Bnakhemligheten bevarad!

av Christer Ekebom Forum 1984-11, sida 28-29, 13.06.1984

Taggar: Teman: banker

FE RUN 11/84 11/84 F RUN

Det är bankerna som håller det schweiziska näringslivet flytande. Därför ställde Schweiz upp för den tradi tionella och kritiserade schweiziska banksekretessen.

Av LARS-GUNNAR LARSSON

Schweiz:

Banksekretessen hestår!

BH Ska nu dessa 400.000 arbetsplatser, och då framför allt de som finns inom bankväsendet, äventyras? Den frågan ställdes i samband med att debatten om uppluckring av den välkända schweiziska barkhemligheten fördes. Enligt motståndarna till uppluckringen är banksekretessen en traditionell och omistlig del av det schweiziska ekonomiska systernet.

De liberala och borgerliga partierna, som ivrigt har försvarat det rådande systemet, förnekar givetvis inte att bankerna i Schweiz är både stora och mäktiga. Just storbankerna skötte om att det som kunde räddas av den schweiziska urindustrin också räddades, och de medverkade också till att den schweiziska stålindustrin har kunnat klara av långa förlustperioder och nu igen är på väg att repa sig.

Motståndarna till den nuvarande banksekretessen pekar i första hand på de möjligheter till skattebrott som systemet ger möjligheter till. Den garanterade banksekretessen gör det nämligen möjligt att undanhålla jätteswnmor från alla skattemyndigheter. Detta gäller såväl schweizare som utlänningar. Man hänvisade i debatten bland annat till klagoropen från de latinamerikanska kyrkorna som säger att rika personer från dessa länder försvinner till Schweiz och för med sig kapitalet. Det finns gott om exempel på smitning: en man i S:t Moritz, som varit hedersmedborgare i staden, hade aldrig betalat någon skatt men när han dog efterlämnade han en förmögenhet på närmare 40 miljoner mark 2 400.000 nya arbetstillfällen, ett väkänt tema i bland annat Sverige för ett par år sedan, var aktuellt också i Scheweiz för en kort tid sedan. Här handlade det emellertid inte om arbetsplatser som skulle skapas utan om platser som redan fanns. De fanns inom den schweiziska servicesektorn och har tillkommit under de senaste tio åren. Dessa arbetstillfällen har ersatt förlorade arbetstillfällen inom den schweiziska industrin. Exempelvis inom urindustrin har ungefär varannan arbetsplats försvunnit. Under vinterns lopp funderade man nämligen på att luckra upp den välkända schweiziska banksekretessen. Och det kunde ha inneburi arbetslöshet inom bankerna!

En värderingsfråga

Men också mot detta finns det motargument. Uppluckringens motståndarsida drev en hård annonskampanj inför folkomröstningen. Man har bland annat påpekat att banksekretessen redan nu är upphävd i samband med misstankar om brott. När det gäller utländska misstankar om skatteeller valutabrott, ser schweizarna naturligtvis från sin egen synpunkt på anklagelsen. Valutabrott är för Schweiz en okänd företeelse. För schweizarna får pengarna röra sig lika fritt som vindarna. Och när det gäller beskattning är schweizarna betydligt liberalare än man är i exempelvis Sverige. I praktiken är det därför bara i samband med mycket grova skattebrott som en schweizisk domstol låter sig beve kas och beordrar banken att lämna ut den önskade informationen.

Didrik Hamilton, pensionerad svensk bankdirektör, bosatt i Schweiz i Geneve, får ibland höra att han är “schweizisk” i sina åsikter. Men, säger han, hur skulle det vara om till exempel de schweiziska myndigheterna skulle inkomma till de svenska myndigheterna med en yrkan om straff för ett i Stockholm samboende par från kantonen Uri — just för att de är samboende, vilket inte är tillåtet i den i fråga varande kantonen?

Det starkaste argumentet mot en uppluckring av banksekretessen, och möjligen avgörande för utgången av folkomröstningen är schweizarnas djupt rotade frihetslängtan. Sedan Wilbelm Tbells dagar är rätten till en i vidsträckt mening priva sfär en av tillvarons stöttepelare. Det här gäller såväl den tyskspråkiga bonden som bor på 2000 meters höjd i nordöstra Schweiz som den fransktalande världsmannen i Geneve. Till ett skyddat privatliv hör definitivt att bankkontot är en hemlighet mellan banken och kunden.

Räddar sitt eget skinn

Det råder ingen tvekan om att det är de schweiziska bankerna själva som har satsat miljoner schweizerfrancs på att motarbeta en uppluckring av banksekretessen. En sådan uppluckring kunde innebära att de schweiziska bankernas popularitet skulle sjunka. Bakom de olika motståndsorganisationerna runtom i Schweiz döljer sig såväl banker som representanter för näringslivet. För dem gällde det att till varje pris se till att folkomröstningen gav ett nekande svar, vilket också gjorde livet surt för förespråkarna.

