Buden haglar i Milano - finner Finland inte Italien?
av Henrik Slotte Forum 1992-04, sida 08-09, 26.03.1992
Högtryck på Milanobörsen.
Buden haglar i Milano — finner Finland inte Italien?
Text: Henrik Slotte Foto: Johanna Vesterinen
Då man stiger in på ”Borsa Valori di Milano” skulle man inte för en sekund tro att Italiens ekonomi är ett problem eller att börsen stagnerat. Tvärtom, här råder det en stämning av goda affärer och mycket pengar.
älklädda herremän skriker bud signalerar till kolleger, tar emo order i biltelefoner, gestikulerar och skriker igen. Milano-börsen har inte frångått de levande traditionerna så de milanesiska mäklarna får enligt gammalt mönster överrösta varandra i förmiddagens budgivning. Men sanningen bakom den livfulla fasaden är att börsverksamheten gick ned med 8 procent ifjol och hela landets affärer är sämre än de borde vara.
Statens kassa är mer än tom. framgångsrika Olivetti omorganiserar för att förhindra nya förluster, och också flaggskeppet, Fiat, permitterade i mars 22 000 arbetare. För Fiats del bör man påpeka att det gäller s.k. teknisk arbetslöshet, alltså tidsbunde och avlönad permittering. Men Fiatchefen Giovanni Agnelli har också han verkliga problem. Konkurrenterna kör in på den italienska marknaden snabbare än hans strateger någonsin trodde möjligt.
Försiktighet trumf
Det är synd att Fiat får dåliga rubriker, för det är just de stora bolagens aktier, som är den etablerade bytesvaran på Milano-börsen.
— Här i Lombardiet är man mycket konservativ vad det gäller att operera på börsen, säger Alberto Salsi vid Reconta Ernst & Young. Som konsult vid landets största redovisningsbyrå har han en bra utkikspost över italienskt näringsliv.
— Storinvesterarna — föredrar = att agera försiktigt och antalet företag listade på börsen är inte mera än drygt 200, säger han. Ett annat typiskt drag för vårt näringsliv är att mindre företag inte är intresserade av att bli introducerade på börsen. Som bättre referens ser man goda kontakter till bank och redovisningsbyrå, hävdar Alberto Salsi.
Trots de negativa tendenserna vill Salsi ändå inte gå med på att Italiens ekonomi skulle vara dålig. åtminstone inte i hans egen trakt, Lombardiet.
— Vi står för 30 procent av Italiens produktion och ekonomin är nog god här. säger han med tonvikt på den geografiska definitionen. Traditionellt spelar ju Norditalien i näringslivets division I. medan södra Italien har svårt att hålla sig kvar i division III. Då Europeiska Gemenskapen för några år sedan lät klassificera sina regioner, placerade sig fyra norditalienska trakter bland de tio rikaste i Europa.
4/1992 F RUN,
Italienskt näringsliv är, såsom hela landet, fullt av överraskningar och det kan vara bra att komma ihåg då man talar om näringslivets framtid — Den Gemensamma Marknaden är nog för många italienska företag mer ett nödvändigt ont än möjligheternas marknad, säger Salsi.
Påståendet bör ses mot bakgrunden av att italienarna sällsynt lamt efterföljt EG:s direktiv och förordningar. Mer regler betyder närmast mer huvudvärk…
För hela Italien är det en utmaning att få landets finanser i euroform. Man räknar fortsättningsvis med ökad produktivitet för år 1992, men endast med en procent. Dagarna av italiensk succé-story verkar vara över, åtminstone för tillfället.
Mycket möjligheter trots tom statskass — Den italienska statens mål är att samla in 55 000 miljarder lire (200 miljarder mark) genom direkta och indirekta skatter, samt försäljning av statliga bolag, säger VD Göran Lindfors vid Finmac.
Såsom alla andra affärsmän i Italien vet han att det verkliga problemet är den enorma statsskulden. men trots allt fungerar affärerna riktigt bra.
— Det finns 500 pappersbruk i Italien och nu planeras det och byggs, säger Lindfors, som med 30 års erfarenhet känner till Nord-[taliens möjligheter.
Just nu är han själv med och slåss om ett kontrakt för Valmets del i Mori. där en LWC-maskin med 200 000 tons årsproduktion, skall installeras. Affären är lockande. men kunderna svårflirtade.
— Italicnarna är bra på att köpa. Den konsten kan de och har alltid kunnat, säger Lindfors och hänvisar till köpmannatraditionerna längs halvöns kuststäder.
— Nationalistiska är de inte ett dugg då det gäller affärer. Det är kvalitet och pris som avgör, säger Lindfors, som hör till de få finländska affärsmän som lärt sig den italienska marknaden.
Få finländare
Att den italienska marknaden inte är hemmaplan för oss finländare avslöjar redan en snabb blick i firmaregistret. I ett av världens rikaste länder, med en enorm marknad och konsumtionsglada invånare hittar man endast 38 finländska företag.
Vid Finlands ambassads handelsavdelning i Milano har man allvarligt begrundat frågan och söker nu råda bot på den svaga finländska närvaron.
— En orsak är utan vidare ”Alp F RUN 4/1992
Salsi Lindfors
Mertane tröskeln”. säger handelsattaché Markku Mertanen. — Det är psykologiskt svårare att komma hit än till t.ex. Frankrike. Dessutom har finländare en negativ och felaktig bild av Italien. Istället för att se de rika trakterna som utmärkta marknader förknippar man Italien med spaghetti, fotboll och fattigdom.
Kan det bero på de neorealistiska filmernas långvariga popularitet? frågar sig Mertanen.
Neorealismen beskrev som bekant det Italien, som försökte resa sig efter andra världskriget och i filmerna var det karga mänskoöden som utgjorde stommen. Med en välplanerad kampanj för finländska firmor i Italien och firmor med intresse att komma till Italien, vill man nu förbättra Italien-bilden och råda bot på finländsk under bemanning i Nord-lItalien. Målsättningen är 20 nya finländska firmor under 1992—93.
— För = underleverantörer inom skeppsindustrin och företag inom energibranschen finns det speciellt intressanta marknader, säger handelsattaché Mertanen.
Redan efter Wärtsiläs konkurs kom flera finska företag till Italiens kuster, där varvsindustrin har anrika traditioner och båtbyggande sedan några år tillbaka upplever bråda dagar. Ännu större möjligheter syns vid horisonten. Italiens statliga skeppslinjer skall även de privatiseras, och i samma veva blir stora nybeställningar aktuella.
En privatisering som i bästa fall fyller den italienska statskassan, ger finska företag beställningar och höjer röster och kurser på börsen i Milano. €
Milano goes shopping.