Boendets glädje år 2000
av Ossi Hiisiö Forum 1970-18, sida 27-29, 18.11.1970
VARSÅGOD STIG PÅ I MIT LILLA Rom! >
Boendets glädje år 2000
Av pol. mag. Ossi Hii
Tvåtusen är ett runt tal och lämpligt stort. Det har blivit populärt att kalkylera med år 2000 i framtidsprojekten; denna utgångspunkt säger en hel del om planerarnas förmåga att tänka konstruktivt och på lång sikt. Sällan är planeringen dock skapande. I förvånansvärt många avseenden synes livet år 2000 vara likadant som år 1970, proportionerna är bara annorlunda och så finns det så mycket mer av allting. Tex beträffande trafiken synes man tro, att ett fordon på fyra hjul som rullar på släta vägar är det slutliga målet för utvecklingen. Motorvägarna ökar i antal, och de gamla motorvägarna byggs ut med fler filer.
Förresten kan man inte göra någonting åt det, att bilarna och motorvägarna ökar i antal, ifall man tror att det kommer att gå på detta sätt. Slutet är i sikte först när allt vad mark heter har täckts med vägar och människorna sitter i sina bilar och stirrar på varandra i trafikstoppet, försåvitt de ännu inte har storknat i avgaserna.
De som varnar för detta framtidsperspektiv kallas radikaler och de som planerar nya kommunikationsmedel utopister. Veterligen torde det redan nu finnas tekniska och ekonomiska möjligheter att i praktiken omsätta datorstyrda luktfria och tystgående transportsystem. Tron på bilen är emellertid inrotad och de konservativa tycks inte komma ihåg, att allt det som nu är i bruk har varit radikalt och utopistiskt på sin tid. När jag tänker på år 2000 och hur det då kommer att se ut med boendet, är det inte nog för mig att bostäderna blir flera och större, fast det otvivelaktigt behövs mer bostäder och större bostäder.
Den tekniska utvecklingen är ett intressant kapitel. Det ska bli roligt att se om bostäderna huvudsakligen kommer att
Forum 18/7 finnas i egnahemshus eller kanske i 50-våningspyramider, om de kommer att hänga som äpplen i ett träd eller ligga nere i jorden som potatisar. Bostaden kommer naturligtvis att på alla vis vara bättre utrustad än förr. Redan nu byggs det bastur, ja tom simbassänger i lägenheter i flervåningshus. Tack vare frysskåp och elektronugnar kan besöken i livsmedelbutiken inskränkas till några få gånger i månaden, kanske om året. Stereoanläggningar blir allmännare och ännu bättre. Bildtelefonen är på kommande och dagstidningen är snart någonting som vi kommer att uppleva i televisionsrutan. Den tekniska utvecklingen kommer att ge bostäderna en i alla avseenden mer oberoende ställning än förut. När levnadsstandarden har stigit, kommer största delen av vårt folk att ha möjlighet att få ett välutrustat, rymligt hem år 2000. I fråga om jämlikhet har vi kommit så långt, att boendedifferenserna har minskat väsentligt. Bostaden har blivit en sådan fundamental nyttighet, att dess storlek och kvalitet i högre grad beror på hyresgästernas antal och behov än på deras betalningsförmåga. Kategoriboendet har försvunnit och de små inkomsttagarna har samma möjligheter som de rika att bo vid havsstranden eller i de västliga stadsdelarna, om de en gång tycker om havet och västliga vindar. Arbetarnas barn kommer att leka i samma sandlåda som ADB-chefernas barn. Den tekniska evolutionen och den demokratiska utvecklingen är ofrånkomliga och önskvärda. Vid sidan av dem sker en utveckling — för att inte säga revolution — i människornas tänkesätt och ömsesidiga förbindelser. År 2000 inser människorna, att bostaden och dess utrustning liksom övriga varor är medel och att även demokratin är ett medel.
Vänd 27
Boendets glädje år 2000
I många förhoppningar hägrar en bostad, där det finns ett rum för varje familjemedlem och för varje tänkbar aktivitet. Varje familjemedlem kommer med egen bil från arbetet eller skolan och drar sig tillbaka till sitt rum för att syssla med sin hobby. I vardagsrummet tar man emot gäster — men vad nu, de kommer inte alls, för var och en har någonting att syssla med hemma i sitt eget rum. Men det har man all orsak att bara vara glad åt, eller hur? Man får vara i fred.
