Bullret — ett miljöproblem för alla
av Lars Zilliacus Forum 1972-20, sida 22-24, 15.12.1972
Bullret — ett miljöproblem för a
Re RE Essie
Av dipl ing Lars Zilliacu 9 Ljud är energi som utbreder sig i form av en vågrörelse. e Allt ljud som inte är önskvärt är buller.
9 Bullret orsakar utom hörselskador och talmaskering, irritation, stress och trötthet.
9 Hög tid att på allvar börja ett krig mot bullret, ett krig som fordrar kapital och sakkunnighet.
För att kunna förstå vad buller egentligen är och hur man skall kunna bekämpa det måste man veta vad ljud är och hur man upplever det.
Ljudet
Ljud är en form av energi som uppstår då värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi etc omvandlas till mekaniskt arbete. Ljud uppstår då kroppar — fasta, flytande eller gasformiga — sätts i vibration. Tänk bara till exempel på bearbetning av plåt, en porlande bäck och den vibrerande luftpelaren i en trumpet.
När en ljudvåg (kompressionsvåg) träffar örat sätts trumhinnan i svängning. Via den vätska som finns i örat påverkar vibrationerna celler som i sin tur omvandlar vätskevibrationerna till elektriska nfervimpulser. Impulserna överförs via nerver till hjärnan där de framkallar hörselintrycket.
Hur starkt ljudet upplevs beror på hur stort trycket mot trumhinnan är, Ljudstyrkan borde således anges som ett mått för tryck, men då detta skulle förorsaka en mycket bred skala har man övergått till logaritmisk skala som i decibel (dB) anger förhållandet mellan uppmätt ljudtryck och referensljudtrycket.
Gränsen mellan hörbart och inte hörbart ljud kallas hörtröskel som för rena toner vid 1000 Hz har satts till O dB. Senare har dock visats att den är 4,2 dB.
Om man ökar ljudkällans intensitet ökas också det av hjärnan registrerade ljudet, men endast till en viss gräns, den sk smärtgränsen. Utanför denna gräns ca 130 dB hör man inte någonting. Ljudupplevelsen bestäms dock inte enbart av ljudstyrkan utan även av ljudets frekvens, dvs hur långt nere i basen eller hur högt uppe i diskanten ljudet är har betydelse. Ett normalt öra uppfattar toner från 20 till 20000 Hz.
Örat är känsligast på området 1000—5000 Hz. Vid frekvenser över 5000 Hz samt under 1000 Hz sjunker känsligheten enligt figur 2. Förutom ljudstyrkan och tonhöjden finns det en tredje faktor som påverkar ljudupplevelsen, nämligen om ljudet är konstant eller om det är fråga om i synnerhet oregelbundna slagljud som är mycket mer tröttande och störande än konstanta ljud.
Bullret
Ljudet från en tryckmaskin eller en borrmaskin eller en såg är utan tvivel buller, men hur är det med ljudet från en droppande vattenkran eller en skivspelare som spelar ”topp ettan”. Det finn 2 ingen klär matematisk gräns för buller utan man definierar buller som ”allt inte önskvärt ljud”. Bullret är i högsta grad en smaksak, en för högt spelad popmelodi t ex är ju inte buller för alla.
Det finns dock i bullerfrågan även vissa matematiska gränser, men de definierar inte bullret utan anger endast de gränser ovanför vilka man bör skrida till vissa åtgärder: man bör använda hörselskydd och genomgå regelbunden läkarundersökning beträffande hörseln. Eller också kan det vara fråga om byggnadsbestämmelser som anger minimikrav för vissa byggnadsdelars ljudisolering.
Buller påverkar människan på tre olika sät e förorsakar hörselskador e försvårar uppfattande av tal och signale e irriterar. a
Hörselskadorna kan vara endast tillfälliga när det har varit fråga om kortvarigt buller, men är det fråga om en längre tids påverkan får de ljudkänsliga cellerna inne i örat bestående skador som oftast är obotliga. Skadorna påverkar vanligen först förmågan att uppfatta höga toner, toner över 4000 Hz, konsonanterna försvinner. Vi vet alla av erfarenhet att koncentrationsförmågan minskar i en bullersam omgivning och med hjälp av en massa försök har man kunnat påvisa att arbetsprestationer ökar med sänkt bullernivå. Dessutom har man konstaterat att buller höjer blodtrycket, påskyndar hjärtverksamheten och sammandragningen av hudens blodkärl, nedsätter matsmältningsorganens verksamhet och stegrar muskulaturens spänning. Framför allt vet vi att buller hör i hop med stress och trötthet.
Trumhinna Örats schematiska utseende.
Figur 1
Forum 20/1972
Bullerbekämpning
Man får ingenting gratis här i världen — för allt det goda vi fått får vi betala bla genom att lida av buller. Tänk bara på invånarna i Sydamerikas djungel. Genom mätningar har det konstaterats att de äldre hör lika bra som de unga — hos oss som fått mera är det ju naturligt att åldern medför nedsatt hörsel.
