Bubblande låg ränta

av Henrik Palmén Forum 2016-03, sida 20, 31.03.2016

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.

Bubblande låg ränta

Vad borde man placera i då ränteLINNE papper avkastar dåligt? Hur förhindrar vibubblor irealekonomin?

För många placerande institutioner utgör räntebärande värdepapper en betydande andel av portföljen. Då räntorna är så låga (eller negativa) som i nuläget blir det svårt för institutionerna att uppnå sina placeringsmål. Att bara låta bli att placera är inte ett alternativ för de flesta av dem, En naturlig lösning är att söka efter räntebärande alternativ som avkastar bättreänräntan. Då händer det lätt att placerarna, och finansbolagen som betjänar dem glömmer bort sambandet mellan risk och avkastning. Då kan det gå illa.

Dominoeffekt. Upptakten till finanskrisen 20072009 kännetecknades av placerarnas omåttliga aptit på ”riskfria” värdepapper som avkastade klart mer än den låga räntan som då rådde. Men något sådant existerar naturligtvis inte, och dessa invecklade värdepapperiserade lånestrukturer kom att utlösa krisen då deras värde började sjunka väldigt snabbt ikaoset som började gry 2007 och som eskalerade i sviterna av investeringsbanken Lehman Brothers konkurs 2008. Placeringarna var inte riskfria.

Som en följd av finanskrisen har vi sedan dess haft ännu lägre ränta och placerarna måste söka sin avkastning på annat håll. Kanske de denna gång är lite mer försiktiga med så kallade ”alternativa” ränteplaceringar som avkastar mer än räntepapper borde avkasta. Sådan finns det igen gått om, men denna gång får vi hoppas att placerarna inser att den högre avkastningen alltid kommer med högre risk fastt försäljaren kanske inte vill vara alltför tydlig på den punkten.

Räntefri risk. Den låga räntan leder till att placerare minskar vikten iräntepapper och ökar vikternai mera riskfyllda tillgångar. Det är egentligen ett av målen medatt hålla räntenivåerna låga. Men då blir det viktigt att inte koncentrationen i någon form av risk eller något tillgångsslag ökar för mycket. Att det inte uppstår bubblor.

Den andra stora faran med väldigt låga räntor är en skuldsättningsnivå som blir ohållbar då räntenivån stiger. Om de lånefinansierade verksamheterna är lönsamma och skapar tillväxt är detta inte ett problem. Men om belåningen till låg ränta används till konsumtion eller till att inflatera bostadspriser väx FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3201 er inte återbetalningskapaciteten till att motsvara en normalräntenivå. Då kommer räntans normalisering att strypa ekonomin.

Tidsbomb. Faran är speciellt uppenbar för lån med rörlig ränta, Dels är den i medeltal lägre än fasta räntor, och dels förändras låneskötselkostnaderna snabbare och mera om andelen rörligräntelån är hög. Det finns forskare som hävdar att den snabbt växande andelen rörligräntelån under tider av låg ränta ikombination med höga belåningsgrader var en större bidragande faktor till den amerikanska bostadskrisen än de så kallade ”sub-prime” lånen (lån som av flera orsaker aldrig borde ha beviljats).

I Finland har den korta räntan varit för låg ända sedan vi gick med i valutasamarbetet EMU 1999. Ungefär vid samma tidpunkt importerade vi en finansinnovation från Sverige, som gjorde det möjligt att lyfta mycket större bostadslån - lån med mycket lång betalningstid. Sedan dess har nästan alla våra bostadslån bundits till den rörliga korta räntan. I tillväxtcentra har detta egentligen bara lett till att bostadspriserna stigit och lånesumman vuxit.

Om euroområdets tillväxt tar vid kommer räntan att stiga. Om Finlands tillväxt då halkar efter övriga euroländers kan den stigande räntan skada vår ekonomi allvarligt.

Beroende av ECB. Även i Sverige är räntorna rekordlåga, trots att tillväxten där varit förbluffande snabb de senaste åren. Åtminstone ur ett europeiskt perspektiv. Även om man försökt stävja snabbt stigande bostadspriser med strikta regler för maximal belåningsgrad har priserna i tillväxtcentra fortsatt att stiga mycket snabbare än den ekonomiska tillväxten. Ävenii Sverige är alltså den låga räntan ett vågspel.

Sverige har en egen valuta och en egen centralbank. Varför håller centralbanken räntan så låg? Det takopplar antagligen tillbaka till ovan nämnda placerarnas dilemma, Om Sverige höjde räntan skulle väldiga belopp söka sig till den svenska räntemarknaden. Sverige är ett litet land och risken är att kronan skulle stärkas för mycket och strypa exporten.

Vi upplever nu ett experiment av ihållande mycket låga räntor i stora delar av världen, Egentligen vet ingenriktigt vad allt som kan ske framöver. Så brukar det vara med experiment, men de är sällan av denna storleksklass. m