Börspanelen
av Peter Nordling Forum 1988-01, sida 08-11, 21.01.1988
Text: Peter Nordling Birgitta Jernvall Ingman
Börspanelens prognös för åretsskörsutveckling: i Klaus-Grönbärj —5..+t 5 Sixten Korkman — ol Kim Lindström +10 YR
FK E Stenius — - +75 vR
Kim Lindström
KE Stenius
Il år är det utländska placerare och utländska börser som anger kursen på Helsingforsbörsen. Börsbolagens goda resultat är av mindre betydelse.
En enda stor emission kan bli rena katastrofen för vår aktiemarknad.
Av avgörande betydelse för den framtida kursutvecklingen är också den planerade totalskattereformen.
1/1988 FORUN,
Klaus Grönbär panel som sammanträdde unde årets första börsdag då kurserna fortsatte att dala. Panelen sattes ihop för att ge placerarna en möjligast mångsidig bild av framtidsutsikterna för Helsingfors Fondbörs. Panelmedlemmar är fil mag K E Stenius, styrelseordförande för Bankirfirman Ane Gyllenberg; VVD Klaus Grönbärj, Wärtsilä; Sixten Korkman, chef för centralbankspolitiska avdelningens planeringsbyrå vid Finlands Bank; och Kim Lindström, forskningsdirektör på Föreningsbankens Unitas.
Som börsår var fjolåret ett rekordår i alla avseenden. Kurserna gick upp som aldrig förr — från årsskiftet till den 16 oktober klättrade kurserna, enligt Unitas generalindex, i snitt med 60 procent. Fyra dagar senare satte Helsingforsbörsen baklängesrekord med ett kursfall på 12 procent. Årsomsättningen på börsen ökade från 16 milJarder till ärygt 31 miljarder mark. Och årsfacit blev en genomsnittlig uppgång på 30,7 procent och en sakta vikande marknad.
Fe de här åsikterna står Forums börs Världsekonomin avgör
Mot bakgrunden av rådande omständigheter är det speciellt svårt att förutspå årets kurstrend — ifall någon sådan över huvudtaget utkristalliserar sig. Öm vi får tro Börspanelen blir det inga större förändringar, varken åt det ena eller det andra hållet, i den genomsnittliga kursutvecklingen.
KE Stenius, börsens grand old man med 40 år i branschen, är försiktigt optimistisk inför 1988. Han tror på en genomsnittlig uppgång på 5 procent fram till årets slut.
— Men, understryker han, just nu är det oerhört svårt att säga något bestämt. Frågetecknen är för många.
— Förr gick Helsingforsbörsen sin egen väg oberoende av omvärlden. Nu är läget bevisligen ett annat. Vår börs reagerar på världsekonomin och på de utländska börserna. Och det har till stor del att göra med att en betydande mängd finländska aktier finns i utländska placerares portföljer. Då kurserna sjunkit mindre hos oss än i de flesta andra länder tar utlänningarna hem vinster här så länge det fortfarande är möjligt och det inverkar negativt på hela börsen, förklarar Stenius.
Han tror att situationen varit en helt annan utan det utländska ägandet.
— Då hade Helsingforsbörsen antagligen igen gått sin egen väg. Konjunkturerna är nämligen fortfarande goda och flera bolag deklarerar att de goda resultaten återspeglas i dividendpolitiken.
Stenius får medhåll av de övriga panelmedlemmarna beträffande börsens beroende av sådant som sker utanför det egna landet. Klaus Grönbärj konstaterar att den internationella osäkerheten beträffande inflation, valutor och utvecklingen på de stora börserna sätter negativt förtecken för kursutvecklingen i Finland. Den planerade skattereformen betraktar han som ett inhemskt minustecken, liksom även att konjunkturerna ser ut att försvagas nästa år.
FRU 1/1988
På pluskontot noterar Grönbärj att företagens resultatutveckling är god ännu i år. Hans gissning blir därför att kurserna förändras med högst fem procent — men åt vilket håll lämnar han osagt.
