Brasilien: Magnet för riskvilligt kapital

av Sigyn Alenius Forum 1981-20, sida 19, 16.12.1981

Taggar: Orter: Brasilien Teman: investering

Brasilien:

Magnet för riskvilligt kapital

Mandom mod och morske män — finns de i gamla Finland än, så är ett av arbetsmålen för dem Brasilien! Som för 100 år sen i emigranternas Amerika kan man i Brasilien i dag bl rik på några veckor — eller i varje fall några år! Det är landet där det privata initiativet premieras och skatteskalan går i dur för folk som har goda ideer.

Ö Brasilien har en enorm konsumtionspotential. Landet är större än hela Europa och befolkningen är 120 miljoner, över hälften av dem under 20 år. Där finns stora direktörer som inte har fyllt 3. Men så är arbetsinsatsen också halvåtta till 19, utan timslånga lunchpauser.

Där finns fattigdom också — lika väldig som rikedomarna. Men först som sist finns där en optimism, som gör att också massan tror att fattigdomen blir övervunnen en dag.

Där finns en väldig skuld till utlandet, 60 miljarder dollar i dag. Den har fem dubblats på åtta år. Inflationen är 120 procent detta år. Där finns obegränsade arbetsuppgifter för den som vill.

Nordiska företag populära

Etablera sig — till exempel med dotterbolag till ett inkört bolagi utlandet, är en bra melodi anser brasilianarna. Nordiska bolag står hög i kurs. Det finns fyra fullgoda skäl för oss i Finland att slå upp en filial där: e Landet öppnas nu upp med väldiga anläggningsprojekt — vägar flygfält, hela nya samhällen, vattenkraftanläggningar. e Brasilien drar dessa år i gång en industrialisering av jättedimensioner. Landet saknar know-how och teknik på många områden. Där tekniken finns fungerar den emellertid utmärkt. Men brasilianarna har massor att lära än av det industrialiserade utlandet, och de vet det. Landet är vidöppet för folk som kan nånting.

FORUM 20/8 e Brasilien behöver kapital — gärna utländskt.

e Landet har ett ambitiöst exportprogram på gång. Avtagare är framför allt de nya staterna, först och främst i Afrika. Brasilien har de första ni månaderna detta år fört ut en femtedel mera än 1980 (i dollar). Satsningen gäller färdigvaror och halvfabrikat. För tio år sen utgjorde denna sektor av exporten bara 22 procent. I dag är siffran 4.

Generalkonsul Martti Harju i Rio.

— På sikt ska vi kunna producera allt vad vi själva behöver plus en hel del för export, är Brasiliens handelsminister Camillo Penas formulering. Det behövs nämligen valuta — för att betala tillbaka lån och för att köpa tex olja. Av totalimporten förra året, var hälften olja. Vattenkraften byggs ut, jovisst. Men det tar tid. 42 procent av energikonsumtionen är fortfarande oljebaserad. Men redan 1982 blir det mycket bättre, säger Pena.

230 procent tull s Färdigvaror ska helst inte importeras alls, är handelsministeriets politik. Till den ändan har regeringen lagt en importtull som kan uppgå till 230 procent på utländska varor. De blir så dyra att nationen tvingas köpa inhemskt. Systemet är: lågtull på sådant som än så länge inte kan framställas på hemmabana. Hösgtull på allt som kan göras i landet. Inflationen är ett problem, så klart. En vittgående indexering har stabiliserat de på den höga nivå — över 100 procent — där den har legat de senare åren. Målet är att till en början få den under 80. Men detta år lyckas det i varje fall inte.

Yrkeskunskapen är också ett problem. Liksom kunskaperna överhuvud. Siffror över analfabeter får man inte. Och optimismen är också på detta område stor: Snart kan vi, bruka brasilianaren säga. Det är en tidsfråga, är det svar man får när man frågar.

Upplåningsbehovet är väldigt, 20 miljarder dollar 1982, säger ekonomerna. Med valutaskuldens våldsamt snabba växt de senaste fem åren drog de potentiella kreditorerna öronen åt sig och varnade. Regeringen i Brasilia tog konsekvensen. Efter en rekordsnabb ekonomisk växt — 8 procent förra året — slogs de penningpolitiska bromsarna på.

1981 kommer att uppvisa nollväxt — men i utlandet har bankerna lugnat sig och förbereder nya lån. Bara de konservativa schweizarna är skeptiska än — Brasiliens utlandsskuld växer med 11 miljarder dollar per år, säger schweizarna — så Brasilien måste övervakas noga.

Säkerheten i landet är annars prima: guld, diamanter, järnmalm med en halt på 64 procent, ytligt placerad, dessutom mitt i Amazonskogen så man bara behöber åka dit med en grävskopa, säger folk som har sett.

Vattenkraft är bara en fråga om att bygga dammar. Endast 15 procent är än så länge utnyttjat av forsar och vattenfall. Världens största hydroelektriska kraftverk byggs som bäst av brasilianarna tillsammans med grannarna i Paraguay.

Riskkapital behövs — Ja, ett slags jättemagnet för någorlunda riskvilligt kapital, säger Finlands generalkonsul i Rio Martti Harju: Etablera sig långt borta från hemlandet medför så klart alltid en viss risk. Men se bara t ex på Valmet — de är nu Brasiliens traktorproducent nummer två i storleksordningen och växer allt vad de hinner. Två tredjedelar av Valmet i Brasilien är fö på finländska händer — annars vill brasilianarna gärna själva ha 51 procent. tors. sid. 2 19