Men det är också klart att man inte kan bekämpa bullret då det redan finns utan att satsa pengar och det är väl därför som så litet gjorts. Hittills har man kunnat tolerera bullret, men nu när bullernivån höjs överallt såväl i bostäder som utomhus och på arbetsplatser på grund av att allt blir större och större har vi kommit till den gräns då vi inte längre kan tolerera bullret utan måste skrida till åtgärder.
Alla människor bör ha rätt att följa sin ljudsmak inom vissa gränser. För att komma så nära dethär som möjligt bord « stadsplanerarna se till att aktiviteter som stör varandra placeras åtskilda. Ett bostadsområde tex tillräckligt långt från fabrik, motorväg etc.
e byggnaderna planeras så att aktiviteter som kan störa varandra inte behöver ske onödigt nära varandra, tex sovrum kontra hobbyrum.
e sådana konstruktioner väljas att man får effektiv ljudisolering mellan utrymmen med olika aktiviteter som ej är tillräckligt långt från varandra, t ex barnens sovrum från föräldrarnas rum.
e alla maskiner och mekaniska apparater göras så tystgående som möjligt. Där dethär inte räcker isoleras maskinerna eller sänks ljudnivån genom absorption.
Mångt och mycket kan göras med rätt små kostnader i planeringsstadiet. Så sker även i dag, men vi har många gamla byggnader där bullerbekämpningen i vissa fall kostar rätt mycket och i vissa fall är bullret obotligt.
När vi talar om bullret och dess bekämpande är det bra att minnas följande lätta regle e 1 dB är den minsta nivåändring ett tränat öra kan uppfatta
Ljudtrycksnivå för rena toner, d 1000 2000 5000 10 000 20 000 Frekvens H 10 20 50 100 200 500
Figur 2 Örats hörbarhetsområde.
Forum 20/197 + 10 dB ökning eller sänkning av ljudnivån uppfattas av örat som en dubblering eller halvering av ljude e Om vi har två eller flera bullerkällor så inverkar de övriga på den högstas nivå alltid med högst 3 dB med tanke på utrymmets totala ljudnivå. Dvs addition av två lika ljudnivåer resulterar i en höjning av den totala nivån med 3 dB.
e Den sk avståndslagen säger att om en ljudkälla står ute i det fria avtar ljudnivån proportionellt med kvadraten på avståndet,
Den sista regeln är det första botemedlet mot buller — vi behöver bara flytta ljudkällan tillräckligt långt bort och vi har bekämpat bullret! Tyvärr är det mycket sällan ett användbart sätt.
Ett mycket bättre botemedel är att sänka ljudkällans nivå. I fråga om skivspelare går det enkelt. Då det gäller produktionsmaskiner innebär det ofta sänkt kapacitet och då är det inte så enkelt längre, Tex genom att sänka varvtalet på en såg sjunker både kapaciteten och ljudnivån. I sådana fall finns ofta den möjligheten kvar att man kapslar in den bullerförorsakande delen eller hela maskineriet. Eller lyckas inte ens det kan man kanske dela fabrikssalen med ljudisolerande väggar så att åtminstone inte alla arbetare behöver lida av den oljudförande maskinen. Man kan även avhjälpa situationen genom att åstadkomma absorberande ytor som dämpar ljudnivån. I det sistnämnda fallet måste vi komma ihåg att de som arbetar alldeles invid den bullerförorsakande maskinen inte blir hjälpta utan endast de som arbetar på längre avstånd där det från ljudkällan kommande ljudet blir svagare.
Ljudisotering
Man talar närmast om tre olika ljudtyper — stegljud, stomljud och luftljud — som bekämpas på var sitt sätt.
Stegljud är ljudet som åstadkoms då någon går på golvet ovanför. Det botas vanligen med ett tillräckligt tjockt mellanbjälklag som i sig själv räcker för att åstadkomma en normenlig stegljudsisolation eller med hjälp av flytande golv som inte är i beröring med den bärande konstruktionen eller med heltäckande matta. Dethär är normalt inte i dag något problem.
Stomljud är ljud som fortplantar sig i en byggnadsstomme. De besvärligaste stomljuden uppkommer av maskiner som är direkt fastsatta i konstruktionsdelar exempelvis pumpar, fläktar, hissar m m. Dessa ljud hindras genom att man åstadkommer fjädring mellan byggkroppen och ljudkällan.
Luftljud är ljud som alstras i luft och sprids vidare exempelvis till väggar som i sin tur alstrar ljud på andra sidan. Väggen kan ha sämre eller bättre ljudisoleringsförmåga av vilken det beror hur mycket ljud hörs på andra sidan väggen. Vanligen har man den uppfattningen att ju tyngre väggen är desto bättre isolerar den. Dethär stämmer dock endast för väggar av ett enda material, om väggen består av flera olika skikt som är det normala i dag har ej väggens helhetsvikt så stor betydelse utan avgörande är ytskiktens styvhet, luftspaltens bredd och om spalten är försedd med mineralull eller inte. Väggens anslutning till bjälklagen är av stor betydelse samt den sk flanktransmissionen som kan ske förbi väggen som ett stomljud via bjälklaget.
