningen till miljöfrågorna.

är miljömedvetandet under 60 talet uppstod som en följd av Ra chel Carsons starka ”Tyst vår”. reagerade den framåtblickande industrin med att lansera ”technological fix” som botemedel. Med andra ord ville man då hävda att industrin kunde gå vidare längs inkörda banor. Med teknikens hjälp skulle miljön kureras.

Med växande avfallsberg, krasslig atmosfär, förstörd jord, utdöda och utdöende djur- och växtarter, människor som mår dåligt, m m har tron på technogical fix börjat svikta. Numera är lekmän och experter övertygade om att våra produktions- och konsumtionssystem måste grundsaneras. Det gäller att hitta nya mönster.

I USA som på många områden — inte minst miljöförstörelsens — länge legat i täten, stiger kraven på företagens produktionsvanor och människornas konsumtionsdito. ”Slit-och-släng”-mentaliteten är mogen för soptippen(!).

De stora vill bli gröna

Tanken på ”hållbar utveckling” som det enda alternativet för framtiden växer sig allt starkare inom de stora företagen. Olyckor som Seveso, Bhopal, Exxon Valdez och Tjernobyl ses ofta som illavarslande exempel, men verkligheten är tyvärr värre. Drivhuseffekt, surt regn, miljögifter, vattenbrist, ökenutbredning, hungersnöd är inte längre löst prat. Det är allvar och det har de stora företagen i USA märkt. Nu tävlar de om vem som kan komma närmast målsättningen om 100 procent recirkulation, 0-utsläpp och råmaterial- och energianvändning baserad på förnybara naturresurser.

12/1992 FÖRUN

Företag som t ex 3M, Chevron och Dow Chemicals har inlämpat miljötänkandet i sina affärsstrategier. De vill bli ”gröna” och samtidigt övertyga andra om att ”greening of business” är den enda utvägen för överlevnad. ”Vår strategiska målsättning skall ses som en dellösning på jordklotets miljöproblem”, lär generaldirektör Popoff (Dow Chemicals) ha sagt. Chevrons Kenneth T. Terr har för sin del konstaterat att ”en minskning av utsläppen kan vara det bästa sättet att undkomma lagstiftningens labyrinter samtidigt som produktionskostnaderna kan minskas”.

Herr Terr slog huvudet på spiken. Den allmänna opinionen skapar ett tryck på lagstiftaren — som är beroende av folkets stöd — vilket leder till allt strängare miljölagar. Data över olika former av utsläpp måste ges offentlighet och det finns inte längre möjligheter till hemlighållande av information. ”Glasnost” är företagens vardag i den nya världen.

I juristeriets förlovade land USA gäller det givetvis att rätta sig efter lagar och förordningar. Många = miljöspecialiserade lagvrängare gör money av att söka upp miljöbrott och eventuella skadelidande. Följden är rättegångar, som kan bli nog så pinsamma för de inblandade företagen. Efter en miljörättegång kan knappast ens en Thomas Zilliacus rädda företagets image. Exxons oljeolycka härom året fällde företaget från 14 plats till nummer 110 på Fortunes lista över företag, som folk uppskattade mest. Med ett sådant bakslag är det svårt att återvinna förtroendet.

Också de stora finansiärerna och investerarna har tagit miljötrenden ad notam. De satsar inte längre pengar på företag som ur miljösynvinkel eller av annan orsak saknar den allmänna opinionens stöd. När det t ex gäller företagsförvärv blir köpeobjektet noggrant synat under luppen, mycket noggrant. Det får inte finnas miljöspöken i garderoben.

Omsorg om miljön skapar ny business

Många företag som har en ansvarsfull inställning till miljöfrågor har lyckats få den allmänna opinionen på sin sida. I en fungerande marknadsckonomi betyder det massor av dollars och ett klart försprång vänd

INDUSTRIOMSÄTTNING PÅ MILJÖOMRÅDET I USA ÅR 1991 OCH ÅR 2001 (MILJARDER DOLLAR)

Som läget är idag [7] Som läget kan vara år 2001

VSLLLLLLELr

Hantering av fasta avfal a

Lo VÄ

Miljömarknaden i USA öppnar vägar för nya inbrytningar. Även finländska företag kan muta in sig, om de kan komma med god teknik och annars är rumsrena.