Ny krasch behövs
Också Sixten Korkman, som tror att kurserna kommer att sjunka fem procent under året, utgår från de internationella synpunkterna och konstaterar att vi bevittnar ett världsekonomiskt drama där upplösningen inte ännu kan skönjas.
— Det råder fortfarande stor obalans i världsekonomin med amerikanska bytesbalans- och budgetunderskott, skuldkris i tredje världen och förtroendekris på finansmarknaderna. Vilket resultatet av konflikterna blir är svårt att spå. Säkert är dock att världsekonomin står inför försvagad tillväxt, högre arbetslöshet och fortsatt låg inflation, säger han och konstaterar att resultatet av detta hänger på den ekonomiska politik stormakterna kommer överens om.
— Jag misstänker att det ännu behövs en katastrof innan en förbättring fås till stånd. Om den gäller aktiekurser, valutor eller räntor är en annan sak. Detta leder till en försvagad börs. Men hos bank- och börsfolk finns det en tendens att hellre lyfta fram det positiva, säger Korkman och tillägger att han ändå inte förutspår många år med vikande kurser.
Korkman framhåller att framför allt vår skogsindustri påverkas av den amerikanska ekonomin och dollarraset. Och han finner det inte omöjligt att dollarn fortsätter att sjunka kraftigt. Detta med tanke på att man tydligen är villig att offra dollarns roll i världsekonomin för att undvika en alltför stark recession i USA.
Lindström optimist
Kim Lindström är Börspanelens optimist. Han spår en uppgång på I medeltal 10 procent. Han är också den som fäster minst vikt vid utlänningarnas och världsekonomins inflytande, Lindström vill inte förringa den internationella situationens betydelse, men hävdar ändå att den inte behöver ha speciellt stor inverkan på de finländska börskurserna på annat sätt än att de utländska placerarna ligger lågt en tid framöver med minskad efterfrågan som följd. Billiga papper finns nu på annat håll.
— Men beträffande den närmaste tidens kursutveckling känner jag mig som jag hade en säck över huvudet därför att uppgången under fjolårets sista börsdagar tydligen i viss mån var dikterad av en mäklares intresse att höja vissa kurser, säger han.
Att det är SCAB och bankdirektör Juhani Riikonen som är föremål för kritiken råder det knappast något tvivel om.
Enligt Lindström finns det inte någon större orsak till oro för skogsindustrin.
— Vi har stora dollarlån och en försvagad dollar innebär dessutom billigare energi, något som gagnar vår energiintensiva skogsindustri, säger han.
Beträffande oljeprisets inverkan på vår Sovjetexport konstaterar han att det i första hand är branscher som producerar konsumtionsvaror som drabbas av en minskad östhandel.
På det hela taget ser Kim Lindström fortfarande positivt på situationen. Det viktiga är nu att återställa placerarnas tilltro till aktier. Förtroendet för börsen har fått en ordentlig törn.
— Men jag tror att det finns tillräckligt med positiva faktorer för att öka den inhemska efterfrågan på aktier. Företagens resultat är troligen 50 procent bättre för fjolåret än för 1986 och av allt att döma blir de ännu bättre i år. Dessutom har många föreag deklarerat en aktivare dividendpolitik.
— Vi vet också att det finns mycket likviditet i samhället och det finns en uppdämd placerarpotential som bara väntar på ett ämpligt tillfälle att komma till börsen. Men så länge tillräckligt många inbillar sig att kurserna fortsätter att sjunka vågar ingen ta livet, säger han.
Välsignat ras
Panelmedlemmarna är överens om att en ursnedgång var mer eller mindre nödvändig | höstas då det såg ut som om marknaden svalde vad som helst till vilka priser som helst.
— Kursnivån blev för hög, vissa relationstal var för höga. Därför var en korrektion på sin plats, anser Kim Lindström.
Han påpekar att det fortfarande finns aktier som är väldigt högt värderade, men att vi nu fått papper som rentav är billiga. Raset drabbade nämligen aktierna väldigt olika. Betecknande var att många företag med god lönsamhet fick se sina aktier dala mera än genomsnittet. Enligt Lindström gäller detta papper med en stor andel utländska ägare. Som exempel nämner han Amers, Instrumentariums, Kymmenes, Nokias och Yhtyneets aktier och säger att man troligen redan kan göra fynd i den här kategorin.
