Byggbarometern spår lågtryck
av Christian Schönberg Forum 1990-17, sida 08-09, 08.11.1990
Byggbarometern spår lågtryck
Kärva tider väntar byggindustrin. Enstämmig uttalanden från entrepenörshåll, sammanställda av Industrins Centralförbund, pekar på en kommande flerårig lågkonjunktur.
nom den finländska industrinäring en är det främst byggsektorn so ställs inför stora problem ett antal år framöver. Främst handlar det om mindre grynder-företag som inte ges en chans att överleva. Finlands byggnadsentrepenörsförbund räknar med en rekordmängd konkurser. Enbart under år 1990 kommer närmare 500 småföretagare att ha lagt handskarna på hyllan. Takten ser ut att öka, snarare än att minska under år 1991. Man bör dock se denna utveckling mot bakgrunden av att hela 4 200 nya småföretagare etablerat sig inom byggbranschen i landet under den senaste treårsperioden,
För närvarande ligger sysselsättningen ännu på en acceptabel nivå på grund av oavslutade projekt. Men lika klart är att produktionsnivån har gåt ned jämfört med året 1989. Antalet nybyggda osålda bostäder ökar fortfarande 1 antal. investeringarna har skurits ned och personalstyrkan har minskat. Endast knappt 10 procent av landets entrepenörer räknar mera med att orderstocken kommer att bibehållas på nuvarande nivå under år 1991. Trots att exporten minskat detta år, närmast beroende på den problematiska situationen i vårt östra grannland, räknar man optimistiskt med en mindre ökning av den internationella verksamheten nästa år. Vilket naturligtvis inte påverkar den allmänna situationen i hemlandet.
Ränteboven härja — Den största boven i dramat är förstås dagens höga ränteläge, bland de högsta i Europa, som gör att efterfrå Text: Christian Schönber gan på nya bostäder är lika med noll, konstaterar pol mag Veikko Myllyperkiö hos byggentrepenörerna. Räntan på drygt 10 procent för två —tre år sedan borde ju inte ha lockat till bostadsköp, vilket den ändå delvis gjorde och ledde till den stora aktiviteten inom branschen åren 1987—88. När produktionen redan var i gång lyfte myndigheterna räntan vilket omedelbart stoppade efterfrågan. För närvarande finns det inga som helst realistiska möjligheter att s a s bygga i spekulationssyfte. Att betala 15—17 procents ränta för ett större lån kan få mänskor klara av. Dagens skrala ekonomiska läge drabbar även andra projekt. t ex kontorsbyggnader. Minst har läget påverkat den offentliga sektorn.
Entrepenörtävlingar ger i dag 70 procent av byggjobben medan resterande 30 procent är helt avhängig rådande konjunkturläge. Vilket i klartext betyder att små grynder-företag som hör till 30 procent-gruppen i första hand råkar illa ut eftersom dessa normalt sysslar nästan enbart med bostadsproduktion. Principen om utbud och efterfrågan gäller också här. Om efterfrågan är skral bör antingen prisen eller utbudet sjunka. Att sänka prisen är däremot lättare sagt än gjort eftersom bostäderna producerats under högkonjunktur då både tomt- och material(priser) har legat på en hög nivå. Enda möjligheten är alltså att bromsa nyproduktionen, vilket redan har skett.
Från att ha påbörjat byggandet av 27 000 bostäder år 1989 har man detta år nått upp till endast 5 800 hårdvaluta- plus I 000 hyresbostäder (Hitas i Helsingfors).
Som en lindrig tröst nämner Myllyperkiö att ett visst byggnadsbehov dock kommer att råda inom övriga industrigrenar vilket sträcker sig något år framöver, plus att en något ökad aktivitet på Arava-håll har noterats.
Ingen ökning inom exporten
Någon större breddning av exporten är inte i sikte. Vår traditionella byggexport som till två tredjedelar gått över gränsen till Sovjet har bromsats upp av de stora politiska och ekonomiska omvälvningarna inom unionen. När det gäller övriga delar av världe 17/1990 FORU handlar det inte mera om export i ordets rätta bemärkelse varför man föredrar att tala om internationell verksamhet.
Projektledningen är stationerad utomlands medan både material och arbetskraft köpes till marknadspriser på ort och ställe. Aven en stor del av finansieringen hanteras via internationella banker eller kreditinstitut. Volymmässigt påverkar denna del av den finländska byggkakan inte statistiken i nämnvärd grad. Däremot håller verksamheten Finland med på den internationella arenan, i frågor som rör teknisk know-how, material- och finanskunskap.
Slopad byggskat hjälper något
Upphävandet av byggskatten vid årsskiftet underlättar i någon mån situationen i södra Finland medan landets mellersta och norra delar kan räkna med en klart högre arbetslöshetsgrad. Speciellt kännbar kommer den att vara börjande från våren 1991.
