Börskursutvecklingen i perspektiv

av Tom Berglund Forum 1992-16, sida 20, 10.12.1992

Taggar: Teman: börsen

et här är bara ett plock D av händelser som samt liga kan antas inverka på de finländska företagens lönsamhet och därmed på börskursernas nivå. Turbulensen kring vår aktiemarknad är stor. Pessimistiska prognoser avlöses av optimistiska och tvärtom. Vad är det då som håller på att ske? Kan man överhuvudtaget skönja några underliggande trender, trender som kunde ge en fingervisning om hur vår börs kommer att utvecklas på några års sikt?

Integration!

I grunden handlar de händelsr som vi fått bevittna om ekonomisk integration. Integrationstanken som sedan andra världskriget utgjort en röd tråd bakom den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa har plötsligt tagit fart.

Till det här har Sovjetunionens kollaps bidragit på ett kännbart sätt. För det första har Sovjetunionens sönderfall klart visat att politisk styrka i längden förutsätter ekonomisk styrka. På ett mera konkret plan har det politiska orosmoment som tudelningen av Europa innebar avlägsnats, säkerhetspolitiska — frågeställningar har fått ge vika för ekonomiska.

Avreglering! En annan, kanske ännu mera djupgående, förändring är att rörligheten i Europa stadigt ökat. Kontakterna mellan invånarna i de europeiska länderna har fördjupats på alla områden. Det här har lett till att de hinder som byggts upp mellan staterna i allt större utsträckning upplevs som besvärande. Trycket på att få till stånd avreglering har ökat. I takt med avregleringen har rörligheten ökat ytterligare. Följden av det här är att de enskilda länderna har en allt mindre frihet att gå sin egen väg. Ett försök att satsa på en egen lösning skulle bara leda till att kapital, och i allt större utsträckning utbildad arbetskraft, skulle söka sig bort. Den egna vägen skulle leda till utarmning.

Nervösa valutakurser

Den ökade rörligheten leder till ett ökat tryck på den reglering som återstår. Speciellt i höst har valutakursregleringen blivit offer för den ökade rörligheten, Centralbankerna klarar inte längre av att stötta up 20

Börsen

YH

Tom Berglund

Börskursutvecklingen i perspektiv

Den nittonde november fick Sveriges Riksbank ge sig. Försvaret av en stark krona visade sig vara en övermäktig uppgift. Följande dag stupade avtalsförhandlingarna i Finland på att FFC ansåg att arbetslöshetsskyddet försvagades alltför kraftigt. Litet tidigare hade Finlands riksdag sagt nej till ett femte kärnkraftverk.

en uppenbart felvärderad valuta.

Det var inte av ren en slump som Sveriges beslut att låta kronan flyta i vårt tidningspress förgicks av en notis om att prisnivån i Sverige var 18 procent högre än i vårt eget land.

Anpassning ett måste

Den ökade rörligheten tvingar länderna att anpassa sig. Alla länder i det nya Europa får finna sig i att antingen bli konkurrenskraftiga eller råka ut för en ordentlig åderlåtning. Det här innebär också att länderna inte på samma sätt som tidigare har råd att hålla sig med ett ineffektivt jordbruk, en ineffektiv offentlig sektor eller ett ineffektivt bankväsende. Ineffektiviteten kostar nämligen. Om inte direkt i form av högre priser, så indirekt via en högre beskattning.

För utbildade människor med omfattande internationella kontakter kan högre priser eller en högre beskattning bli det argument som får skalan att väga över till förmån för beslutet att flytta bort. För Finland, lika väl som för övriga europeiska länder, är det fol med omfattande internationella kontakter som är speciellt viktiga, såväl när det gäller att marknadsföra Finland som när det gäller att hämta in utvecklingsimpulser i landet.

Kraschlandning För Finlands del har den all männa = utvecklingstendensen slagit igenom med större chockverkan än för andr marknadsekonomier i Europa. Orsaken ligger i att Sovjethandeln tidigare utgjorde en så viktig del av våra exportinkomster. Samtidigt som dehär exportinkomsterna föll bort gick träförädlingsindustrin in i en internationell lönsamhetskris. Läget förbättrades inte av det faktum att vi levat praktiskt taget hela åttiotalet utan några större saneringstryck på den slutna sektorn i vår ekonomi.

Inte så underligt om vi idag står inför drastiska omställningar. Vad som pågår är helt enkelt en genomgripande saneting av den finländska ekonomin. Såsom i sanering av enskilda företag handlar det också här om att stöda och vidareutveckla det som är konkurrenskraftigt medan man skala bort det som andra klarar av bättre än vi själva. Det som är konkurrenskraftigt är förstås i första hand det som vi lyckas exportera utan märkbara subventioner. Det som däremot inte är konkurrenskraftigt är det som vi kan sälja utomlands bara genom att år efter år sätta till extra pengar i form av exportunderstöd.

Börsbolag = exportbolag

Vad innebär det här för börsen? För våra börsföretags del bådar den här utvecklingen gott. Våra börsnoterade företag står ju för största delen av vår export. En satsning på sådant som gynnar exporten måste således ofrånkomligen gynna våra börsnoterade företag.

För börsens vidkommande är det speciellt intressant att det just är aktieägandet som måste gynnas. För att vara konkurrenskraftiga måste våra bolag ha en högre risktolerans än vad de har i dagens läge, d.v.s. de måste ha mera eget kapital att falla tillbaka på om konjunkturerna går emot dem. För att de finländska placerarna i sin tur skall vara intresserade av att tillskjuta mera aktiekapital till bolagen måste aktiesparandet löna sig. Ett utslag för att våra beslutsfattare faktiskt begriper dethär är reformen av vår kapitalbeskattning, som från och med nästa år gör aktieägandet i börsnoterande bolag betydligt fördelaktigare än vad det är idag.

• ox AA

För att sammanfatta: I myllret av viktiga händelser som alla påverkar börsen, antingen åt det ena eller det andra hållet, finns det en underliggande trend. Vad det handlar om är att våra exportföretag är den del av vår ekonomi som kommer att hålla oss flytande i ett integrerat Europa.

Speciellt i de här företagen måste aktiesparandet och det egna kapitalet få en viktigare roll än vad de har idag. Den finländska ekonomin har inte råd med att satsa på några andra alternativ.

Det här skall inte tolkas så att jag skulle tro på en jämn och stadig uppgång i börskurserna. Fortsättningsvis sker ständiga uppgångar och nedgångar på börsen, men förtecknet på den underliggande trenden under de närmaste åren förefaller klar. LJ