Lindström får stöd av K E Stenius för sin åsikt att det redan finns en del billiga, köpvärda aktier, samtidigt som det fortfarande finns en del övervärderade.
Både Stenius och Korkman betrakta kursfallet som en välsignelse som kom i vänd
Börspanelen…
grevens tid då marknaden var starkt överhettad. Nyintroduktioner och optionslån övertecknades många gånger om och mycket köptes för lånta pengar, pengar som bankerna formligen kastade efter kunderna. Korkman framhåller vikten av att återställaren kom innan vi fått en optionsmarknad. På det sättet slipper vi förhoppningsvis sådana problem som uppkommit bla i Sverige.
Stor emission blir katastrof
Som en grundläggande förutsättning för en någorlunda gynnsam framtida kursutveckling betraktar Börspanelen en restriktiv emissionspolitik. En enda storemission kan nu få katastrofala följder. Tydligt är att både Lindström och Stenius är ordentligt irriterade över KOP:s tilltag att dra igång den genom tiderna största emissionen och suga upp 1,3 miljarder mark på en marknad som för tillfället är oerhört känslig. Tom framgångsrika Lohja hade svårigheter att genomföra sin emission trots marknadens mest fördelaktiga villkor.
— Det skulle vara en riksolycka om Föreningsbanken i det här läget skulle låta prestigen segra över förnuftet och genomföra en liknande emission som KOP, betonar Stenius.
— I Sverige har bolagen tänkt mera realistiskt och to m dragit tillbaka emissioner med hänvisning till marknadsläget. Men i Finland trampar vi på i ullstrumporna.
Klaus Grönbärj konstaterar för sin del att det bland de bolag som i fjol genomförde emissioner också fanns de som inte nöd Det verkar som om börsbolagen får betala skattereformen. Det finns en mängd företag som beläggs med llerfaldig skatt om avoir fiscal införs, säger Klaus Grönbärj.
vändigtvis behövde pengar just då, utan endast tog tillfället i akt att skaffa billiga pengar.
— Det är synd om de opportunistiska emissionerna försvårar omständigheterna för mera seriösa operationer, slår han fast.
Optionsbevisen ny kursvinnare? Innan nedgången började var optionslånen synnerligen begärliga papper. Placerarna kunde köa halva natten för att få teckna vissa optionslån. Nu hör optionsbevisen till de stora kursförlorarna. Många har sett sina placeringar minska med hälften och fått nog av de här instrumenten. Därför kan man fråga sig om optionslånen, som introducerades ifjol, blev ett kortvarigt fenomen.
— Nej, säger Kim Lindström, jag anser att optionslånen behövs, men vi fick en hälsosam påminnelse om att optionsbevisen är verkliga riskinstrument.
— I offentligheten har man inte uppmärksammat att hela paketet bestående av en lånedel med tillhörande optionsbevis
KURSUTVECKLING 1987—388 ENLIGT UNITAS AKTIEINDE 8.7. 6:10. 81.
(teckningsrätt), är som skräddarsytt för den rådande situationen, Den som behållit både ånedelen och optionsbevisen har inte lidit nämnvärd skada av kraschen, tack vare lånedelen. Lindström anser att kurserna för optionsbevisen kommit ned omotiverat mycket rots hävstångseffekten och hävdar att många optionsbevis idag är verkligt billiga med tanke på att de i allmänhet har en löpid på fem år — Därför, säger han, blir vinnarna i näsa uppgång de som köper optionsbevis innan uppgången börjar.
Skattereformen knepig
Ett av de största frågetecknen då det gäller börsens och aktörernas kommande drag är den planerade totalskattereformen. Med tanke på alla de krav på ändringar av professorerna Anderssons och Tikkas reformförslag som förekommit i offentligheten har panelmedlemmarna svårt att säga något om reformens betydelse för kursutvecklingen. Åsikter om reformen har de däremot gott om.
