Bygg en riktig stad!
av Paul Lillrank Forum 2007-04, sida 42, 26.04.2007
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2087
Paul Lillrank är professor iproduktionsekonomi vid |ekniska högskolan.
Bygg en riktig stad!
Annekteringen av västra Sibbo har urartat till ett slagsmål om administrativa teknikaliteter. Egentligen borde den handla om hurudan stad och vilken typ av ekonomi vi vill leva i.
Helsingfors vill bygga mer av vad som i USA kallas sprawl. Med det menas stora ytor av låga egnahem i monotona rader längs långa återvändsgränder. Bostäder, butiker och arbetsplatser har egna områden med arkitektritad homogenitet. Det blir glest mellan allting. Ett amerikanskt hushåll i ett sprawlområde genererar i snitt tretton bilresor per dygn. Det går inte att leva som i gamla Stadin, där man kunde ta spåran till jobbet och promenera till affären. Det blir inget gatuliv när alla sitter fastbältade i sina bilar och svär över de andra som täpper till trafiken på ringlederna.
Varför måste man bygga så? I enkäter svarar folk att de helst vill bo i ett egnahem mitt i skogen men ändå nära till allt. Tittar man på vad folk är villiga att betala, blir bilden en annan. Många vill gärna boiden tätt byggda innerstaden där husen står med fasaderna mot gatan och gästvänligt bjuder in till affär och krog. Bostäder, arbetsplatser och affärer skapar en attraktiv mångfald av rörelser och tjänster. Det driver upp bostadspriserna.
Varför berättar enkäterna och kvadratpriserna olika historier? Innerstaden har blivit för dyr. Höghusboende i förstäderna bjuder endast på den stora tristessen. I den halvtaskiga mellanformen vänder husen sidan mot gatan och fasaden mot soptunnorna och parkeringsplatsen. Längre bort har husen inte fasader längre. De står ansiktslösa mitt i tomma ovårdade ytor och signalerar: främlingar och flanörer äga ej tillträde!
Höghus har blivit lågstatus, ifall
Det blir inge goda exempel. Att bygga mer sprawl strider emot alla de stora trenderna: globalisering, innovationer, tjänstesamhället och klimathotet.
Globaliseringen betyder att många enkla industriarbeten försvinner, I stället kommer det tjänster. För att det inte skall leda till en allmän proletarisering krävs det innovationer, Idéer som leder till något som går att sälja frodas i möten mellan olika människor i kreativa miljöer, Staden är en tillväxtmotor, de gamla brukssamhällenas tid är förbi.
Efter nedläggningen av plastfabriken i Joensuu skrev Helsingin Sanomat (25.3) hurtigt att det nog finns liv efter Perlos, Tidningen publicerade en lista med 17 växande företag inom mobilkommunikation som under det senaste året tillsammans skapat över 550 nya arbetsplatser. Av företagen är tio baserade i centrala Helsingfors, ett i Esbo, tre i Tammerfors och ett vardera i Rovaniemi, Vasa och Kaustby.
Det är inte endast datanördar och medietyper som drar fördel av att bo i en riktig stad. Välfärdsstaten har utökat sitt utbud av tjänster och tränger allt djupare in i vardagslivet. Barn ska till dagis, skola och organiserade fritidsaktiviteter. Gamla människor ska vårdas i sina hem. Trots att en del tjänster kan utföras på nätet kräver dock de flesta att producenten och konsumenten möts i samma rum, Det blir mycket rörelse vilket tillsammans med långa avstånd skapar stora trafikvolymer.
Klimatförändringen orsakas förmodligen av drivhusgaser, av vilka en del produceras av trafik och absorberas av skog. Om detta är sant, borde trafikmängden minskas genom att förkorta avstånden.
Att samtidigt planera för mer sprawl och med klimatet som hot fösa folk till kollektivt åkande ä det inte är jugendborgar i stadskär- gatuliv när alla mer än ett dåligt skämt. Det få nan. Tvingas man av ekonomiska ) an . en att tappa tron till att politike skäl bo långt ifrån allt, är det bätt- SIlter fastbältade 1 styrs av förnuft och omtanke.
re att dra fördelarna av eget hus och sina bilar o ch svär Sibbo kan behålla sina mar tomt med parkering. Mu ker om skogen får stå kvar. HelDet är inte omöjligt att byg- Over de andra SOIMN = singfors har inget att skaffa dä ga nya, täta och trivsamma städer. Nyurbanismen, som börjar bli po täpper till trafiken pulär i Sverige, har visat på många på ringle derna.
så länge som en stor del av staden består av snårskog och tomma ytor mellan fula hus. m