Sällan har arbetstagare och arbetsgivare varit så rörande eniga som nu inom bankerna i förhållande till förslaget om en uppluckring av bankhemligheten. De flesta bankanställda betraktar förslaget som idiotiskt. Om man frågar om det inte vore skäl för Schweiz att putsa upp sitt rykte som skatteflyktingarnas paradis, får man till svar att det som i själva verket skulle försvinna är det goda rykte man har hos sina kunder om tillförlitlig och diskret betjäning. Samtidigt påpekar de bankanställda att uppfattningen om Schweiz som ett bankeldorado är lika gammal som den är felaktig. Av de 200 största bankerna i världen är bara fem schweiziska, men 14 italienska, 9 franska och 7 spanska! De tre schweiziska jättarna, Union de Banque Suisse, Societé de Banque Suisse och Credit Suisse, kommer på 30:de, 32:a och 52:a plats på listan.

Två typiska schweizare uttryckte sig inför folkomröstningen ungefär på följande sätt: ”Det skulle säkert innebära en hel del fördelar med en uppluckrad banksekretess. För oss skulle det inte betyda så mycket för vi har inga svarta pengar, men det schweiziska bankväsendet är mycket viktigt för landet och det är därför skäl att noga överväga nackdelarna mot fördelarna. Varför ska vi såga av den gren vi själva sitter på?”

Folket röstad en . So inskönftiad re BN ark UNG gnarde ben? K Sie se mehr R

Debatten inför folkomröstningen var mycket intensiv. Bankerna satsade hårt på annoska” panjer i tidningarna.

Och hur gick omröstningen? 73 procent röstade emot och 21 procent för. Förslaget avvisades, som väntat, med bred marginal. Förslaget hade väckts för sex år sedan av det socialdemokratiska partiet i Basel, som lyckades samla så många namn på medborgarlistor att en folkomröstning i saken enligt schweizisk lag blev nödvändig. Röstningsprocenten var för schweiziska förhållanden hög: hela 41,9 procent. Den livliga

Alfred Bosshard: Kan vi kosta på oss att avskaffa debatten hade troligen aktiverat schweizarna som annars låter dylika omröstningar bli ett nöje för en minoritet. Inte i någon av de schweiziska kantonerna fick förslaget en majoritet bakom sig: de procentuellt flesta ja-rösterna kom i förslagets hemstad Basel, där 37 procent röstade för förslaget, men exempelvis i den lantligt präglade kantonen Wallis förkastade 90 procent förslaget.

Tillfredsställelsen över röstningsresultatet är givetvis stor i bank- och näringslivskretsar i Schweiz. Nu har bankvärlden fått bevis på att de kan lita på Schweiz. Alla schweizare ställer ju upp för att stöda det traditionella bankväsendet.

Vissa förändringar kommer

Vissa förändringar kommer emellertid att införas i banklagen, förändringar som har planerats oberoende av folkomröstningen, Hittills har nämligen bankhemligheten varit en intern sak inom bankväsendet, men nu kommer den att stadgas i lag. Aktie- och beskattningslagarna kommer också att justeras. Under vissa omständigheter kommer det nu att bli möjligt för myndigheterna att få insyn i privatpersoners bankförhållanden. Intrycket ute i världen är emellertid att allt i Schweiz förblir som det her varit. Och det är precis vad schweizarna ville.

För den nordiska bankverksamheten i Schweiz var folkomröstningen inte av någon större betydelse. Åtminstone inte direkt. De som har ”svarta” pengar att dölja, kommer knappast till de nordiska bankerna. Speciellt inte om de själva råkar vara nordbor, säger Bengt Uggla, direktör för Nordfinanz-Bank i Zurich, som KOP nyligen förvärvade aktiemajoriteten i. Om folkomröstningen hade lett till att banksekretessen hade uppluckrats, med åtföljande nedgång för det schweiziska bankväsendet, hade naturligtvis de nordiska bankerna så småningom också drabbats.

Österrike konkurrerar

Ett land där man med oro följt med debatten och omröstningen i Schweiz, är Österrike. I princip har Österrike faktiskt en ännu strängare banksekretess än Schweiz, vilket man också försöker få omvärlden att förstå. Österrikarna marknadsför sig som ”det andra Schweiz”. Vem som helst kan nämligen öppna ett anonymt bankkonto i Österrike. Detta borde givetvis locka kapital till Österrike. Emellertid fastslog en österrikisk domstol för en kort tid sedan att skattemyndigheternas yrkan på insyn går före banksekretessen, Vidare har man i år infört en direkt beskattning av ränteintäkter. Dessa båda faktorer har tillsammans inneburit en rätt kraftig flykt av utländskt kapital från Österrike. [m uu LL — = 29