Korkman påpekar att förslaget innehåller två olika tendenser.
— Meningen är att alla sparformer skal beskattas lika. Det är gynnsamt för börsen att man börjar beskatta depositionerna. Men då man går in för en totalskattereform i Finland innebär det samtidigt att beskattningen av kapitalinkomster som helhet skärps. Den effektiva genomsnittliga beskattningen av kapitalinkomster är nämligen mycket låg idag, anser han Grönbärj betvivlar visserligen inte att skattereformen är en känslig faktor för börsen, men anser att det inte föreligger orsak till pessimism. — I regeringsprogrammet sägs det att man skall gynna eller åtminstone underlätta företagens anskaffning av eget kapital. Men det ser ut som om reformförslaget står i konflikt med regeringsprogrammet, säger han och pekar på två punkter — Målet att beskatta aktier, dividender, obligationer och depositioner lika ser inte ut att nås. Det verkar också klart att börsbolagen får betala reformen. Det finns mängder med företag som beläggs med mångfaldig skatt ifall avoir fiscal införs. Just nu ser paketet ut att innehålla mera negativa än positiva förändringar.
Avoir fiscal innebär att företagen beskattas för utdelade vinster genom ett slags förskottsinnehållning som emellertid räknas aktieägarna tillgodo som en förskottsinnehållning. På det sättet är dividenden garanterat enkelt beskattad.
Underlätta europeisk integration
Till detta replikerar Korkman att regeringsprogrammet också säger att alla inkomster skall beskattas på enahanda grunder och att Anderssons och Tikkas förslag står helt i samklang med detta.
1/1988 FRUN — Däremot är det en bedömningsfråga om man uppnått tekniskt tillfredsställande lösningar för depositionerna och obligationerna, säger han och tillägger att motståndare till avoir fiscal-orincipen också är motståndare till enkel beskattning av dividender. Han påpekar också att systemet används i så gott som hela Europa, I Kanada och i en rad andra länder.
— Om vi övergår till avoir fiscal blir det lättare för oss att skattemässigt integrera oss i den europeiska ekonomin, påpekar han.
Korkman är också bekymrad över att finansdirektörer ofta vägrar att se på problematiken både ur företagets och ägarens synvinkel. Han hävdar att det är en optisk illusion att företagens skattebörda blir större genom avoir fiscal.
— Det spelar ingen roll om företagen beskattas mera om ägaren beskattas mindre. Man bör se till den totala skattekedjan från det inkomsten föds till den som erhåller den slutliga inkomsten. Dessutom är industrin en så viktig del av vår ekonomi att dess intressen alltid kommer att tillgodoses.
KE Stenius anser att det är en riksolycka om Föreningsbanken låter det gå prestige i emissionspolitiken och genomför en emission av samma kaliber som KOP under rådande omständigheter.
Reformen urvattnas
K E Stenius är orolig å sina kunders, speciellt de små värdepappersbolagens, vägnar. Han tippar att omkring 75 procent av mäklarnas uppdrag kommer från de här bolagen som bildats för att sköta privatpersoners aktieportföljer.
— Om lagstiftningen ändras så att de här bolagen inte längre får dra av räntorna och göra nedvärderingar, försvinner en kategori av aktörer med ett mycket stort bortfall av köpkraft som resultat.
Stenius betonar också att införandet av avoir fiscal åsamkar de skattefria stiftelserna problem om bolagen sänker dividenderna till följd av att skatten betalas på basen av utdelningen.
Kim Lindström säger sig I princip vara för totalskattereformen, dv s att bredda skattebasen så att marginalskatten kan sänkas väsentligt. Det ökar den ekonomiska aktiviteten.
FRUN, 1198 — Men, säger han, i och med att allt flera parter försöker hålla sina intressen ograverade trots reformen finns det risk för att de som har den svagaste politiska styrkan inte kan hävda sina åsikter. Och då kan det hända att börsbolagen ligger illa till.
