Bredda energidebatten!

av Camilla Sederholm Forum 2007-06, sida 14-15, 18.06.2007

Taggar: Teman: energi

EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2087

DEBATT

Skicka din debattartikel till debattaforum.fi. Vi välkomnar även kortare texter.

Bredda energidebatten!

X På bara något år har energi- och klimatfrågan lyfts fram till en intressenivå ovanlig för miljöfrågor. Internationella klimatpanelens rapporter har tillsammans med Sternrapporten och medierapporteringen verkligen lyckats väcka folks medvetande om energifrågorna, Detta är glädjande. Men i praktiken, fokuserar vi för snävt?

Det råder ingen tvekan om att den stora fripassageraren i klimat debatten är atomenergiindustrin. Då man i energidiskussioner ensidigt fokuserar på koldioxidutsläppen, som ett resultat av att klimatfrågan blivit miljöpolitikens intressanta spjutspets, gäller det att smida så länge järnet är varmt och föra på tal både ett sjätte och sjunde kraftverk innan ens det femte står stadigt. Genom att enbart tala om behovet av att minska koldioxidutsläppen framförs ofta den fossila kärnkraften som det stora trumfkortet, som den koldioxidneutrala och effektiva energikällan. Detta trots att vårt land är betydligt rikare på oändliga energikällor med tillväxtpotential — såsom sol, vind och till en begränsad utsträckning även biomassa - vilka alla är minst lika koldioxidneutrala,

Tre antaganden om energi borde prioriteras i energidiskussionerna med tanke på ett ekologiskt helhetsperspektiv, samt av ekonomiska och sociala orsaker 1, Det är lönsamt och viktigt att genomföra energieffektivitet och spara el.

2. En av de viktigaste elsparande åtgärderna är att sluta använda direkt el för uppvärmning (50 procent av hushållens energiförbrukning går till uppvärmning).

3. Det skulle löna sig att utnyttja

Camilla Sederholm är ekologisk rådgivare på Finlands svenska Marthaförbund.

För hur många kärnkraftverks avfallshantering kan vi räkna med att tillgången på koppar är realistisk betydligt fler ekologiskt förnybara energikällor för både el- och primärenergiproduktion, Förutom att de är koldioxidneutrala har de många andra fördelar,

Till de ekologiska fördelarna med förnybar energi hör att det resursslösande och nedsmutsande sökandet efter ändliga naturresurser för förbränning minskar, liksom olika mer eller mindre skadliga utsläpp från såväl energidrift som avfall, Kreativitet, decentralisering, inhemsk teknik, ökad sysselsättning och nya export möjligheter är också starkt förknippade med förnybar energiteknik, Som bonus minskar även de klimat påverkande koldioxidutsläppen.

Kärnkraftens trovärdighet faller på att den har alla tänkbara problem olösta förutom koldioxidutsläppen. Kärnkraftens effekter är nedsmutsande eller högriskfyllda — allt från uranbrytning, transport och drift till olösta avfallsfrågor. Kärnkraftens ekonomi är en absurditet med astronomiska kostnader som det är oklart vem som betalar. Ökat importberoende, statsmedel som styrs bort från förnybar energiutveckling och låg utdelning av långsiktig sysselsättning betyder i praktiken stagnation.

Enligt Sternrapporten kostar det våra samhällen 1 procent av BNP att hålla klimatförändringen under kontroll, det vill säga under en medeltemperaturökning på två grader, omiinsatserna görs utan dröjsmål.

Enligt ”Virtaa tulevaisuuteen’rapporten, som WWF publicerade i våras, klarar vi omställningen med knappt 0,6 procent av BNP. Genom att satsa tydligt på förnybar energiikombination med energibesparing behöver kärnkraften inte byg gas ut mera för att täcka det ökande energibehovet, menar professor Peter Lund, ordförande för arbetsgruppen bakom ”Virtaa tulevaisuuteen! Genom att öka andelen förnybar energi och spara mera energi uppskattar man att läget i Finland år 2020 är sådant att energiproduktionen motsvarar minst 2,7 gång er det kärnkraftverk som för närvarande byggs i Olkiluoto. Vidare räknar man med att koldioxidutsläppen skulle minska med nästan en fjärdedel jämfört med Handels- och industriministeriets beräkningar till och med år 2020.

Enligt statliga energisparcentralen Motiva kan hushåll enkelt spara 15-20 procent hushållsel, som alltså förbrukas i onödan, genom att använda bondförnuft och till exempel beakta belysning och vilolägen. Det här motsvarar i Finland på årsnivå cirka 10 procent av Lovisas ena kärnreaktor. Genom att upphöra värma hus med el sparar vi betydligt mera. Med hjälp av en enkelt konstruerad solfångare kan exempelvis duschvattnet värmas upp för en trepersoners familj under nästan nio månader av året också på Österbottens breddgrader.

En genomsnittlig höghuslägenhet förbrukar under ett år cirka 2500 kWh. Detta motsvarar inte mer än 2,5 kvadratmeter svepyta vindkraft. En enda mölla av storleken 3 MW ger energi för 2 000 dylika hushåll. Bygger vi ut vindkraften så att den motsvarar dagens produktion av vattenkraft i Finland kräver detta en sammanlagd yta (land eller havs-) på 15x20 kilometer, allt så 300 kvadratkilometer. I det fallet skulle andelen för hela Finlands förnybara elproduktion stiga från 25 till 50 procent.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

Exporten av förnybara energiteknologier kan få verkligt stor betydelse, men det kräver starka politiska satsningar. Marknaden för energiproduktion är trög och det finns inte rum för många stora energiformer samtidigt. Har man mera kärnkraft så har man alltså mindre förnybar energi under en mycket lång tid framöver.

En kanske inte helt obetydlig detalj i energidebatten är kopparfrågan. Till planerna hör att slutförvara kärnavfallet nedsänkt i urberget i järnkapslar med koppar NR 6 2007

Har man mera kärnkraft så har man mindre förnybar energ under lån tid framöver.

hölje. Kopparn lär vara en vik tig säkerhetsfaktor och är tänk att skydda järnkapslarna mot rost. Världsmarknadspriset på koppar har dock stigit brant då bland annat allt fler kineser nu frågar efter koppar för vanliga vattenrör till sina allt modernare hus i stil med våra. Ökad torka i världen på grund av klimat förändringarna kommer att öka behovet av sötvattenförsörjning på långdistans på många håll. Under perioden 2001-2006 steg kopparpriset femfaldigt på grund av växande efterfrågan. För hur mång kärnkraftverks avfallshantering kan vi räkna med att tillgången på koppar är realistisk?

De metoder som nu utvecklas för att ta tillvara och lagra koldioxid utsläppen låter betydligt intressantare än att slutförvara ökande mängder högrisk kärnavfall i värdefullt koppar i berggrunden för all evighet. Eftersom vi ändå kommer att överge de fossila energikällorna, är det då för mycket begärt att vi emellanåt låter ögonen vila från koldioxidteleskopet för att bättre försöka se skogen för träden? annons Veritas