Större och medelstora företag i branschen som håller sig med en flexiblare verksamhetsfilosofi söker sig för den närmaste tiden bort från grynder-tänkande bl a till produktion av Arava-bostäder som utgör en rätt säker grund att stå på. Om man inte ha alltför höga krav på vinstmarginaler förstås. Den ökande konkurrensen inom detta område har redan lett till att byggkostnaderna inte stigit. Problemet inom branschen är utan tvivel de stora konjunkturfluktuationerna man inte kunnat råda bot på, beklagar sig Myllyperkiö. Efterfråga borde göras stabilare och bostadslånesystemet borde utvecklas till att i högre grad bygga på långfristiga obligationslån och masskuldbrev på 5, 10 respektive 15 år. vars ränteutveckling har varit rätt stabil. På detta bygger ju de flesta andra västländer sin bostadsfinansiering.
Minst sårbara är byggföretag som redan, genom företagsköp, partnerskap eller via dotterföretag, etablerat sig på den internationella marknaden.
Den europeiska integrationen, återföreningen av Tyskland samt öststaternas uppvaknande kommer att ha en gynnsam effekt även för byggindustrin åtminstone de närmaste tio åren.
Byggarna tar sig i kragen
Alla involverade parter inom byggbranschen har för avsikt att se sig själva i spegeln och öppna en diskussion utåt.
Om två veckor, den 21 november 1990, diskuterar bl a representanter från miljöministeriet, statliga myndigheter, fack- och byggorganisationer, forskningscentraler och företrädare för konsumenterna aktuella branschfrågor under rubriken ”Rakennusparlamentti 90” (Byggparlamentet ‘90) i Esbo.
Parlamentet kommer att göra djupdykningar i konkurrens- och kostnadsstrukturer sämt beröra konsumentens rättskydd i kvalitets- och kostnadfrågor. Vidare redogörs för kommande teknologiska strategier och förändrade krav inom ett integrerat Europa. Också frågor i anknytning till höjandet av skolnings- och lönsamhetsnivån inom branschen kommer att spela en framträdande roll i parlamentet… 9
Hamnprojektet i Kantvi Ö En artikel i Forum 14/90 behandlar hamnprojektet i Kantvik. Artikeln förenklar problematiken genom att ställa ”Miljövårdarna” mot ”En progressiv ekonomisk utveckling av kommunen”.
Artikeln beskriver helt riktigt projektet som kontroversiellt, men citerar sedan helt okritiskt den propagandaskrift, Kantvik hamn 25 år, som hamnbolaget Oy Strömsby-Invest Ab gett ut. Skriften innehåller sakfel och förenklingar, vilka påtalats bl a i Kirkkonummen Sanomat. Följden är att läsaren får en ensidig bild av projektet.
Strömsby-Invest, som till största delen ägs av Finnlines Group, uppmålar visioner där hamnen drar till sig en mängd företag, man har till och med antytt att en teknologipark skulle uppstå tack vare hamnen. För detta ändamål har företaget reserverat ytterligare ca 200 hektar mark. Sannolikt drar hamnverksamheten endast till sig lagerhantering, är detta ”progressiv utveckling”? Skulle det inte vara progressivare att satsa på lätt och mångsidig industri i Kantvik i stället?
De direkta ingreppen på naturen i Kantvik skulle vara betydande då man vill utvidga det nu ca 2 hektar stora hamnområdet till att omfatta 44 hektar, vilka till hälften reserverats som park och småbåtsharnn i delgeneralplanen. Den nya hamnen för allmän godstrafik skulle medföra
FORUN, 17/199 avsevärd tung trafik förbi bostadsområdet i Kantvik.
Något nationellt behov att grunda en ny hamn finns inte, utom möjligen i Helsingfors (SANKA-rapporten, Statsrådbetänkande 47/1988). I Kantvik bör man särskilja privatekonomiska och nationalekonomiska synpunkter. För Kyrkslätt skulle inkomsterna av landets första privata hamn för allmän godstrafik vara osäkra. möjligen 1—2 procent av kommunens skatteintäkter. Samma intäkter kan kommunen få genom en utveckling utan hamn, vilket de flesta politiker i Kyrkslätt nu har insett.
Peter Waenerberg Dipl ing
Repli Ö Tack för genmälet, Peter Waenerberg. Det är förvisso klart att en kort dagsöversikt över läget i Kantvik inte kunde göras till en heltäckande historik över vad som passerat. Att det inte handlar enbart om miljö-kontra businessintressen är vi givetvis överens om.
En intressegrupp som bl a inte nämndes i artikeln utgörs av sommarvillaägare som befarar en kraftig minskning av tomtmarkens värde om en utvidgning av hamne skulle ske. De grönas starka engagemang mot projektet kan även ses som ett profileringsbehov i kampen om själarna inför kommande betydelsefulla val. Det finns flera andra exempel. Synd att ni undvek berätta vilka intressen ni företräder i affä ren. Ett konstaterande hade jag dock gärna sett er utveckla något djupare. Hur bete sig för att inte riskera bli beskylld för att ”ecitera någon okritiskt”? Anser ni faktiskt det i någon specifik situation vara berättigat att förvränga citat? Vänligen Christian Schönberg