På frågan om det finns förutsättningar för en verklig totalskattereform, inte endast för kosmetik, svarar Lindström att det ser ut som om reformen inte kan genomföras konsekvent. Han pekar bla på att det verkar som om endast låginkomsttagarnas marginalskatter sänks, medan det är bland höginkomsttagarna en rejäl sänkning borde fås till ståna.
Optione och placeringsfonde vilken betydelse köp- och säljoptionerna får för aktiemarknaden och kursutvecklingen har panelmedlemrnarna svårt att bedöma. Tydligen har man inte ännu satt sig in ordeniligt | problematiken trots att handeln med de här instrumenten eventuellt inleds om några månader.
Korkman konstaterar att man i en undersökning i USA inte fått ett entydigt svar på om optionerna ökar eller minskar stabiliteten på aktiemarknaden. Själv vägrar han tro att de skulle ha en större betydelse för vår ekonomiska välfärd även om de nya instrumenten gör det möjligt för aktörerna att minska sina risker.
— Jag ställer mig skeptiskt till den ökande sofistikeringen på aktie- och kapitalmarknaderna och jag är inte ens säker på att optionerna är en positiv företeelse.
Lindström inflikar att marknadsutvecklingen i viss mån försämrat utsikterna för en livlig optionshandel och att det tar lång tid innan vi lärt oss använda optionerna.
— Men hade de redan funnits hade många kunnat skydda sig mot nedgången.
Också beträffande de nystartade placeringsfondernas roll och möjligheter inom den närmaste framtiden är panelmedlemmarna rätt osäkra. Fonderna introducerades vid sämsta tänkbara tidpunkt i höstas och har därför inte rönt den popularitet man
Kim Lindström är börspanelens optimist. Han tror att fortsatta goda resultat och konjunkturer och en aktivare dividendpolitik ökar den inhemska efterfrågan på aktier. — En del är redan verkligt billiga, konstaterar han.
Det behövs antagligen ytterligare en ekonomisk katastrof innan världsekonomin och börskurserna repar sig, spår Sixten Korkman.
väntat sig. Orsaken till den dåliga timingen är att den erforderliga lagstiftningen inte blev klar tidigare.
— Å andra sidan, säger Lindström, är det egentligen nu placeringsfonderna behövs. De finns till för att ge småspararna sakkunskap och möjlighet till riskspridning. Då kurserna stiger över lag kan nästan vem som helst göra hyfsade affärer.
Beroende på rådande omständigheter finns det fonder som placerat nästan alla sina medel i masskuldebrev och marknadspengar.
— En placeringsfond måste våga handla med aktier också under en nedgång. Det är fel strategi att agera bara om kurserna stiger och dessutom föga förtroendeingivande, betonar Lindström och konstaterar att det kan vara synnerligen lönsamt att gå in i en placeringsfond just nu om placeringen är långsiktig.
Korkman är mindre entusiastisk beträffande placeringsfonderna. Han hänvisar till en engelsk undersökning som ger vid handen att slumpmässiga placeringar i aktier lönat sig lika bra som att köpa fondandelar.
— Men visst gör fonderna det lättare att få in riskkapital och visst främjar de aktiesparandet, tillägger han.
Kaparna kommer?
En sjunkande trend kan ge fart åt nya företagsköp, fientliga övertaganden och s k corners och panelmedlemmarna är inställda på att sådant också kommer att förekomma iår.
— Oberoende av börsen finns det dessutom ett behov av fortsatt restrukturering bland de finländska företagen som till stor del verkar i mogna branscher, framhåller Grönbärj. De låga börskurserna anser han att egentligen talar emot försäljningar eftersom ingen vill sälja för billigt.
Exakt vad som kommer att hända på aktiemarknaden I år återstår att se. Visserligen är inget utstakat på förhand, men av allt att döma blir det ett eftertankens mellanår på Helsingforsbörsen och på många andra börser. Blir det någon dramatik gäller den knappast stora generella uppsving. Därför blir det allt svårare att göra goda aktieaffärer. Tydligt är att det redan är oerhört svårt, för då börspanelen blir tillfrågad om några placeringstips blir tystnaden total. 1