Vänd 2 3 ör OLE
N
WORLD BAN fareer Opportunities in Economic Development
The World Bank, based in Washington, D.C., is an international organ’zation with worldwide operations in the field of economic development.
The World Bank, seeks qualified candidates, age 30—55, for the following positions:
POWER ENGINEER
Requirements: University degree in engineering. Practical experience in the electric power utility field, particularly in managerial and planning aspects of power system operation. Experience as an engineer In & management capacity with a public utillty organization or a consulting firm concerned with plahning construction and operation of an electric power supply operation.
TELECOMMUNICATIONS ENGINEER
Requirements: University degree in engineering. Practical expörlence in the telecommunications field, particularly in the managerial and planning aspects of telecommunications system operation. Experience in design and construction is helpful, although it is not expected to cover equally all components of telecommunications systems.
SANITARY ENGINEER
Requirements: Degree in civil or chemical engineering and preferably with postgraduate training in sanitary engineering. Experiance of at least five years in sanitary engineering with considerable time spent in some phase of water supply and sewage disposal; it is preferable that some time have been spent In actual operatlon or management of water supply or sswerage disposal facilities.
RAILWAY ENGINEER
Requirements: University degree in Mechanical or Civil Engineering. Practical experience of railway engineering, operation änd management. Preferably service of some several years duration in the Permanent Way Department or Chief Mechanical Engineer’s Departméänt followed by operäting experlence in the Operating Traffic Department to the level of District Superintendent or General Manager of a railway system.
The World Bank offers interesting and challenging work, with frequent opportunity for international travel. It requires å good command of written and oral English; knowledge of other languages, particularly, French or Spanish, is desirable. The starting salary is fully competitive and benefits include health and life insurance; five weeks annual leave with transportation te home country every two years; pension plan and relocation expenses on appointment.
Please submit detalled resume to
World Bank Vacancies P.O.B. 160 00101 HELSINKI 10
Builret ett miljöproblem för alla
Från föreg sida
Absorption
Det enda möjliga vapnet mot buller isynnerhet när det är fråga om gamla byggnader är ljuddämpning. Genom mjuka absorberande ytor kan man sänka ljudnivån i ett rum.
Om man har ett rum med hårda ytor kommer ljudet att studsa mellan väggytorna och tak och golv. Ljudet dröjer alltså länge kvar i rummet innan det dör ut och därigenom får lyssnaren i rummet svårt att uppfatta tex en talare därför att han hör dels direktljudet och dels reflekterade ljudvågor. Beklär man nu ytorna med ljudabsorberande material dör det reflekterande ljudet mycket snabbare ut och man hör endast direktljudet och uppfattar talet bättre. Tillika har ljudnivån sjunkit ty ju större den totala ljudabsorptionen är desto lägre blir ljudnivån. Det finns fyra olika typer av absorbenter + porösa absorbenter, såsom mjuka gardiner, heltäckande mattor, Sordino-plattor, Parmitex-skivor mm — överhuvudtaget allt som har en mjuk ljudabsorberande yta funktionerar som porösa absorbenter.
» hålrumsabsorbenter med en hård yta med hål och normalt ett mjukt absorberande mineralullsskikt bakom den hårda ytan som kan vara metall, gipsonit mm.
se membranabsorbenter som består av en tunn tät skiva med bakomliggande luftspalt. Skivan funktionerar som den svängande massan medan luftspalten utgör en bromsande fjäder. Genom att lägga in mineralull i spalten utökar man absorptionsområdet.
e enkelabsorbenter. Till dessa hör bord, stolar, vi människor osv, men det finns också specialgjorda enkelabsorbenter av mineralull med en betydligt bättre absorptionsförmåga, s k bullerabsorbenter.
När vi talar om absorbenter får vi komma ihåg att inte bara det använda materialet är av stor betydelse utan att det är mycket viktigt hur vi applicerar absorbenterna. Det är tex mycket stor skillnad om en porös absorbent är fäst i det hårda underlaget eller om den appliceras en viss bit ifrån underlaget. Likaså är det inte alls likgiltigt hur tjock en sådan absorbent är. I synnerhet om vi vill absorbera låga ljud är det av vikt att man använder tex ett tillräckligt tjockt lager av mineralull.
Det dystra med bullerbekämpningen är att det helt enkelt inte går att ge några goda patentråd som skulle duga från fall till fall utan varje litet, också ett mera komplicerat fall måste behandlas som ett separat fall med mätningar både före och efter dämpningen innan man kan vara säker på ett nöjaktigt resultat och även då kan det ske misslyckanden, oftast beroende av sparande på fel ställe eller envishet från någons sida. Men dethär får inte skrämma oss. Om vi inte gör någonting får vi i alla fal lida mest. DO : Forum 20/1972