Jag föreställer mig, att människorna och särskilt finländarna intill år 2000 har lärt sig att leva i en stad. I städer kommer de dock nästan alla att leva, och det är därför skäl att de lär sig. I en stad lever man nära andra människor och därför borde man ta vara på de glädjeämnen de kan erbjuda. I en öken kan man ta vara på den glädje ensamheten erbjuder. Oberoende av om hemmet och familjen anses vara samhällets ryggrad år 2000, har människorna i varje fall lärt sig att vara tillsammans även med andra än familjemedlemmarna. Man avlägger besök utan att meddela därom på förhand och utan att klä sig i gåbortsdress. Värdinnan blir inte vimmelkantig av nervositet när hon ser de oväntade gästerna, utan omfamnar dem och önskar dem hjärtligt välkomna. Bjudningarna går inte längre ut på att proppa gästerna fulla med mat, utan man sitter och utbyter tankar, kanske nya och omvälvande.
I bostadshusen och på bostadsområdena råder otvungna förhållanden mellan människorna. Grannskapsenheterna har blivit livliga samhällen, där alla känner varandra. Invånarna har gott om tid och den fördriver de i kvarterskrogen drickande öl och vin, i kulturhusen där det bjuds på sång, dans och skådespel eller i bastun filosoferande om livets gång. Allmänna och gemensamma utrymmen finns i mycket stor utsträckning. Människorna har kommit ifrån det för trettio år sedan rådande tänkesättet, att var och en borde ha en egen radio, television, stereoanläggning, bandspelare, bastu och simbassäng. Gemensamma för alla är dessa nyttigheter nu större, vackrare och billigare, och framförallt för de människorna samman. Samtidigt har boendet och själva bostaden blivit billigare än förut. Därför har människorna haft råd att byta stigande lön mot längre fritid.
De privata kommunikationsmedlen har minskat i antal sedan människorna insett, att det är roligt att resa tillsammans med andra. Sommarstugorna har blivit färre efter det att man kommit underfund med att det är roligt att fira semester tillsammans med andra. Därför har människorna haft råd att byta löneförhöjning mot längre fritid.
Förändringen i livsinställningen har gjort, att man år 2000 inte längre hyser aktning för gåpåaren som dör vid sitt arbete, utan föredrar män och kvinnor som väcker sympati genom sitt angenäma sätt. Då lever människan inte för att producera och förtjäna så mycket som möjligt, utan för att finna glädjeämnena i livet.
Och när kommer denna förändring i människan och hennes liv? Snart, för jag tror på denna tids ungdom.
Och hur kommer uländerna att passa in i bilden? I det avseendet litar jag på ett under, på att människorna i uländerna ska hinna få tillräckligt med kunskap, hälsa och livets goda, innan de mister den livsinställning som behövs år 2000.
O
Forum 18/70
SJÖMANNEN BER ICKE OM MEDVIN — han lär sig att segla Är Ni på utkik efter ett behändigt navigationsverktyg till säkrande av en lönsammare affärspolitik och till att etablera ett totalt budgotsystem — så är lönsam hetsmetoden, som nu är kä av över 24.000 euro peiska företagsledare och ansvariga medarbetare — vad
Ni behöver.
KONFERENS OM LEDARSKAP OCH LÖNSAMHET modell 1971 i Helsingfors 14—16 december 1970
I den konkurrenspräglade och svårbemästrade miljö, som i dag är näringslivets, är det mer än någonsin tidigare av vital betydelse att företagsledningen informeras realistiskt och förenklat om företagets ekonomi.
Professor Palle Hansens lönsamhetsmetod har visat sig vara det riktiga svaret på detta krav:
DÄRFÖR att lönsamhetsmetodens begrepp, prin ciper och teknik är lättförståeliga för varje chef och ansvarig medarbetare. Man behöver inte vara specialist på redovisningsväsen eller företagsekonomi.
DÄRFÖR att lönsamhetsmetodens nyckeltal och uppställningsform ger ledningen möjligheter att genomföra bättre dokumenterade och mer lönsamma beslut med hjälp av lättförståelig information, som avslöjar förlustkällor och överflödiga kostnader.
DÄRFÖR att det är ett jordnära program med praktiska exempel från andel och industri och genomfört. i en atmosfär av erfarenhetsutbyte mellan likställda.
& avslöja — förlustkällor och dolda kostnade & åstadkomma en sund överskottspla & effektivisera kostnadskontrolle & lönsamhetsanalysera varu upper och avdelninga & skära bort överflödiga kapacitetskostnade & utarbeta informativ månads- eller kvartalsredovisning
KONFERENSEN VISAR HUR MAN BÖR GÅ FRAM ENKELT OCH REALISTISKT FÖR AT ÅA mäta företagets effektivite & rationalisera företagets redovisningsrapporter
F& organisera idéjaktgruppe & utarbeta livscykelanalyser till prognose + rationalisera — styckkostnadern & avslöja förlustkunder och förlustbringande = distributionsmetoder
Sänd Er anmälan till Valmennuskeskus — Rastor Messuhallit C, Helsinki 25
Jag önskar deltaga i konferensen Jag önskar detaljprogram för konferensen
Titel och namn
Företag
Tel.
Adres 29