1 ” - ” ix Ett typexempel på hur vanvettigt föreGröna företag tag kan bära sig åt är när den finländsk fortsättnin förhållande till konkurrenterna. Det har bl a de tidigare nämnda företagen kunnat konstatera.

Samtidigt växer det fram nya företag, som antingen specialiserar sig på att ta hand om det avfall som andra producerar, eller på att ta fram ny teknik och nya processer för att minska avfall och utsläpp. I USA är detta område enormt stort. Företag som sysslar enbart med miljövård omsatte i fjol cirka 130 miljarder dollar. Siffran för år 2000 väntas stiga till ungefär 200 miljarder dollar. Enbart luftvårdslagen som godkändes år 1990 har en marknadseffekt på omkring 25 miljarder dollar för företag som är inkomna på miljöteknikens område.

Det här betyder, att miljöområdet de facto är en av de snabbast växande nischerna i USA. Och — som det nu ser ut — har världsdepressionen ingen inverkan på branschen, men det krävs specialiseting, god kundservice och verksamhet på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Det mest lovande området är enligt uppgift recirkulation av fast avfall — en business som förväntas stiga från nuvarande 28 miljarder dollar till 50 miljarder dollar redan år 1995. Målsättningen för recirkulationen är att nå upp till 50 procents recirkulation före seklets slut. (Alla delstater har dock inte samma höga mål.)

Trenderna gäller även finländska företag

Greening of business är inte på något sätt exceptionellt för amerikanska företag. Konceptet är gångbart i alla delar av den ”civiliserade” världen — även i Finland (om attributet i fråga kan användas). Företagen måste bli ”gröna” för att klara sig i den internationella konkurrensen — och det är lättare sagt än gjort för våra företag här hemma.

Vi har ju blivit ”hjärntvättade” med lovord om Finland som ett verkligt industriland: Vi har hög teknologi, arbetsamma människor (what?), ett relativt glest befolkat land — med undantag av Trängselfinland — och en ren och oskövlad omgivning. Vi invaggas dagligen i tron att även natur- och miljövården är under kontroll och vi kan därför lätt fördöma miljökatastrofer som geografiskt sett ligger långt borta.

Men även hos oss blir grundvattnet förorenat. Betongkolosser byggs på de bästa odlingsmarkerna, unika naturområden läggs under vatten, urskogar fälls, städerna stinker och soptipparna växer.

Situationen i Finland är föremål för internationella — miljöorganisationers noggranna övervakande ögon. Företag som enbart sysslar med munnens bekännelse i miljöfrågor kommer att få slita hårt. Det går kanske att lura hemmamarknaden, men en dylik policy lyckas inte längre i den stora världen — åtminstone inte för företag som vill nå framgång. Ett höjt pekfinger från en etablerad internationell medborgarrörelse kan betyda dödsstöten.

2 pappersindustrin försökte sig på lustigheten att i stort uppslagna reklamrubriker i tysk press övertyga folk om att returfiber inte alls innebär fördelar för miljön. Kampanjens konstruktörer kom inte ihåg att Göbbels tid är förbi. Det går bara inte att hitta på argument och på det sättet vinna anhängare, eftersom folk numera är rätt civiliserade och dessutom belästa.

Miljöexport ingen omöjlighet När finländska företag har städat upp sina bakgårdar finns det stora möjligheter för export av miljöteknologi till den nya världen. I USA är som sagt det fasta avfallet problem ”number one”. För att komma in på den marknaden krävs teknik för recirkulation, teknik för att sanera soptippar samt effektiva förbrännings- och energiutvinningsteknologier. Detta — kunnande finns — kantänka — och kan vidareutvecklas i Finland. Det som behövs är att övertyga marknaden om att tekniken duger och då går det inte att bära sig åt hur som helst hemma.

Den amerikanska marknaden för utrustning i anslutning till vattenförsörjning och

Valdez Principe (1) Skydd av biosfären. Vi förbinder oss att minska alla utsläpp som kan förorsaka miljöskada i fråga om luft, vatten. jord och 1evande varelser.

(2) Hållbar användning av naturresurser. Vi använder oss sparsamt av de förnybara naturresurserna vatten. jord och skogar.

(3) Avfallshantering. Vi minimerar avfall och kommer att recirkulera så mycket material som möjligt.

(4) Förnuftig energianvändning. Vi använder miljösäkra och hållbara energikällor. Vi investerar i bättre energiverkningsgrad och sparar energi i all vår verksamhet.

