Brun Östersjö blir brunare
av Johan Svenlin Forum 2016-07, sida 32, 25.08.2016
3ruh Östersj blir brunare
OBJUDEN GÄST. Rovvattenloppan hör till de invasiva arter som ställer till problem i Östersjön.
Det sker stora förändringar på det mikroskopiska planet i Bottenviken.
JOHAN SVENLIN TEXT
X Hittills har de norra delarna av Östersjön haft jämförelsevis små problem med övergödning och algblomning, men det finns andra hotbilder.
De ökande regnmängderna väntas nämligen ytterligare sänka salthalten och föra med sig mer organiska ämnen, främst kol, som sköljs ut i Bottenvikens kusttrakter.
”Vi behöver forska mer om hur mikrobiella samband påverkas när balansen rubbas. Östersjön har från tidigare en låg biologisk mångfald, vilket gör ekosystemet ännu känsligare för artförluster”, säger Agneta Andersson, professor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Hon är också vetenskaplig koordinator för forskningsprogrammet Eco Change, Sveriges regerings strategiska satsning på havsmiljöforskning, där ett sextiotal forskare medverkar i olika projekt.
I juni presenterade en grupp Eco Change-forskare en studie från Råneälvens mynningsområde. Där konstateras att bakterier i kustvatten frodas tre gånger så effektivt jämfört med växtplankton, när vårflödet för med sig löst organiskt kol. Bakterierna behövs också i ekosystemet, men inte på bekostnad av växtplankton.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7201 ”Växtplankton är basen i näringskedjan och om de konkurreras ut av bakterier påverkas hela Bottenvikens ekosystem negativt, inte minst tillgången på mat för fiskar”
Invasiva arter. Det finns redan exempel på hur ökade regnmängder påverkar näringskedjan. För vissa arter är konsekvenserna förödande.
”Miljödata visar att produktionen av växtplankton minskade och bakterierna ökade efter den kraftiga regnperiod som inföll kring millennieskiftet. Det ledde till att populationen av vitmärla, som äter sedimenterat plankton, sjönk drastiskt under ett år. Nu håller vitmärlan långsamt på att återhämta sig men det tar tid”
Samtidigt utsätts ekosystemet för invasiva arter, som bland annat kommer med fartygens barlasttankar. Rovvattenloppan hör hemma i Kaspiska havet, men har sedan 1992, när den påträffades i Rigabukten, etablerat sig i Östersjön. I Bottenhavet har arten blivit en del av djurplanktonsamhället, men någonstans vid norra Kvarken går en osynlig gräns.
En studie som presenterades tidigare i år visar att rovvattenloppan än så länge inte vågat sig upptill de kallare vattentemperaturernai Bottenhavet.
”I framtiden kan detta komma att ändras, eftersom klimatförändringarna förväntas leda till såväl förhöjda temperaturer som förändringarihavets ekosystem. Eventuellt försvinner då barriären för spridning av rovvat > m un z > > o A I m c > DT > 3 > Ez pd DT tenloppan norrut. Det finns stora kunskapsluckor att fylla, och denna studie visar på behovet av såväl övervakning av rovvattenloppans utbredning som forskning om dess rolli ekosystemet”, skriver Eco Change-forskaren Owen F Rowe i artikeln som publicerades i tidskriften Regional Studies in Marine Science.
Grumliga mätningar. För att hålla utvecklingen ovanför och under vattenytan under uppsikt behövs fjärrstyrda och stryktåliga forskningsinstrument och övervakningsapparatur. Nu pågår test med en ny typ av sensorbojar som ska ge forskare kontinuerliga mätningar från havsmiljön.
”Det är dyrt och komplicerat att åka ut med forskningsfartyg. Vi hoppas att den utrustning vi håller på att utveckla här i Umeå ska ge nya möjligheter att få in mätdata. Det bruna, humusrika vattnet begränsar sikten och gör mätningarna svåra, jämfört med mätningar i klara hav”, förklarar Agneta Andersson.
Hur kan vi motverka den här dystra utvecklingen för Bottenviken? Kan man tänka sig att filtrera bort organiska ämnen vid älvmynningarna, innan vattnet rinner ut i havet ”Någon sådan teknik känner jag inte till och jag har svårt att tänka mig hur det skulle fungera. Det gäller att arbeta storskaligt och internationellt i för att minska klimatförändringen”, säger Agneta Andersson.