Bullshitbingo
av Torsten Fagerholm Forum 2017-04, sida 05, 27.04.2017
Begreppet disruption (som härstammar från 1997) är moget för – disruption!
[caption id=“attachment_5632” align=“alignright” width=“239”]
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.[/caption]
Startupmarknaden skenar iväg med ljusets hastighet. Det föds uppsjöar av nya termer och begrepp. Ett modeord är disruption. Trendord samt -ismer såsom agil (redo för snabb anpassning och förändring), AI, maskininlärning, startup, fail fast, crowdfunding samt pivot utgör typisk tech-jargong från Silicon Valley.
Det går att spela floskelbingo med begrepp som signalerar avsiktligt vag (bristfällig) management eller viktigpetterfasoner.
Dock: digitaliseringen medför att nya företag ständigt utmanar traditionella branscher och tvingar dem att utvecklas, till kundens gagn. Disruption innebär, enkelt uttryckt, att omkullkasta konventionella affärsmodeller. Termen kommer från latinets ”disruptus”, ungefär att bryta upp eller upplösa.
Då man talar om företag innovationer avses ofta tjänster som Uber eller Airbnb som skapar en ”ny” marknad (nya värde-nätverk) genom att rubba en befintlig marknad och förskjuta konkurrensläget hos etablerade företag. Disruption används ofta som synonym för innovation, nya strategier och radikala förändringar som sätts igång av en kedje-reaktion.
Termen disruption lanserades Clayton M. Christensen i boken Innovator’s Dilemma – When New Technologies Cause Great Firms to Fail (1997). Christensen beskriver hur framgångsrika bolag mister sin marknads-ledande position då små, uppfinnings-rika konkurrenter träder in och identifierar samt tillfredsställer kundbehoven via enklare, snabbare, billigare eller roligare lösningar.
Alla startups vill skapa disruption: inom transport (hej då, taxibranschen), boende (ajöss, hotellen), shopping (god natt, Stockmann), utbildning (sayonara läroplanen och grundskolan), vården (frågan lyder ifall vårdreformen är nettomässigt negativ eller positiv för skattebetalaren) socialt umgänge (hej, Facebook) och så vidare.
Startups utmålar sig som outsiders och underdogs som modigt axlar frihetskämpens eller revolutionärens mantel. Förespråkarna av gammal tråkig reglering porträtteras som bakåtsträvande fossiler med kartellfasoner. Men den romantiska Robin Hood-retoriken blundar för avigsidorna och målar upp luftslott. På sikt tenderar bolag som Uber tyvärr att skapa förlorare, att idka rovdjurskapitalism samt att skapa nya oligo- och monopol.
Ordet disruptiv kan översättas med omvälvande, omtumlande eller omskakande. På svenska får det en hotfull klang då lyssnaren spontant associerar till kraschade företag och förlorade jobb. Samtidigt effektiverar den digitala darwinismen samhället och frigör potentiell kapacitet för välstånd genom att ersätta det föråldrade och tröga. Nya sätt att göra saker kullkastar undermåliga system, evolutionen fäller ingen tår för det förlegade.
Ingen vet lösningen på de politisk-sociala, ekonomiska och tekniska förändringarna, ingen förstår vart vi är på väg inom detta paradigmskifte (igen – bingo!). Linjära processer ersätts av komplexitet. Kartan ritas ständigt om, vi saknar kompass och kaptenen verkar ha tömt groggflaskan och låst in sig i kajutan (kanske för att spela bullshit-bingo med den digitala styrmannen).
För att dechiffrera och beskriva denna värld behövs en ny vokabulär, inklusive ord som disruption. Airbnb och Uber är bara början. Alla sektorer möter liknande utmaningar framöver. Banar den pågående sociala, ekonomiska och politiska disruptionen väg för kompromisser mellan olika intressenter? Eller står vi inför en växande mängd av bittra förlorare och ryggmärgsprotester?