(5) Minskning av riskerna. Vi minimerar miljö-, hälso- och säkerhetsriskerna för våra medarbetare och på de orter där vi verkar.

(5) Marknadsföring av produkter. Vi säljer produkter och tjänster. som minimerar milJöpåverkningen och är trygga för konsumenterna.

(7) Skadeersättning. Vi tar ansvar för all skada vi förorsakar vår omgivning och vi ersätter personskador.

(8) ”Glasnost”. Vi informerar om all verksamhet som kan ha miljöeffekter eller inverkan på medarbetarnas hälsa. Vi vidtar inga åtgärder mot medarbetare som rapporterar om förhållanden som kan förorsaka miljöskador eller mot hälsa och säkerhet.

(9) Miljöchefer. Vi ställer managementresurser till förfogande för att genomföra dessa principer. Vi skall övervaka allt och rapportera om hur vi lyckats. Vi försäkrar att vår styrelse och VD alltid är informerade om och fullt ansvariga för miljöfrågor. Minst en person i en bolagsstyrelse måste ha större ansvar för miljön än för sitt bolag.

(10) Tillgångar och revision, Vi förbinder oss att årligen avge en rapport om hur vi lyckats med att genomföra dessa åtaganden.

vattenrening uppskattas allmänt till cirka 33 miljarder dollar. Investeringsbehovet för enbart råvaruvattenförsörjningen är 6—7 miljarder årligen. Dessutom finns det ett stort behov av att följa upp grundvattnets kvalitet och utveckla vattensnåla processer. Två tredjedelar av reningsverken i USA och Kanada fyller inte de normer som lagen stipulerar. Investeringsbehovet i ny reningsteknik är fem miljarder dollar under de närmaste femton åren.

Marknaden för att ta hand om problemavfall uppskattas till 23 miljarder dollar årligen. Det är en växande marknad. Omsorgen om människornas välbefinnande och företagens rädsla för sanktioner av olika slag verkar som cen adrenalinspruta. Förpestade markområden sjunker i värde och inga köpare, förmedlare, uthyrare eller andra är villiga att befatta sig med sådana områden. Finländska företag har kapacitel att erbjuda tjänster även på detta område, Det kan t.ex. vara fråga om mätinstrument för att påvisa befintligheten av miljögifter.

Marknaden för luftskyddet i USA ligger i dagen läge på cirka 40 miljarder dollar och den växer med 15 procent årligen. Den nya luftskyddslagen från 1990 gör sitt till och expanderar marknaden med kanske 50 miljarder innan vi når fram till sckelskiftet. Nya metoder för att minska ozonförstöringen kan bli lukrativa, liksom även teknik som minskar utsläpp av cancerframkallande ämnen. Att minska koldioxidutsläppen med 20 procent förväntas kosta rriljoner dollar. Något för finländska företag att haka på?

Andra ”gröna” områden är energiförsörjningen och dess direkta miljöeffekter samt informations- och cxperttjänster. När kärnenergin i detta läge visat sig ockonomisk är marknaden stor för teknik som det går att minska de fossila utsläppen med. Vindenergin — bättre kontrollerad än Andrew — förväntas storma in omkring år 1995 och vid sekelskiftet är det meningen att solenergin skall tas på allvar. Finländska företag som framhärdar med att använda skygglappar och gå vidare längs invanda banor blir med naturnödvändighet tagna på sängen — för att inte säga på pottan.

Informations- och cxperttjänsterna är till för specialiserade företag, som följer med den amerikanska lagstiftningen och opinionerna over there. Det kan också bli aktuellt med utbildningsverksamhet och miljödatabaser, där senaste nytt kan erhålas.

Men för att det skall gå vägen måste de exporterande finländska företagen vara rumsrena. Ett bevis för hur miljötänkandet har vuxit till sig i USA är ”Valdez principer”, som presenteras i rutan här invid. Hur många finländska företag har mage att underteckna dessa? Och hur många av dessa kan undgå att fällas för bedrägeri efter undertecknandet? De som klarar sig oskadda har framtiden framför sig. .

(Sifferuppgifterna baseras på ett föredrag hållet av industrisekreterare, tekn. lic. Keijo Mutanen (Houston) vid ett Tekes-seminarium i Björneborg den 2.9.1992. 12/1992. FORUN,