Britternas oljepengar till ny industri

av Mats Kockberg Forum 1979-08, sida 24-25, 09.05.1979

Taggar: Teman: olja

Britternas oljepengar till ny industri

Britterna tänker inte omsätta oljepengarna från Nordsjö i direkta sociala förmåner, utan satsar istället på att sanera industristrukturen. Speciellt mycket väntar man sig av elektronikindustrin, medan tex varvssektorn får ge vika. Det råder en bred politisk enighet beträffande planerna att investera i ny teknologi, och inte heller fackföreningsrörelsen motsätter sig omstruktureringen.

Sy” — De ekonomiska utsikterna ter sig nu ljusare efter de exceptionellt hårda åren 1974 och 1975, då vi hade en rekordhög inflation med påföljande arbetsmarknadssvårigheter. Nordsjö-oljan har gjort det möjligt för oss att målmedvetet gå in för att modernisera den industriella strukturen i Storbritannien, sade Anne Mueller, Deputy Secretary vid brittiska industridepartementet då Forum besökte London i april.

— Omstruktureringen är emellertid ett projekt på lång sikt. Det kommer att ta flera år innan satsningarna bär frukt. Det gäller att finna så 2 väl nya marknader som nya produkter och vidare bör vi vinnlägga oss om att utveckla ledarskapet och skapa bättre förhållanden på arbetsplatserna. Dessutom vill vi förbättra relationerna mellan näringslivet och tex utbildningsanstalterna och de kommunala myndigheterna. Nordsjöoljan ger oss under en begränsad tid unika möjligheter att göra förnuftiga investeringar och sanera den brittiska ekonomin. Nordsjö-oljans inverkan på Storbritanniens betalningsbalans beräknas nästa år vara ca 6 miljarder GBP.

Trots att arbetskraftskostnadern 5 $ + L 3 EJ a ’ ’ i Storbritannien är låga, har landet drabbats av sysselsättningssvårigheter. Orsakerna ligger dels i den globala lågkonjunkturen, men under de allra senaste åren också i att verksamheten inom vissa branscher blivit kraftigt olönsam. Företagsamheten i öriket har inte i avgörande grad drabbats av stigande lönekostnader, men istället blivit lidande på låg produktivitet och bristande investeringsbenägenhet.

Minskade marknader och investeringa — Svårigheterna inom det brittiska näringslivet beror både på minskade marknader för våra produkter och på att investeringarna under de senaste åren varit blygsamma. Hela vår varvsindustri står tex nu under samhällets kontroll efter att branschen råkat ut för betydande avsättningssvårigheter. Orderingången har minskat och förlusterna är stora. Tyvärr är skeppsvarven arbetskraftsintensiva och dessutom belägna i områden som också i övrigt har drabbats av arbetslöshet, och drastiska åtgärder är därför svåra att genomföra. En annan krisbransch är stålindustrin, där det också finns en betydande överkapacitet. Verksamheten inom dessa sektorer går nu

Anne Mueller: — Först om flera år kommer satsningarna på omstruktureringen av industrin att bära frukt.

FORUM 8/79

Oljefyndigheterna i Nordsjön möjliggör en omstrukturering av det brittiska näringslivet på lång sikt. Men oljan har redan direkt stimulerat industrin i öriket. På bilden ser vi världens största oljeplattform, byggd i Skottland och stationerad i Nordsjön ifjol.

ut på att förutsättningslöst granska betingelserna och sålunda skapa konkurrenskraftiga förhållanden med tanke på ett kommande uppsving. Sociala hänsyn gör det emellertid omöjligt att plötsligt och definitivt sätta lapp på luckan inom de krisdrabbade industrierna.

Bristande investeringsvilja är ett problem främst inom verkstadsindustrin. Storbritannien har upplevt en viss kapitalflykt i och med att en del investerare placerat sina pengar utomlands — Regeringen har målmedvetet gått in för att bistå företagen i investeringsverksamheten. Vi har bla satsat på utbildning och framförall understrukit vikten av att investera i ny teknologi. Speciellt mikroprocessorerna kommer framdeles att spela en stor roll och det gäller nu att vara förutseende och garantera att vi hänger med i utvecklingen, sade Anne Mueller.

Framtiden i elektronikindustri — Vi har också finansiellt gått in för att stöda elektronikindustrin. Det väckte en del kritik då regeringen för ett antal år sedan beslöt bistå dataföretaget ICL, som dock nu bär sig ekonomiskt och är i stånd att konkurrera med de amerikanska elektronikfirmorna. För tillfället väntar vi oss mycket av mikroprocessorprojektet Inmoss, som startats på statligt initiativ. På det hela taget tror jag att Storbritannien för närvarande i teknologiskt hänseende ligger främst i världen då det gäller software-industrin.

Mueller underströk också att de kraftiga satsningarna på ny teknologi och bla mikroprocessorer inte väckt motstånd inom fackföreningsrörelsen. Fackföreningsrörelsens po sitiva syn på automationen verifierades av Gavin Laird, avdelningschef vid Amalgamated Union of Engineering Workers, det brittiska verkstadsarbetarförbundet.

— Vi måste satsa på modernisering. Annars förlorar vi all vår industri till Taiwan, Hongkong, Australien och Sydafrika, länder som under hela 1970-talet dragit vårt kapital till sig.

— Facket godkänner huvudlinjerna i våra strävanden. Man är naturligtvis rädd för att investeringarna skall ske på bekostnad av sysselsättningen, men å andra sidan medger man också på det hållet att alternativet till ny teknologi är ökad arbetslöshet till följd av försämrad konkurrenskraft, sade Anne Mueller, som är övertygad om att 1980-talet skall kännetecknas av ett kraftigt ekonomiskt uppsving för Storbritannien.

— Det säkraste tecknet på det är de ökade utländska investeringarna i vårt land. Vi skulle nog inte röna ett sådant intresse om inte företagsledarna skulle räkna med att det går att fungera profitabelt hos oss.

ma

TILLSLUT MED SELLOTAPE-TEJ . SELLOTAPE 1554 -lådtejpen har specialbehandlad losstagningsyta för att göra arbetet enklare och snabbare.

SELLOTAPE är ett av Europas mångsidigaste sortiment industritejp. I Finland har SELLOTAPE-tejperna nått en grundmurad inom förpacknings-, el-, byggnads- och varvsindustrin samt inom den grafiska industrin. I var och en av dessa branscher förekommer det otaliga situationer, där SELLOTAPE är det snabbaste, bekvämaste och billigaste hjälpmedlet.

ställning bla.

Försäljning: 00130 Helsingfors 13, Fabiansgatan 9 A, tel. 90-174800 växel, telex 122258 € 70100 Kuopio 190, Kirkkokatu 37 A, tel. 971-125601, 122340 & 15100 Lahtis 10, Saimaankatu 3 C. tel. 918-25688, 22773 & 20100 Uleåborg 10, Pakkahuoneenk. 15 A, tel. 981-13416 9 33200 Tammerfors 20, Kuninkaankatu 32, tel. 931-27309, 20860 & 20110 Åbo 11, Universitetsgatan 12 a B 30 tel. 921-334171 våxel & 65100 Vasa 10, Skolgatan 25 B 21, tel. 961-114705, 115761.

FORUM 8/79

VVA LI

YHTYNEET PAPERITEHTAAT OY PAPERITUOT 25